En av de viktiga pusselbitarna när en ung människa bygger upp sin identitet är tillgången till ett arbete. Idag upplever många ungdomar att de inte räknas. Deras kunskap tas inte i anspråk. De är inte efterfrågade, inte behövda. Det kan få förödande konsekvenser. Vi vet genom många undersökningar hur djupt och snabbt ungdomar kan fara illa av att vara arbetslösa.
Därför har också omfattande åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med obalanserna i samhällsekonomin och för att förbättra förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv med många små och medelstora företag -- något som på sikt kommer att leda till många nya arbetstillfällen.
Massiva insatser av arbetsmarknadspolitiska åtgärder har satts in för att motverka långtidsarbetslöshet och utslagning av människor, branscher och regioner. 50 000 nya högskoleplatser har tillkommit under den här regeringens mandatperiod.
Allt detta är bra, men vi tvingas ändå konstatera att det inte är nog. Därför behövs en konstruktiv diskussion kring nya grepp för att bemästra arbetslösheten, och då främst ungdoms- och långtidsarbetslösheten.
De höga skatterna på arbete -- inkomstskatt, sociala avgifter och moms -- skapar så kallade skattekilar som slår ut flest jobb i de delar av ekonomin där priskänsligheten är störst. Detta drabbar särskilt tjänstesektorn. Marknaden för den typ av tjänster som relativt enkelt går att utföra i egen-regi har till stora delar utplånats på grund av den hårda arbetsbeskattningen. Det är väl känt att skattekilarna gör det lönsamt att utföra många tjänster i egen regi även om det tar upp till tre gånger så lång tid som för en yrkesman. Detta driver också fram svartjobb vilket i sin tur underminerar skattemoralen. På lång sikt kan det bli ett stort samhällsekonomiskt problem.
Den typ av tjänster det här är fråga om, dvs underhåll, enklare service etc riktad till privatpersoner skulle kunna vara en inkörsport till arbetsmarknaden för många ungdomar.
Ett sätt att främja utvecklingen av tjänstesektorn är att sänka momsen på tjänster. Detta är dock en omfattande skattesänkning som det inte finns statsfinansiella möjligheter att klara av för närvarande.
De positiva effekter som eftersträvas -- expanderande privat tjänstesektor och minskad ungdomsarbetslöshet -- kan emellertid uppnås på ett mindre kostsamt sätt. Dels bör skattesänkningen inriktas på de mest priskänsliga tjänsterna, dvs hushållsinriktade tjänster med låg kapitalintensitet, så att de samhällsekonomiska vinsterna blir stora och antalet nya jobb så många som möjligt. Dels bör skattesänkningen utformas så att den till största delen tillfaller tjänster som annars inte skulle ha utförts och arbetskraft som annars inte skulle haft sysselsättning. Därmed minimeras undanträngningseffekterna och en reell produktionsökning uppstår.
En praktisk lösning kan vara att införa en U-skattsedel. U som i ungdom. Jämför F-skattsedeln som finns för egenföretagare. En U-skattsedel kan förslagsvis utfärdas till ungdomar under 25 år som varit arbetslösa i minst tre månader. Innehavaren får rätt att med särskilda skattevillkor sälja en begränsad kategori tjänster, som tillhör den idag icke-existerande marknaden för hushållstjänster. Innehavaren är befriad från såväl moms som skattedelen av arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna blir därmed ca 10 procent för dessa tjänster.
Timlönen som debiteras kunden bör med dessa regler kunna ligga kring 55-60 kr, vilket ger en månadslön på 7-8 000 kr per månad vid heltidsarbete. Ett timarvodestak bör eventuellt finnas för att denna typ av skattesubventionerade tjänster inte ska bli så lönande att vanliga arbeten blir ointressanta.
U-skattsedeln ska endast gälla för privatkunder. De tillåtna tjänsterna kan vara t exbilvård -- men inte bilreparationerträdgårdsarbete -- men inte anläggningsarbetenlöpande hushållsarbete (städning, tvätt, disk osv) -- men inte flyttstädningar eller festarrangemang o dylbarnpassning -- men endast som komplement till annan huvudsaklig barnomsorg (föräldrar, daghem osv)fastighetsunderhåll -- men inte reparationer osv.
Förslaget har flera fördelar:Det lägger initiativet hos den enskilde ungdomen. Han eller hon får själv en möjlighet att förbättra sin situation istället för att vara ett ''fall'' som ska placeras av någon myndighet.Det innehåller ett betydande inslag av utbildning. Ungdomarna tränas i att starta och driva ett eget företag. De lär sig sälja, ta initiativ, sköta bokföring mm. En entreprenörskola som Sverige kommer att ha stor nytta av.Det höjer vår BNP och vår välfärd. Det skapar en marknad av nya tjänster som annars inte existerar. Arbetskraft som annars inte utnyttjas kommer i produktion.Det sänker arbetslösheten hos en särskilt utsatt grupp. Det finns nu över 200 000 ungdomar under 25 år som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, vilket är mycket alarmerande. Alla som med vårt upplägg får en U-skattsedel skulle annars ha varit arbetslösa. I och med den kraftiga prissänkningen på de aktuella tjänsterna kan ett betydande antal nya arbetstillfällen förväntas.Det är en mycket billig åtgärd. Bruttokostnaden är noll eftersom sänkningarna avser tjänster som idag inte finns. Nettokostnaden när minskade bidrag och ökade skatteintäkter räknas av mot eventuella undanträngningseffekter kan t o m bli positiv, speciellt om kunderna i sin tur ökar sitt förvärvsarbete. Åldersbegränsningen undanröjer risken för att ungdomar skulle fastna i denna typ av skattesubventionerade arbeten en längre tid än de egentligen vill.
En SKOP-undersökning bland 1 000 ungdomar i åldern 16 till 25 år som gjordes i oktober 1993 visade att två av tre ungdomar trodde att en ''u-skattsedel'' skulle skapa fler jobb. Tre av fem tyckte att denna typ av arbete -- fastighetsunderhåll, trädgårdsskötsel eller hushållsarbete -- vore bra träning för att starta och driva ett eget företag.
I Danmark har ett liknande system redan genomförts. Ett särskilt statsbidrag utgår till ''hemservice'', där ungdomar får 65 kronor i timmen för olika typer av hushållsarbete, varav arbetsgivaren/hushållet betalar 25 kronor i timmen. Där är det även tillåtet att kombinera arbetet inom ''Hemservice'' med det kontanta arbetsmarknadsstödet.
Sammantaget finns det flera skäl att gå vidare och undersöka möjligheterna att skapa arbeten med hjälp av en särskild skattsedel för hushållsarbeten. Förslaget är billigt och kan vara en mycket effektiv åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten. Visst kan det finnas problem med system av denna modell, det finns det med alla nya grepp. Men idén är värd att prövas, kanske i ett län som Stockholm till att börja med.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett införande av en u-skattsedel.
Stockholm den 19 januari 1994 Stefan Attefall (kds) Rose-Marie Frebran (kds)