Genom att vid ett fastighetsköp (jordbruksfastighet) utnyttja ett värdeminskningsavdrag för skog, skogsavdrag, kan en köpare göra ett större skogsuttag för att på det sättet underlätta finansieringen av det aktuella köpet.
Vid s.k. rationaliseringsköp, dvs. när en ägare av jordbruksfastighet lägger annan fastighet till en redan befintlig, kan det utrymme för värdeminskning som medges enligt skattelagen utnyttjas upp till 100 procent. När en ''nyköpare'', eller annan köpare som ej kan åberopa fastighetsrationalisering, gör ett fastighetsköp kan denne utnyttja motsvarande avdrag med endast 50 procent.
Lagen, som tillkom för att underlätta just rationaliseringsköp, är ett medel att verka för den strukturrationalisering som det vid tidpunkten för lagens införande rådde stor politisk enighet om.
I dag har vi en helt annan situation på svenskt lantbruk. Angelägenheten att stimulera fram bildandet av stora jord- och skogsfastigheter har minskat. Vårt försörjningsläge är sådant att vi med råge klarar av vår egen försörjning.
Strukturrationaliseringen har dock inte endast medfört att fastigheterna vuxit och blivit mera bärkraftiga, den har också påverkat landskapsbilden. Sammanläggning av mindre enheter till ofta en stor rationell har medfört att färre är aktiva i jordbruksdriften. På skogssidan har den ökade mekaniseringen inneburit att maskiner har ersatt behovet av den manuella insatsen på allt fler områden.
Denna utveckling har varit nödvändig för att svenska jord- och skogsbrukare skall kunna konkurrera med andra länders. En av avigsidorna är dock att landsbygden avfolkas och kvar finns i många bygder endast de som är direkt verksamma inom de areella näringarna. Samtidigt vet vi att många önskar sig en möjlighet att bo och verka i glesbygd, men de saknar ofta ekonomiska resurser att köpa och driva ett jord- och skogsbruk. När intressanta fastigheter bjuds ut, kommer ofta dessa intressenter till korta genom att den som är s.k. rationaliseringsköpare tidigare ''gynnades'' av jordförvärvslagen, nu genom ett förmånligare skogsavdrag.
Genom att ge en ''nyköpare'' samma möjlighet till skogsavdrag uppstår konkurrensneutralitet mellan de olika köparkategorierna. Samtidigt underlättas för dem som vill etablera sig som ägare till jord- och skogsbruksfastighet att bli en dubbelt positiv glesbygdsresurs. De kan då flytta ut till eller ges möjlighet att bo kvar i glesbygd, och motverkar därmed den negativa befolkningstrend som stora landsbygdsområden dras med.
Jag föreslår därför att skogsavdraget vid fastighetsförvärv, som ej klassas som rationaliseringsköp, ges samma avdragsrätt som dessa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsavdrag.
Stockholm den 21 januari 1994 Lars Björkman (m)