I en motion till förra riksmötet yrkade vi på en översyn
av skattereglerna för yrkesfiskares avdrag för kostnader vid
ökade levnadsomkostnader i arbetet. Skatteutskottet
uttalade i betänkande 1992/93:SkU21 att man var medveten
om yrkesfiskarnas speciella problem, men förutsatte att
regeringen skulle pröva frågan i den kommande
småföretagarpropositionen. Där behandlades dock inte
frågan.
I november 1993 presenterades en statlig utredning om
fiskets framtid, SOU 1993:103 Svenskt fiske. I kapitel 22,
Näringspolitiska åtgärder för fiskerinäringens främjande,
jämförs nivån på motsvarande avdrag för ökade
levnadsomkostnader i Danmark och Norge. Utredningen
förordar en höjning av svenska fiskares avdrag till samma
nivå som heldagstraktamentet för löntagare.
Stora delar av det svenska yrkesfisket har haft
lönsamhetsproblem under lång tid. En av orsakerna till
detta är att svenska fiskefartyg inte längre kan fiska i
Nordsjön och Skagerrak som förut. Norges och Danmarks
utvidgade fiskegränser har satt stopp för detta. Genom
dessa ekonomiska zoner har Sverige numera bristande
tillträde till dessa fiskevatten.
På exportmarknaden av sill och fisk konkurrerar dock
den svenska fiskeflottan med våra grannländer. Det kan då
vara intressant att jämföra våra yrkesfiskares skattevillkor
med de andra nordiska länderna. Dessa får exempelvis göra
ett skatteavdrag på inkomsten.
Dagens yrkesfiske är i hög grad internationellt.
Fiskefartygen landar och säljer fångsten i ett flertal länder,
vilket innebär att konkurrensen ökar. I och med EES-
avtalets ikraftträdande kommer resterande gränsskydd för
vissa fiskslag att elimineras. Att konkurrera på lika villkor
kommer därför att bli avgörande för det svenska fiskets
framtid.
I Norge infördes ett särskilt skatteavdrag för
yrkesfiskare år 1964. Denna skattefördel har ökat
regelbundet gentemot Sverige. Avdraget avser fiskare som
under minst 130 dagar av inkomståret deltagit i fiske. För
1992 får ett belopp motsvarande 30 % av nettointäkten från
fisket göras, dock maximalt 70 000 norska kronor. Beloppet
fastställs varje år efter en särskild indexuppräkning.
I Danmark antog folketinget den 19 december 1992 en
lag om särskilt skatteavdrag för danska yrkesfiskare, som
senare godkänts av EG-kommissionen. Varje registrerad
yrkesfiskare har rätt till ett skatteavdrag på 190 danska
kronor per påbörjad havsdag vid fångstturer med minst 12
timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till
41 800 danska kronor per år.
Skatteavdraget för norska och danska fiskare grundar sig
främst på den välfärdsförlust som yrket medför. Yrket
medför långa frånvaroperioder från hemmet under hård
fysisk belastning.
Svenska yrkesfiskare har ingen motsvarighet till de
andra nordiska ländernas avdragsregler. Våra svenska
yrkesfiskare är på arbetsmarknaden en udda yrkesgrupp,
som vid sitt arbete på fiskefartyg ofta vistas flera dygn varje
vecka långt borta från hemorten. För många yrkesfiskare
kan detta innebära flera veckors sammanhängande frånvaro
från bostaden.
Yrkesfiskarna är i dag en grupp som faller utanför de
olika alternativ som finns i skattelagstiftningen för arbete
utanför hemorten. De normala möjligheterna till
traktamente som finns för arbete på annan ort kan i
sammanhanget ej tillämpas. Fiskarna kan möjligen
jämföras med anställda inom handelsflottan vilka i dag är
tillgodosedda genom den s.k. sjömansskatten. Det är därför
rimligt att också i Sverige genomföra en översyn av
skattereglerna för yrkesfiskare.
En förutsättning för att Sverige skall kunna behålla ett
konkurrenskraftigt yrkesfiske är att skattereglerna
harmoniseras med våra konkurrentländer. Detta gäller inte
minst med Danmark, som i denna skattefråga följer
gällande EG-regler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av skattereglerna för
svenska yrkesfiskare.
Stockholm den 25 januari 1994
Erling Bager (fp)
Kenth Skårvik (fp)
Siw Persson (fp)
Bengt Rosén (fp)
Christer Lindblom (fp)
Sigge Godin (fp)
Ingela Mårtensson (fp)