I en motion till förra riksmötet yrkade vi på en översyn av skattereglerna för yrkesfiskares avdrag för kostnader vid ökade levnadsomkostnader i arbetet. Skatteutskottet uttalade i betänkande 1992/93:SkU21 att man var medveten om yrkesfiskarnas speciella problem, men förutsatte att regeringen skulle pröva frågan i den kommande småföretagarpropositionen. Där behandlades dock inte frågan.
I november 1993 presenterades en statlig utredning om fiskets framtid, SOU 1993:103 Svenskt fiske. I kapitel 22, Näringspolitiska åtgärder för fiskerinäringens främjande, jämförs nivån på motsvarande avdrag för ökade levnadsomkostnader i Danmark och Norge. Utredningen förordar en höjning av svenska fiskares avdrag till samma nivå som heldagstraktamentet för löntagare.
Stora delar av det svenska yrkesfisket har haft lönsamhetsproblem under lång tid. En av orsakerna till detta är att svenska fiskefartyg inte längre kan fiska i Nordsjön och Skagerrak som förut. Norges och Danmarks utvidgade fiskegränser har satt stopp för detta. Genom dessa ekonomiska zoner har Sverige numera bristande tillträde till dessa fiskevatten.
På exportmarknaden av sill och fisk konkurrerar dock den svenska fiskeflottan med våra grannländer. Det kan då vara intressant att jämföra våra yrkesfiskares skattevillkor med de andra nordiska länderna. Dessa får exempelvis göra ett skatteavdrag på inkomsten.
Dagens yrkesfiske är i hög grad internationellt. Fiskefartygen landar och säljer fångsten i ett flertal länder, vilket innebär att konkurrensen ökar. I och med EES- avtalets ikraftträdande kommer resterande gränsskydd för vissa fiskslag att elimineras. Att konkurrera på lika villkor kommer därför att bli avgörande för det svenska fiskets framtid.
I Norge infördes ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare år 1964. Denna skattefördel har ökat regelbundet gentemot Sverige. Avdraget avser fiskare som under minst 130 dagar av inkomståret deltagit i fiske. För 1992 får ett belopp motsvarande 30 % av nettointäkten från fisket göras, dock maximalt 70 000 norska kronor. Beloppet fastställs varje år efter en särskild indexuppräkning.
I Danmark antog folketinget den 19 december 1992 en lag om särskilt skatteavdrag för danska yrkesfiskare, som senare godkänts av EG-kommissionen. Varje registrerad yrkesfiskare har rätt till ett skatteavdrag på 190 danska kronor per påbörjad havsdag vid fångstturer med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till 41 800 danska kronor per år.
Skatteavdraget för norska och danska fiskare grundar sig främst på den välfärdsförlust som yrket medför. Yrket medför långa frånvaroperioder från hemmet under hård fysisk belastning.
Svenska yrkesfiskare har ingen motsvarighet till de andra nordiska ländernas avdragsregler. Våra svenska yrkesfiskare är på arbetsmarknaden en udda yrkesgrupp, som vid sitt arbete på fiskefartyg ofta vistas flera dygn varje vecka långt borta från hemorten. För många yrkesfiskare kan detta innebära flera veckors sammanhängande frånvaro från bostaden.
Yrkesfiskarna är i dag en grupp som faller utanför de olika alternativ som finns i skattelagstiftningen för arbete utanför hemorten. De normala möjligheterna till traktamente som finns för arbete på annan ort kan i sammanhanget ej tillämpas. Fiskarna kan möjligen jämföras med anställda inom handelsflottan vilka i dag är tillgodosedda genom den s.k. sjömansskatten. Det är därför rimligt att också i Sverige genomföra en översyn av skattereglerna för yrkesfiskare.
En förutsättning för att Sverige skall kunna behålla ett konkurrenskraftigt yrkesfiske är att skattereglerna harmoniseras med våra konkurrentländer. Detta gäller inte minst med Danmark, som i denna skattefråga följer gällande EG-regler.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skattereglerna för svenska yrkesfiskare.
Stockholm den 25 januari 1994 Erling Bager (fp) Kenth Skårvik (fp) Siw Persson (fp) Bengt Rosén (fp) Christer Lindblom (fp) Sigge Godin (fp) Ingela Mårtensson (fp)