Genom i första hand lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning och lagen (1993:1537) om expansionsmedel har enligt prop 1993/94:50 åsyftats att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skulle få skatteregler som är likvärdiga med reglerna för enmansaktiebolag. Reglerna har emellertid fått en utformning som medför väsentliga skillnader gentemot enmansaktiebolagen. När vi i fortsättningen talar om enskilda näringsidkare avser vi också delägare i handelsbolag såvida vi inte särskilt markerat att vi endast avser enskilda näringsidkare.
Räntesatsen
En skillnad gentemot enmansaktiebolaget som lyftes fram redan i motion 1993/94:Sk16 avser räntesatsen vid bestämmandet av positivt fördelningsbelopp. Utdelningstaket för enmansaktiebolag är statslåneräntan ökad med fem procentenheter. Detta är ett skattefritt belopp för mottagaren och motsvarar med en statslåneränta om 7,5 procent en avkastning omräknat före bolagsskatten (28 %) om drygt 17 procent. Motsvarande avkastning för enskild näringsidkare uppgår till endast 8,5 procent (statslåneränta ökad med en procentenhet). Skillnaden är således idag 100 procent.
Räntefördelningstvånget
En annan väsentlig skillnad gentemot enmansaktiebolagen är att den positiva räntefördelningen är tvingande. Den enskilde näringsidkaren har således inte möjlighet att frivilligt spara fördelningsutrymme till kommande år. Enmansaktiebolaget har däremot möjlighet att helt fritt välja om man skall ge utdelning visst år eller om utdelningsutrymme skall sparas till kommande år.
Beräkning av det justerade resultatet
Positiv räntefördelning medges om det justerade resultatet är positivt. Vid beräkning av det justerade resultatet får enligt 7
§ tredje stycket lagen om räntefördelning vid beskattning exempelvis inte inräknas återförd periodiseringsfond, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel, återförd skatteutjämningsreserv och enligt sista stycket av övergångsbestämmelser inte heller återförda uppskovsbelopp. Detta är en ordning som markant avviker från det som gäller för enmansaktiebolaget.
Expansionsmedelssystemet avser att ge ett skattemässigt resultat som är likvärdigt det som gäller för redovisad vinst i enmansaktiebolaget. Utdelning från enmansaktiebolaget kan utbetalas från i bolaget kvarhållen avskattad vinst, oavsett vilket år vinsten härrör från. Den ordning som gäller för beräkning av det justerade resultatet i enskild näringsverksamhet innebär att det endast är årets vinst som kan användas för räntefördelning (=utdelning). Ordningen innebär dessutom att de övriga poster som räknas upp i 7
§ tredje stycket och sista stycket av övergångsbestämmelserna inte heller får medräknas när man bestämmer det justerade resultatet. Vid beräkning av enmansaktiebolagets vinst före skatt och utdelning ingår dessa poster.
För att uppnå syftet med reformerad företagsbeskattning behövs följande justeringar göras i lagstiftningen 1) 7
§ sista stycket i lagen om räntefördelning vid beskattning bör upphävas 2)
6§ sista stycket i lagen om expansionsmedel bör upphävas 3) 3
§ fjärde stycket i lagen om periodiseringsfonder bör upphävas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de förändringar som krävs i företagsbeskattningen.
Stockholm den 25 januari 1994 Karin Starrin (c) Kjell Ericsson (c)