En av de viktiga pusselbitarna när en ung människa
bygger upp sin identitet är tillgången till ett arbete. Idag
upplever många ungdomar att de inte räknas. Deras
kunskap tas inte i anspråk. De är inte efterfrågade, inte
behövda. Det kan få förödande konsekvenser. Vi vet
genom många undersökningar hur djupt och snabbt
ungdomar kan fara illa av att vara arbetslösa.
Därför har också omfattande åtgärder vidtagits för att
komma tillrätta med obalanserna i samhällsekonomin och
för att förbättra förutsättningarna för ett livskraftigt
näringsliv med många små och medelstora företag -- något
som på sikt kommer att leda till många nya arbetstillfällen.
Massiva insatser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
har satts in för att motverka långtidsarbetslöshet och
utslagning av människor, branscher och regioner. 50 000 nya
högskoleplatser har tillkommit under den här regeringens
mandatperiod.
Allt detta är bra, men vi tvingas ändå konstatera att det
inte är nog. Därför behövs en konstruktiv diskussion kring
nya grepp för att bemästra arbetslösheten, och då främst
ungdoms- och långtidsarbetslösheten.
De höga skatterna på arbete -- inkomstskatt, sociala
avgifter och moms -- skapar så kallade skattekilar som slår
ut flest jobb i de delar av ekonomin där priskänsligheten är
störst. Detta drabbar särskilt tjänstesektorn. Marknaden
för den typ av tjänster som relativt enkelt går att utföra i
egen-regi har till stora delar utplånats på grund av den hårda
arbetsbeskattningen. Det är väl känt att skattekilarna gör
det lönsamt att utföra många tjänster i egen regi även om
det tar upp till tre gånger så lång tid som för en yrkesman.
Detta driver också fram svartjobb vilket i sin tur
underminerar skattemoralen. På lång sikt kan det bli ett
stort samhällsekonomiskt problem.
Den typ av tjänster det här är fråga om, dvs underhåll,
enklare service etc riktad till privatpersoner skulle kunna
vara en inkörsport till arbetsmarknaden för många
ungdomar.
Ett sätt att främja utvecklingen av tjänstesektorn är att
sänka momsen på tjänster. Detta är dock en omfattande
skattesänkning som det inte finns statsfinansiella
möjligheter att klara av för närvarande.
De positiva effekter som eftersträvas -- expanderande
privat tjänstesektor och minskad ungdomsarbetslöshet --
kan emellertid uppnås på ett mindre kostsamt sätt. Dels bör
skattesänkningen inriktas på de mest priskänsliga
tjänsterna, dvs hushållsinriktade tjänster med låg
kapitalintensitet, så att de samhällsekonomiska vinsterna
blir stora och antalet nya jobb så många som möjligt. Dels
bör skattesänkningen utformas så att den till största delen
tillfaller tjänster som annars inte skulle ha utförts och
arbetskraft som annars inte skulle haft sysselsättning.
Därmed minimeras undanträngningseffekterna och en reell
produktionsökning uppstår.
En praktisk lösning kan vara att införa en U-skattsedel.
U som i ungdom. Jämför F-skattsedeln som finns för
egenföretagare. En U-skattsedel kan förslagsvis utfärdas till
ungdomar under 25 år som varit arbetslösa i minst tre
månader. Innehavaren får rätt att med särskilda
skattevillkor sälja en begränsad kategori tjänster, som
tillhör den idag icke-existerande marknaden för
hushållstjänster. Innehavaren är befriad från såväl moms
som skattedelen av arbetsgivaravgifterna.
Arbetsgivaravgifterna blir därmed ca 10 procent för dessa
tjänster.
Timlönen som debiteras kunden bör med dessa regler
kunna ligga kring 55-60 kr, vilket ger en månadslön på 7-8
000 kr per månad vid heltidsarbete. Ett timarvodestak bör
eventuellt finnas för att denna typ av skattesubventionerade
tjänster inte ska bli så lönande att vanliga arbeten blir
ointressanta.
U-skattsedeln ska endast gälla för privatkunder. De
tillåtna tjänsterna kan vara t exbilvård -- men inte
bilreparationerträdgårdsarbete -- men inte
anläggningsarbetenlöpande hushållsarbete (städning,
tvätt, disk osv) -- men inte flyttstädningar eller
festarrangemang o dylbarnpassning -- men endast som
komplement till annan huvudsaklig barnomsorg (föräldrar,
daghem osv)fastighetsunderhåll -- men inte reparationer
osv.
Förslaget har flera fördelar:Det lägger initiativet hos
den enskilde ungdomen. Han eller hon får själv en
möjlighet att förbättra sin situation istället för att vara ett
''fall'' som ska placeras av någon myndighet.Det
innehåller ett betydande inslag av utbildning. Ungdomarna
tränas i att starta och driva ett eget företag. De lär sig sälja,
ta initiativ, sköta bokföring mm. En entreprenörskola som
Sverige kommer att ha stor nytta av.Det höjer vår BNP
och vår välfärd. Det skapar en marknad av nya tjänster som
annars inte existerar. Arbetskraft som annars inte utnyttjas
kommer i produktion.Det sänker arbetslösheten hos en
särskilt utsatt grupp. Det finns nu över 200 000 ungdomar
under 25 år som står utanför den ordinarie
arbetsmarknaden, vilket är mycket alarmerande. Alla som
med vårt upplägg får en U-skattsedel skulle annars ha varit
arbetslösa. I och med den kraftiga prissänkningen på de
aktuella tjänsterna kan ett betydande antal nya
arbetstillfällen förväntas.Det är en mycket billig åtgärd.
Bruttokostnaden är noll eftersom sänkningarna avser
tjänster som idag inte finns. Nettokostnaden när minskade
bidrag och ökade skatteintäkter räknas av mot eventuella
undanträngningseffekter kan t o m bli positiv, speciellt om
kunderna i sin tur ökar sitt förvärvsarbete.
Åldersbegränsningen undanröjer risken för att ungdomar
skulle fastna i denna typ av skattesubventionerade arbeten
en längre tid än de egentligen vill.
En SKOP-undersökning bland 1 000 ungdomar i åldern
16 till 25 år som gjordes i oktober 1993 visade att två av tre
ungdomar trodde att en ''u-skattsedel'' skulle skapa fler
jobb. Tre av fem tyckte att denna typ av arbete --
fastighetsunderhåll, trädgårdsskötsel eller hushållsarbete --
vore bra träning för att starta och driva ett eget företag.
I Danmark har ett liknande system redan genomförts.
Ett särskilt statsbidrag utgår till ''hemservice'', där
ungdomar får 65 kronor i timmen för olika typer av
hushållsarbete, varav arbetsgivaren/hushållet betalar 25
kronor i timmen. Där är det även tillåtet att kombinera
arbetet inom ''Hemservice'' med det kontanta
arbetsmarknadsstödet.
Sammantaget finns det flera skäl att gå vidare och
undersöka möjligheterna att skapa arbeten med hjälp av en
särskild skattsedel för hushållsarbeten. Förslaget är billigt
och kan vara en mycket effektiv åtgärd för att minska
ungdomsarbetslösheten. Visst kan det finnas problem med
system av denna modell, det finns det med alla nya grepp.
Men idén är värd att prövas, kanske i ett län som Stockholm
till att börja med.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett införande av en u-skattsedel.
Stockholm den 19 januari 1994
Stefan Attefall (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)