med anledning av prop. 1993/94:90 Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.
När skattereformen genomfördes uttryckte många en
oro för effekterna av beslutet att beskatta måltidsförmåner.
Oron fanns hos läkare, hälsovårdande myndigheter och ute
på arbetsplatserna. Man menade bland annat att beslutet
kunde komma att spoliera ett mångårigt ambitiöst arbete
med att förbättra de förvärvsarbetandes kostvanor, genom
stora investeringar i personalmatsalar m m.
Skatteutskottet och riksdagen har tidigare visat en
positiv attityd till omprövning av beslutet, bland annat
genom att begära en utredning av konsekvenserna av den
nya skatten. Det är vår förhoppning att denna positiva
attityd finns kvar när nu utredningen i stora delar är
genomförd och visar mycket tydliga resultat:Den direkta
effekten av beslutet blev att många arbetsgivare upphörde
med att lämna måltidsförmåner. 800 000--900 000 löntagare
blev helt utan dessa förmåner och många därutöver fick
kraftigt reducerade förmåner.De indirekta effekterna
blev minskat utnyttjande av personalmatsalar och minskat
ätande i ''öppna'' restauranger. Matlådan fick en renässans
och restaurangnäringens problem förstärktes.Nästan
varannan kvinna och var tredje man tar nu med sig mat
hemifrån till arbetet. Var tredje till var fjärde löntagare
menar att de nya matvanorna minskat trivseln på
arbetsplatsen och försämrat gemenskapen med
arbetskamraterna.Statsfinansiellt blev måltidsskatten ett
fiasko. Förväntade 1,2 miljarder i inkomstförstärkning blev
bara 155 miljoner, på grund av att svenskarna anpassade sig.
Utredningen har beställts av Finansdepartementet och
stiftelsen Lunchfrämjandet och genomförts av Lantbrukets
Utredningsinstitut och Umeå universitet. Den bygger på
enkäter och samtal med ett representativt urval
arbetsgivare samt 1700 arbetstagare.
På både små och stora arbetsplatser är nu mathållningen
ett problem. Volvo är ett av de företag som fäster stor vikt
vid de anställdas matvanor, främst av produktivitetsskäl.
Det mål företaget ställt upp -- och nästan uppnått, före
skattereformen -- är att minst 70 procent av de närvarande
anställda skall äta ett lagat mål mat i personalrestaurangen
under arbetsdagen. Dagsnoteringen är nu nere i ca 30
procent.
En åtgärd som skulle råda bot på en del av de nackdelar
lunchskatten fört med sig skulle vara att befria
måltidsförmåner från sociala avgifter.
En kompletterande undersökning visar att 69 procent av
de arbetsgivare som idag ger måltidsförmåner skulle öka
dessa om de sociala avgifterna togs bort. Av dem som inte
ger förmåner idag skulle 41 procent börja med detta om de
sociala avgifterna togs bort. Detta stärker slutsatsen att det
inte kostar mycket att ta bort de sociala avgifterna -- därför
att intäktsminskningen (ca 700 miljoner) kompenseras av
nya intäkter från inkomstskatt och moms på måltider, samt
av positiva effekter på trivseln i arbetet, produktiviteten
m m.
Enligt vår mening bör riksdagen ge regeringen i uppdrag
att ånyo överväga tidigare framställda förslag om
borttagande av de sociala avgifterna utifrån det resultat som
utredningen kommit fram till och därefter återkomma till
riksdagen i frågan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om måltidsförmåner.
Stockholm den 23 november 1993
Stina Gustavsson (c)
Rosa Östh (c)