Efter riksdagens beslut har enligt uppgift
finansdepartementet tillsatt en utredning för att undersöka
skattereformens konsekvenser på lunchätandet i landet.
Utredningen som finansdepartementet har beställt
bygger på enkäter och samtal med ett representativt urval
av arbetsgivare och arbetstagare.
2/3 av utredningen är nu klar och visar:Cirka 800 000--900 000
löntagare förlorade sina lunchförmåner eller fick
dem kraftigt reducerade.Matlådan/unikaboxen hemifrån
har fått renässans.Restaurangnäringens problem ökade.
Högre arbetslöshet bland restauranganställda. I dag är det
19,1 %
öppet arbetslösa inom restaurangnäringen.
Kvinnor drabbas värst. Varannan kvinna och var tredje man
tar med sig mat hemifrån.Statens beräknade intäkter
uteblev. Från beräknade 1,2 miljarder kronor till faktiska
0,15 miljarder kronor. Närmare ett fiasko än så går det inte
att komma.
I utredningen redovisas minskad trivsel och försämrad
gemenskap på arbetsplatser på grund av förändrade och
försämrade matvanor.
Den sista tredjedelen av utredningen mäter
näringsintaget över dygnet. Bl.a. för att se om befolkningen
kompenserar minskat lunchätande med ökat näringsintag
vid andra måltider. Utredningen är nästan klar. Och
resultaten visar entydigt på att det inte förekommer
kompensation vid andra måltider.
På de allra flesta företag upplevs i dag mathållningen
som ett problem. Medvetna arbetsgivare förstår
förhållandet mellan näringsintag och produktivitet.
Samhället har intresse av hög produktivitet. Om
produktiviteten ökar, så ökar också statens intäkter. Ett
konkret sätt att stimulera lunchätandet är att ta bort de
sociala avgifterna från måltidsförmåner. Det finns budget-,
konjunktur- och arbetsgemenskapsskäl som talar för att
staten skall stimulera denna utveckling på lunchområdet.
Det finns nu undersökningar som visar dels att två
tredjedelar av de arbetsgivare som i dag har
lunchsubventioner skulle öka dessa om den sociala avgiften
på lunchsubventionerna togs bort, dels att nästan hälften av
de arbetsgivare som i dag inte har lunchsubventioner skulle
införa sådana.
De intäktsminskningar som staten ev. får på sociala
avgifter kommer att uppvägas av minskade utgifter för
arbetslöshet samtidigt som det kommer nya intäkter från
moms och inkomstskatter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att befria måltidssubventioner
från sociala avgifter.