Motion till riksdagen
1993/94:Sk359
av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)

Företagsbeskattning


Genom i första hand lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning och lagen (1993:1537) om
expansionsmedel har enligt prop 1993/94:50 åsyftats att
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skulle få
skatteregler som är likvärdiga med reglerna för
enmansaktiebolag. Reglerna har emellertid fått en
utformning som medför väsentliga skillnader gentemot
enmansaktiebolagen. När vi i fortsättningen talar om
enskilda näringsidkare avser vi också delägare i
handelsbolag såvida vi inte särskilt markerat att vi endast
avser enskilda näringsidkare.
Räntesatsen
En skillnad gentemot enmansaktiebolaget som lyftes
fram redan i motion 1993/94:Sk16 avser räntesatsen vid
bestämmandet av positivt fördelningsbelopp.
Utdelningstaket för enmansaktiebolag är statslåneräntan
ökad med fem procentenheter. Detta är ett skattefritt
belopp för mottagaren och motsvarar med en statslåneränta
om 7,5 procent en avkastning omräknat före bolagsskatten
(28 %) 
om drygt 17 procent. Motsvarande avkastning för
enskild näringsidkare uppgår till endast 8,5 procent
(statslåneränta ökad med en procentenhet). Skillnaden är
således idag 100 procent.
Räntefördelningstvånget
En annan väsentlig skillnad gentemot
enmansaktiebolagen är att den positiva räntefördelningen
är tvingande. Den enskilde näringsidkaren har således inte
möjlighet att frivilligt spara fördelningsutrymme till
kommande år. Enmansaktiebolaget har däremot möjlighet
att helt fritt välja om man skall ge utdelning visst år eller om
utdelningsutrymme skall sparas till kommande år.
Beräkning av det justerade resultatet
Positiv räntefördelning medges om det justerade
resultatet är positivt. Vid beräkning av det justerade
resultatet får enligt 7
§ tredje stycket lagen om räntefördelning vid
beskattning exempelvis inte inräknas återförd
periodiseringsfond, intäkt på grund av minskning av
expansionsmedel, återförd skatteutjämningsreserv och
enligt sista stycket av övergångsbestämmelser inte heller
återförda uppskovsbelopp. Detta är en ordning som
markant avviker från det som gäller för
enmansaktiebolaget.
Expansionsmedelssystemet avser att ge ett skattemässigt
resultat som är likvärdigt det som gäller för redovisad vinst
i enmansaktiebolaget. Utdelning från enmansaktiebolaget
kan utbetalas från i bolaget kvarhållen avskattad vinst,
oavsett vilket år vinsten härrör från. Den ordning som gäller
för beräkning av det justerade resultatet i enskild
näringsverksamhet innebär att det endast är årets vinst som
kan användas för räntefördelning (=utdelning). Ordningen
innebär dessutom att de övriga poster som räknas upp i 7
§ tredje stycket och sista stycket av
övergångsbestämmelserna inte heller får medräknas när
man bestämmer det justerade resultatet. Vid beräkning av
enmansaktiebolagets vinst före skatt och utdelning ingår
dessa poster.
För att uppnå syftet med reformerad
företagsbeskattning behövs följande justeringar göras i
lagstiftningen 1) 
7
§ sista stycket i lagen om räntefördelning vid beskattning
bör upphävas 2)
6§ 
sista stycket i lagen om expansionsmedel bör
upphävas 3) 
3
§ fjärde stycket i lagen om periodiseringsfonder bör
upphävas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de förändringar som krävs i
företagsbeskattningen.

Stockholm den 25 januari 1994

Karin Starrin (c)

Kjell Ericsson (c)