Nya regler för fiske infördes från och med den 1 januari i
år. Syftet med dessa förändringar är att stärka det fiske som
utförs av dem som för sin försörjning är beroende av fisket.
För att bedriva yrkesmässigt fiske krävs numera
yrkesfiskarlicens. Allt annat fiske kommer därmed att
räknas som fritidsfiske och omfattas av
redskapsbegränsningar. Begränsningarna ligger dock på en
sådan nivå att de som enbart fiskar för sin egen familjs och
ev. någon grannes behov inte drabbas negativt av de nya
reglerna. Det gör emellertid de som fiskar i betydande
omfattning utan att vara yrkesfiskare. Yrkesfiskarlicens
kommer dock inte bara att erbjudas heltidsfiskare, utan
också binäringsfiskare och pensionärer som har inkomst
från fisket.
Från och med 1 januari i år avskaffades
prisregleringssystemet till följd av anpassning till EG, och
därmed försvinner de generella pristilläggen. Prisreglering
och överskottshantering får nu i likhet med vad som är fallet
inom EG, skötas av producentorganisation/-er. Det är
viktigt med en stark producentorganisation som också kan
fortsätta att driva den informationsverksamhet som hittills
bedrivits av Svensk Fisk. Regeringen har avsatt en mindre
summa pengar för bildande av producentorganisation och
också medel för fortsatt informationsverksamhet.
Åtgärder för att stärka det svenska fiskets
konkurrenskraft
Skatteavdrag för yrkesfiskare
Det svenska fisket genomgår nu den svåraste krisen
någonsin. En stor utslagning av fiskeföretag pågår, detta p
g a kraftigt sjunkande marknadspriser, höga räntor,
valutaturbulens och dåligt torskfiske i Östersjön.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad,
där fiskefartygen landar och säljer fisk i ett flertal länder
med påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket
måste därför ha likvärdiga skattevillkor som sina
konkurrentländer. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön
innebär i sig en konkurrensnackdel gentemot Norge och
Danmark vilken ytterligare förvärras av dessa länders
gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för
yrkesfiskare.
Det norska skatteavdraget innebär att yrkesfiskare, som
under minst 130 dagar av inkomståret har befunnit sig på
fiske, har rätt att göra ett avdrag på 30 % av nettointäkten
från fisket. Avdragets storlek fastställs för varje år enligt
index och uppgick 1992 till 70.000 NOK.
Danmark antog 19 december 1992 en lag om särskilt
skatteavdrag för yrkesfiskare. Lagen har nyligen godkänts
av EG-kommissionen. Licensierade danska yrkesfiskare
har rätt till ett skatteavdrag på 190 DKK per påbörjad
havsdag med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget
får maximalt uppgå till 41.800 DKK per år.
Det norska och danska skatteavdraget grundar sig på
den välfärdsförlust som yrkesfisket innebär. Långa
frånvaroperioder från hemmet, med fiske i bl a olika
utländska zoner, innebär att yrkesfiskarna i ringa
utsträckning kan nyttja den sociala service som ställs till
skattebetalarnas förfogande.
Det svenska yrkesfisket utgör en viktig näring i Sverige,
inte minst i kustregionerna. Näringen måste erbjudas
likvärdiga skattevillkor med konkurrentländerna för att inte
slås ut i den allt hårdare internationella konkurrensen. Det
bör uppmärksammas att det blivit allt svårare att rekrytera
ungdomar till yrket, beroende på krävande
arbetsförhållanden samt låga och osäkra inkomster.
Det är därför angeläget att det skyndsamt utreds hur den
svenska fiskenäringen ska kunna få likvärdiga skattevillkor
med vad som gäller för fiskenäringen i våra näraliggande
konkurrentländer så att det inte slås ut i den allt hårdare
internationella konkurrensen.
Utjämningskassa
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år som ett
resultat av varierande fångstmängder. Den stora
variationen i inkomst är ett problem för yrkesfiskarna. En
rimlig kompensation vore därför att fiskarna fick möjlighet
till avsättningar mellan olika år enligt den modell som råder
för skogsbruket, det så kallade ''skogskontot''.
En utjämningskassa/ett ''fiskekonto'' för varierande
fiskeinkomster från år till år bör inrättas.
Arbetslöshetskassa
Fiskarnas arbetslöshetskassa grundades i början av 60-
talet. Syftet var att skapa ett trygghetssystem till stöd och
hjälp vid ofrivillig arbetslöshet. Inom varje form av
biologisk produktion förkommer som ovan påpekats
variationer. I svackor har arbetslöshetskassan kunnat
fungera som livlina tills den dag fångsterna återkommer.
Det är vår bestämda uppfattning att arbetslöshetskassan
måste finnas kvar också framgent.
Fiskarnas arbetslöshetskassa bör även i fortsättningen
finnas kvar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattevillkoren för svenska
fiskare i förhållande till konkurrentländernas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i
utjämnande syfte liknande skogskontot,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fiskarnas arbetslöshetskassa.1
Stockholm den 21 januari 1994
Ingrid Näslund (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
1 Yrkande 3 hänvisat till JoU