När skattereformen genomfördes uttryckte många en oro för effekterna av beslutet att beskatta måltidsförmåner. Oron fanns hos läkare, hälsovårdande myndigheter och ute på arbetsplatserna. Man menade bland annat att beslutet kunde komma att spoliera ett mångårigt ambitiöst arbete med att förbättra de förvärvsarbetandes kostvanor, genom stora investeringar i personalmatsalar m m.
Skatteutskottet och riksdagen har tidigare visat en positiv attityd till omprövning av beslutet, bland annat genom att begära en utredning av konsekvenserna av den nya skatten. Det är vår förhoppning att denna positiva attityd finns kvar när nu utredningen i stora delar är genomförd och visar mycket tydliga resultat:Den direkta effekten av beslutet blev att många arbetsgivare upphörde med att lämna måltidsförmåner. 800 000--900 000 löntagare blev helt utan dessa förmåner och många därutöver fick kraftigt reducerade förmåner.De indirekta effekterna blev minskat utnyttjande av personalmatsalar och minskat ätande i ''öppna'' restauranger. Matlådan fick en renässans och restaurangnäringens problem förstärktes.Nästan varannan kvinna och var tredje man tar nu med sig mat hemifrån till arbetet. Var tredje till var fjärde löntagare menar att de nya matvanorna minskat trivseln på arbetsplatsen och försämrat gemenskapen med arbetskamraterna.Statsfinansiellt blev måltidsskatten ett fiasko. Förväntade 1,2 miljarder i inkomstförstärkning blev bara 155 miljoner, på grund av att svenskarna anpassade sig.
Utredningen har beställts av Finansdepartementet och stiftelsen Lunchfrämjandet och genomförts av Lantbrukets Utredningsinstitut och Umeå universitet. Den bygger på enkäter och samtal med ett representativt urval arbetsgivare samt 1700 arbetstagare.
På både små och stora arbetsplatser är nu mathållningen ett problem. Volvo är ett av de företag som fäster stor vikt vid de anställdas matvanor, främst av produktivitetsskäl. Det mål företaget ställt upp -- och nästan uppnått, före skattereformen -- är att minst 70 procent av de närvarande anställda skall äta ett lagat mål mat i personalrestaurangen under arbetsdagen. Dagsnoteringen är nu nere i ca 30 procent.
En åtgärd som skulle råda bot på en del av de nackdelar lunchskatten fört med sig skulle vara att befria måltidsförmåner från sociala avgifter.
En kompletterande undersökning visar att 69 procent av de arbetsgivare som idag ger måltidsförmåner skulle öka dessa om de sociala avgifterna togs bort. Av dem som inte ger förmåner idag skulle 41 procent börja med detta om de sociala avgifterna togs bort. Detta stärker slutsatsen att det inte kostar mycket att ta bort de sociala avgifterna -- därför att intäktsminskningen (ca 700 miljoner) kompenseras av nya intäkter från inkomstskatt och moms på måltider, samt av positiva effekter på trivseln i arbetet, produktiviteten m m.
Enligt vår mening bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att ånyo överväga tidigare framställda förslag om borttagande av de sociala avgifterna utifrån det resultat som utredningen kommit fram till och därefter återkomma till riksdagen i frågan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om måltidsförmåner.
Stockholm den 23 november 1993 Stina Gustavsson (c) Rosa Östh (c)