Realisationsprincipen gäller vid beskattning när en inkomst realiseras genom avyttring. Med avyttring menas försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. En kompletterande bestämmelse till huvudregeln anser att med avyttring jämställs den situationen att aktier eller andra finansiella instrument förlorar sitt värde genom att det bolag som givit ut instrumentet upplöses genom konkurs eller likvidation.
Uppstår en förlust på grund av konkurs kan avdragsrätt för förlusten medges när förlusten är slutgiltig. Förlusten anses slutgiltig först när aktiebolaget upplösts genom konkurs eller likvidation.
Den ekonomiska kris som Sverige för närvarande befinner sig i har lett till en avsevärd ökning av konkurserna.
Många friska företag drabbas hårt av dessa konkurser genom att de är ägare till aktier eller andra värdepapper i konkursföretag. Problemet är att handläggningstiderna av konkurser oftast rör sig om två till fem år. Det finns t.o.m. exempel där handläggningstiderna uppgått till tio år, eftersom konkursen skall vara avslutad innan den uppstådda förlusten kan dras av.
När det gäller själva bokföringen så måste en näringsidkare för att följa god redovisningssed i sina räkenskaper skriva ned en anläggningstillgång för inträffad värdenedgång med ett engångsbelopp.
Nedskrivningen kan ske före men måste senast ske i samband med konkursutbrottet.
Ett sätt att komma till rätta med de problem som för närvarande råder är att låta beskattningen bygga på bokföringen. Det skulle innebära att avdragsrätt skulle godtas för orealiserade förluster på finansiella instrument där förlusten uppkommit i anledning av konkurs och där förlusten redan avskrivits i räkenskaperna.
Tidpunkten för avdragsrättens inträde skulle då sammanfalla med konkursutbrottet.
Denna typ av behandling skulle enbart gälla sådana värdepapper som skattemässigt utgör anläggningstillgångar.
Det ovan skisserade förslaget skulle på ett bättre sätt än idag lösa problemet med den långa fördröjningen av det skattemässiga avdraget för värdenedgång på aktier m.m. i samband med konkurs.
Vid förra riksmötets behandling av en motion från mig avstyrkte skatteutskottet (1992/93:SkU21) motionen med hänvisning till beredning av frågan inom finansdepartementet. Då ingen ändring ännu har kommit till stånd anser jag att utskottet bör ta upp frågan till behandling igen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av förlust på värdepapper i samband med konkurs.
Stockholm den 21 januari 1994 Britta Bjelle (fp)