Konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket har
under senare år kraftigt försämrats. Sveriges främsta
konkurrentländer, Danmark och Norge, har bl.a. genom
förmånliga skatteavdrag och reserveringsmöjligheter
erhållit allt större konkurrensfördelar gentemot Sverige.
Dagens yrkesfiske är i hög grad internationellt.
Konkurrenssituationen blir allt hårdare då fiskefartygen
landar och säljer i ett flertal länder. EES-avtalets
ikraftträdande den 1 januari 1994 innebär att resterande
gränsskydd för vissa fiskslag eliminerades. Att konkurrera
på lika villkor kommer därför att bli avgörande för det
svenska yrkesfiskets framtid.
I Norge har skatteavdrag för yrkesfiskare funnits sedan
1960-talet. Denna skattefördel har ökat regelbundet
gentemot Sverige. För 1992 var avdraget 30 procent av
nettointäkten av fisket, dock maximalt 70 000
norska kronor.
Danmark antog den 19 december 1992 en lag om särskilt
skatteavdrag för yrkesfiskare, vilken har godkänts av EG-
kommissionen. Licensierade danska yrkesfiskare har rätt
till skatteavdrag på 190 danska kronor per påbörjad
havsdag med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget
får maximalt uppgå till 41 800
danska kronor per år.
De norska och danska skatteavdragen grundar sig på de
ökade levnadskostnader och den välfärdsförlust som
yrkesfisket innebär. Långa frånvaroperioder från hemmet
med fiske i bl.a. olika utländska zoner innebär att
yrkesfiskarna i ringa utsträckning kan utnyttja den sociala
service som ställs till skattebetalarnas förfogande.
Yrkesfisket utgör en viktig näring i Sverige, inte minst i
kustregionerna. Näringen måste erbjudas likvärdiga
skattevillkor med dem i konkurrentländerna för att inte slås
ut i den allt hårdare internationella konkurrensen.
Regeringen beslöt den 8 juli 1992 att tillkalla en särskild
utredare med en parlamentarisk referensgrupp från
samtliga riksdagspartier med uppdrag att utreda den
svenska fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter.
Utredningen (1993:103) som nyligen har redovisats hade
särskilt i uppdrag att analysera fiskenäringens kostnads-,
marknads- och konkurrenssituation i jämförelse med
Sveriges viktigaste konkurrentländer på fiskets område.
En enig utredning föreslog att schablonavdraget för
yrkesfiskare skall höjas till nivån för heldagstraktamentet
för löntagare på 180 kronor.
Yrkesfiskare har enligt punkt 29 av anvisningarna till
23:e paragrafen kommunalskattelagen (1928:370) rätt till
avdrag för ökade levnadskostnader vid fiske utom
hemorten. Enligt riksskatteverkets rekommendationer för
taxeringsåret 1994 bör schablonavdrag för ökade
levnadskostnader medges med 90 kronor per dag.
Riksskatteverket kan, bl.a. baserat på proposition
1974:115, inte medge större schablonavdrag än halva
beloppet av heldagstraktamentet för löntagare, vilket för
1994 uppgår till 180 kronor.
Förutsättningen för att Sverige skall kunna behålla ett
konkurrenskraftigt yrkesfiske vid ett närmande till EU är
att skattereglerna harmoniseras med reglerna i våra
konkurrentländer.
Schablonavdraget för yrkesfiskare för ökade
levnadskostnader bör därför i enlighet med utredningens
(1993:103) förslag höjas till nivån för heldagstraktamente
för löntagare på 180 kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att schablonavdraget för
yrkesfiskare med ökade levnadskostnader höjs till nivån för
heldagstraktamente för löntagare.
Stockholm den 25 januari 1994
Sverre Palm (s)
Karl-Erik Svartberg (s)
Lennart Nilsson (s)
Lisbet Calner (s)
Christer Skoog (s)
Kaj Larsson (s)
Bengt Kronblad (s)
Karl Hagström (s)