Inledning
Nya regler för fiske infördes från och med den 1 januari i år. Syftet med dessa förändringar är att stärka det fiske som utförs av dem som för sin försörjning är beroende av fisket. För att bedriva yrkesmässigt fiske krävs numera yrkesfiskarlicens. Allt annat fiske kommer därmed att räknas som fritidsfiske och omfattas av redskapsbegränsningar. Begränsningarna ligger dock på en sådan nivå att de som enbart fiskar för sin egen familjs och ev. någon grannes behov inte drabbas negativt av de nya reglerna. Det gör emellertid de som fiskar i betydande omfattning utan att vara yrkesfiskare. Yrkesfiskarlicens kommer dock inte bara att erbjudas heltidsfiskare, utan också binäringsfiskare och pensionärer som har inkomst från fisket.
Från och med 1 januari i år avskaffades prisregleringssystemet till följd av anpassning till EG, och därmed försvinner de generella pristilläggen. Prisreglering och överskottshantering får nu i likhet med vad som är fallet inom EG, skötas av producentorganisation/-er. Det är viktigt med en stark producentorganisation som också kan fortsätta att driva den informationsverksamhet som hittills bedrivits av Svensk Fisk. Regeringen har avsatt en mindre summa pengar för bildande av producentorganisation och också medel för fortsatt informationsverksamhet.
Åtgärder för att stärka det svenska fiskets konkurrenskraft
Skatteavdrag för yrkesfiskare
Det svenska fisket genomgår nu den svåraste krisen någonsin. En stor utslagning av fiskeföretag pågår, detta p g a kraftigt sjunkande marknadspriser, höga räntor, valutaturbulens och dåligt torskfiske i Östersjön.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen landar och säljer fisk i ett flertal länder med påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste därför ha likvärdiga skattevillkor som sina konkurrentländer. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare.
Det norska skatteavdraget innebär att yrkesfiskare, som under minst 130 dagar av inkomståret har befunnit sig på fiske, har rätt att göra ett avdrag på 30 % av nettointäkten från fisket. Avdragets storlek fastställs för varje år enligt index och uppgick 1992 till 70.000 NOK.
Danmark antog 19 december 1992 en lag om särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare. Lagen har nyligen godkänts av EG-kommissionen. Licensierade danska yrkesfiskare har rätt till ett skatteavdrag på 190 DKK per påbörjad havsdag med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till 41.800 DKK per år.
Det norska och danska skatteavdraget grundar sig på den välfärdsförlust som yrkesfisket innebär. Långa frånvaroperioder från hemmet, med fiske i bl a olika utländska zoner, innebär att yrkesfiskarna i ringa utsträckning kan nyttja den sociala service som ställs till skattebetalarnas förfogande.
Det svenska yrkesfisket utgör en viktig näring i Sverige, inte minst i kustregionerna. Näringen måste erbjudas likvärdiga skattevillkor med konkurrentländerna för att inte slås ut i den allt hårdare internationella konkurrensen. Det bör uppmärksammas att det blivit allt svårare att rekrytera ungdomar till yrket, beroende på krävande arbetsförhållanden samt låga och osäkra inkomster.
Det är därför angeläget att det skyndsamt utreds hur den svenska fiskenäringen ska kunna få likvärdiga skattevillkor med vad som gäller för fiskenäringen i våra näraliggande konkurrentländer så att det inte slås ut i den allt hårdare internationella konkurrensen.
Utjämningskassa
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år som ett resultat av varierande fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är ett problem för yrkesfiskarna. En rimlig kompensation vore därför att fiskarna fick möjlighet till avsättningar mellan olika år enligt den modell som råder för skogsbruket, det så kallade ''skogskontot''.
En utjämningskassa/ett ''fiskekonto'' för varierande fiskeinkomster från år till år bör inrättas.
Arbetslöshetskassa
Fiskarnas arbetslöshetskassa grundades i början av 60- talet. Syftet var att skapa ett trygghetssystem till stöd och hjälp vid ofrivillig arbetslöshet. Inom varje form av biologisk produktion förkommer som ovan påpekats variationer. I svackor har arbetslöshetskassan kunnat fungera som livlina tills den dag fångsterna återkommer. Det är vår bestämda uppfattning att arbetslöshetskassan måste finnas kvar också framgent.
Fiskarnas arbetslöshetskassa bör även i fortsättningen finnas kvar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för svenska fiskare i förhållande till konkurrentländernas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i utjämnande syfte liknande skogskontot,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskarnas arbetslöshetskassa.1
Stockholm den 21 januari 1994 Ingrid Näslund (kds) Chatrine Pålsson (kds) 1 Yrkande 3 hänvisat till JoU