Fr o m den 1 januari 1991 utgår skatt med 15% på belopp
som erläggs i premie för utländska personförsäkringar
(lagen 1990:622 om skatt på vissa premiebetalningar).
Skatten skall betalas för premier som erläggs av svensk
juridisk person och fysisk person som är bosatt i Sverige
eller stadigvarande vistas där. Undantag gäller dock för
premieskatt som utgör omkostnad i näringsverksamhet som
bedrivs utomlands.
Den som slutit försäkringsavtal med utländskt
försäkringsföretag skall betala premieskatt. Har
försäkringen överlåtits är den skattskyldig som har fått
äganderätten till försäkringen.
Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering
till Riksskatteverkets (RSV) beskattningsavdelning i
Ludvika. I de fall flera premier erläggs under ett och samma
inkomstår behöver anmälan göras endast vid det första
betalningstillfället under kalenderåret (=inkomståret).
Skattebrottslagen (1971:69) och förmånsrättslagen
(1970:979) gäller i fråga om premieskatten.
Utländska kapitalförsäkringar blev högintressenta för
hugade spekulanter den 1 januari 1991. Genom
avregleringen av valutamarknaden blev det tillåtet att
teckna sådana försäkringar. Detta öppnade vägen för
avancerad skatteplanering.
Kapitalförsäkringar skiljer sig inte nämnvärt från vanligt
sparande, eftersom försäkringsdelen är mycket liten. Men i
och med att det finns en försäkringsdel inbyggd i
investeringen kommer försäkringstagaren i åtnjutande av
de gynnsamma villkor som gäller för utländska
kapitalförsökringar -- ingen förmögenhetsskatt, hög
avkastning och låg avkastningsskatt. Försäkringstagaren
kan välja att antingen placera sina pengar onshore
eller offshore.
Onshore innebär att avkastningen från försäkringen
beskattas i det land där den är tecknad -- vanligtvis 10-15
procent -- och att ingen skatt utgår till den svenska staten.
Offshore betyder att pengarna förs till ett land som inte
tar ut avkastningsskatt på försäkringen, men att det i
Sverige utgår en engångsskatt på 15 procent av
premiebeloppet. Köper man en offshoreförsäkring för 100
000 kronor kostar det alltså 15 000 i skatt. I gengäld är den
fortsättningsvis skattefri.
Större delen av de svenska försäkringspengarna till
utlandet 1991 hamnade i Storbritannien. Merparten
stannade onshore, på fastlandet, men en inte obetydlig del
hamnade på lågskatteöarna Isle of Man, Jersey eller
Guernsey.
1991 noterade Riksbanken, som registrerar alla
utlandsbetalningar över 50 000 kronor, ett utflöde på ca en
miljard kronor till utländska kapitalförsäkringar. Vid en
närmare titt på försäkringsbolagens och mäklarnas
försäljning visar det sig emellertid att den verkliga siffran är
betydligt högre. Bara de två största aktörerna, Skandia och
Handelsbanken Liv, sålde för 1,1 miljarder och en vanlig
uppfattning i branschen är att marknaden för utländska
kapitalförsäkringar 1991 var 2--3 miljarder kronor. Trots att
säljarna räknar med ett minst lika högt resultat 1992, har
Riksbankens siffror sjunkit rejält. För de tre första
kvartalen 1992 har bara ca 350 miljoner kronor registrerats,
vilket är 150 miljoner mindre än i fjol.
På Riksbanken har man reagerat starkt över de låga
siffrorna och har kommit till slutsatsen att allt större
penningsummor förs ur landet i poster under 50 000 kronor.
Flera mäklare, liksom berörda myndigheter, bekräftar att
större belopp ofta delas upp i mindre poster för att inte
synas i statistiken.
1991 anmäldes försäkringar för 762 miljoner kronor till
RSV, vilket är betydligt mindre än den verkliga
försäljningen. RSV fick under nämnda år in 23,6 miljoner i
premieskatt, vilket innebär att offshoreförsäkringar för
drygt 157 miljoner skulle ha sålts. Verkets egen
uppskattning är att den siffran borde vara fem gånger
högre.
Ett stort ansvar för rådande missförhållanden och
skatteundandraganden har mäklarna som enligt
samstämmiga uppgifter upplyser kunderna om hur man
kommer undan myndigheternas kontroll. Beloppet delas
ofta upp i poster under 50 000 kronor, då risken att
upptäckas är obefintlig. Vad mäklaren också föreslår är att
kunden lägger sina pengar i en kapitalförsäkring på någon
av Kanalöarna men låter bli att anmäla detta till RSV,
varigenom man slipper att betala 15% i premieskatt.
Ledningen för Skandias internationella livdivision, bl.a. har
bekräftat det tilltagande skattefusket och funnit det
beklagligt att mäklare använder möjligheterna till sådant
fiffel som försäljningsargument för utländska
offshoreförsäkringar.
RSV bekräftar också uppgifterna om att antalet
utländska kapitalförsäkringar har ökat kraftigt under senare
år och att sådana försäkringar i starkt ökad utsträckning
används för kvalificerat skattefusk.
Tillsynsmyndighet för försäkringsbolag och mäklare är
Finansinspektionen vars arbete ''syftar till att skapa en
stabilitet, säkerhet och sundhet i det finansiella
systemet''. Men enligt uppgift tycks inte inspektionen ha
någon som helst kontroll över vad svenska försäkringsbolag
och mäklare gör med utländska kapitalförsäkringar. Den
har inte heller tittat på försäljningen och jämfört den med
RSV:s och Riksbankens statistik.
Att välbeställda grupper genom mer eller mindre
sofistikerade skatteundandraganden av ovan redovisat slag
undandrar sig sitt ansvar för en solidarisk finansiering av det
svenska välfärdssystemet samtidigt som stora
medborgargrupper av statsfinansiella skäl får finna sig i
påtagliga försämringar i bl.a. socialförsäkringsskyddet
borde vara fullständigt oacceptabelt i ett rättssamhälle.
Därför krävs en betydande skärpning av kontroll och
sanktionssystem i samband med tecknande av utländska
kapitalförsäkringar. Ansvaret för att lämpliga åtgärder
vidtas för att stävja det uppenbara skattefusket bör på
lämpligt sätt fördelas mellan närmast berörda myndigheter
och aktörer, d.v.s. Riksskatteverket, Finansinspektionen,
försäkringsbolagen och mäklarna.
I bet. 1992/93:SkU22 bekräftar skatteutskottet att
''kontrollen av den ifrågavarande skatten är ett problem'',
samtidigt som man bekräftar uppgifter om att inkomsterna
av skatten minskade avsevärt under 1992. Trots detta
avstyrks motioner med krav på skärpta kontroll- och
sanktionsåtgärder med hänvisning till ''internationella
förpliktelser''. Denna motivering saknar relevans, då det
inte finns någonting i våra internationella åtaganden som
hindrar en regering att tillämpa rättvisa i skattesystemet och
motverka skattefusk och andra oegentligheter. Mot denna
bakgrund finns det, sedan nu också den tillräckliga
erfarenhet vunnits, som skatteutskottet efterlyser, starka
skäl att utan ytterligare dröjsmål skärpa kontroll och
sanktioner gentemot utländska kapitalförsäkringar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och
sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska
kapitalförsäkringar.
Stockholm den 19 januari 1994
Bengt Silfverstrand (s)
Jan Andersson (s)