Arbetsmarknaden förändras. Vi har idag en hög arbetslöshet och många av de arbetslösa har förlorat arbeten inom industrin, arbeten som kanske aldrig kommer tillbaka när konjunkturerna vänder. Effektiviseringarna inom industrin gör att framför allt lågutbildad arbetskraft ersätts med maskiner.
Det måste vara politikernas uppgift att bryta ner de hinder som försvårar omvandlingen av arbetsmarknaden och som försvårar sökandet efter nya arbeten. Risken med att fördröja omvandlingen av arbetsmarknaden är att fler, inte minst unga människor, ställs utan arbete. Det är ett enormt slöseri med humankapital och det kan ge allvarliga effekter för lång tid framöver.
En växande sektor är den privata tjänstesektorn. I takt med att det offentliga koncentreras på vissa huvuduppgifter blir det möjligt för nya företag att etableras. De nya företagen erbjuder delvis sådana tjänster som det offentliga tidigare producerat, men erbjuder också nya tjänster som behövs i ett modernt samhälle.
De dubbelarbetande kvinnorna kommer att få särskilt stor nytta av denna nya tjänstesektor. Alla vet att det är nästan omöjligt att förena ett heltidsarbete med familj och små barn. Många kvinnor tvingas minska sin arbetstid och hamnar därmed efter männen i karriären. Det innebär också att en del arbeten som kräver heltid eller mer är stängda för kvinnor. För många är detta ett medvetet val. Kvinnorna satsar på barnen. Tyvärr finns det få möjligheter att ta igen det försprång männen har när kvinnorna sedan kommer tillbaka till arbetet.
För många handlar det ofta om att kunna förena arbete och familj. För att detta ska fungera måste det bli möjligt att anlita hjälp för att sköta hemmet. Handlar det om ombyggnad av hemmet så höjer ingen på ögonbrynen om man inte gör allt själv. Ingen fördömer heller att man anlitar barnomsorg.
Nu måste även vanligt hederligt arbete i någon annans hem accepteras. Det är en del av den nya tjänstemarknad som växer fram. Privata tjänster i hemmet är ingen tillfällig arbetslöshetsinsats, men bör naturligtvis vara särskilt välkomna i dagens arbetsmarknadsläge. För många unga skulle detta betyda att de får in en fot på arbetsmarknaden och har en plattform att gå vidare från.
Idag är privata tjänster i hemmet till stora delar en ''svart marknad'' där den som tar arbete är oförsäkrad och riskerar att bli utnyttjad av arbetsgivaren. Den som anställer någon riskerar också att råka ut för stölder eller lida ekonomisk skada om något skulle förstöras i hemmet. Båda parter tar risker. Motsvarande arbete på ett hotell eller inom den offentliga sektorn ger den anställde pension och andra sociala förmåner. Ser man till effekterna för det offentliga av detta ''svartarbete'' kan man konstatera att många säkert uppbär arbetslöshetsersättning eller andra bidrag parallellt med att de har en inkomst av det ''svarta arbetet''. Det är ytterligare ett skäl för att göra marknaden för privata tjänster i hemmet ''vit''.
Privata tjänster i hemmet bör betraktas som en kostnad för inkomsternas förvärvande och därigenom berättiga till avdrag på skatten. I bl.a. Frankrike finns det ett system som bygger på att arbetsgivaren köper en tjänstecheck på posten. Inköpet av checken berättigar till avdrag. Den som anställs får betalt genom att signera och lösa in checken varvid inkomsten registreras. Det är bara ett exempel på hur detta kan lösas. Det viktiga är att hindren för denna tjänstesektor undanröjs, för att minska arbetslösheten i framtiden och för att öka jämställdheten.
De minskade intäkterna för staten som uppkommer p.g.a. möjligheten till skatteavdrag kompenseras genom att åtgärder för arbetslöshet kan reduceras, samtidigt som det ger ökade skatteinkomster genom att fler kommer att arbeta i den öppna arbetsmarknaden och därmed också betala skatt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för vissa tjänster i hemmet.
Stockholm den 24 januari 1994 Maud Ekendahl (m) Leif Carlson (m) Gullan Lindblad (m)