Det pågår ett intensivt förändringsarbete i landets
kommuner. Människors valfrihet ökar på en rad områden --
skola, barnomsorg och äldreomsorg. I exempelvis
Stockholm har antalet platser i privat barnomsorg ökat med
ca 3 000 och den enskilt drivna barnomsorgen svarar nu för
ca 20 procent av barnomsorgen i staden. Det är
huvudsakligen kommunens egen personal som vågar kasta
loss och starta egna företag, något som såväl Stockholm som
många andra kommuner aktivt uppmuntrar på olika sätt.
Från och med 1993 utgår den kommunala subventionen
av barnomsorg i Stockholm i form av en barnomsorgspeng
som följer föräldrarnas val av barnomsorg. På grund av
kommunallagens regler kan denna inte utbetalas till
föräldrarna. Därför betalas pengen till det företag som
bedriver omsorgen -- när det uppvisat F-skattsedel för
staden.
Det är i den sistnämnda delen som Stockholm, och
förmodligen också andra kommuner, stött på problem när
främst kvinnor vill etablera privatföretag som dagmammor.
Skattemyndigheten vägrar utfärda F-skattsedel till
dagmammor som har färre barn än fem placerade.
Myndigheten tar ingen hänsyn till vare sig hur många
timmars omsorg barnen har per dag eller om det finns
handikappade eller i övrigt mer krävande barn i gruppen.
Inte heller barnens ålder har betydelse.
Skattemyndigheten intar här en, i sämsta mening, typisk
svensk byråkratisk attityd. Företag ska kontrolleras, se ut
på ett visst sätt och fungera på ett visst sätt. Men
verkligheten har förändrats mycket sedan
skattemyndigheten utfärdade sina regler för privata
dagmammors verksamhet. Detta innebär i praktiken
näringsförbud för en hel rad dagmammor. Den innebär
också att många föräldrar inte kan välja den barnomsorg de
helst skulle vilja ha. Privata dagmammor som har som
verksamhetsidé att bedriva kvalitativ omsorg i mindre grupp
får inte F-skattsedel. Myndighetens beslut innebär också att
alla lösningar där farmor/mormor/granne passar barn för
barnomsorgspeng effektivt hindras.
Det absurda i situationen är också att en kommunalt
anställd dagmamma anses som heltidssysselsatt när fyra
barn är placerade i verksamheten. Motsvarande norm för
socialstyrelsen är 3,5 barn.
Nuvarande system innebär att någon som sköter sin
ekonomi, betalar skatt och sociala avgifter, kan bli
fråntagen sin F-skattsedel p.g.a. att skattemyndigheten
anser att företaget inte bedrivs i tillräcklig omfattning eller
inte har tillräckligt många kunder.
Problemet leder också till komplikationer på andra
områden än dagmammor. Exempelvis om städpersonal på
en skola bildar gemensamt företag och tar över städningen
från kommunen på entreprenad.
Skattemyndighetens beslut om vad som är tillräcklig
omfattning för att få vara privat dagmamma får tre
omedelbara konsekvenser:
1. Många dagmammor som vill starta eget hindras.
2. Föräldrar som med barnomsorgspengens hjälp löst
barnomsorgen hos privat dagmamma med mindre än fem
barn tvingas byta omsorg.
3. Utvecklingen mot flera privata, lagliga, dagmammor
avstannar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av definitionen av
privata dagmammor i skattehänseende, så att de oberoende
av verksamhetens omfattning erhåller F-skattsedel.