Den svenska flyktingpolitiken har skärpts. Vi beklagar
detta. Skärpningen har medfört att antalet asylsökande som
nu kan ta sig fram till Sveriges gränser har sjunkit
dramatiskt. Den främsta orsaken till detta är de visumregler
som infördes av regeringen under förra året.
Utvisningarna har accelererat. Regeringen har satsat 100 miljoner
kronor extra till polisen för att snabbare kunna
effektuera dessa utvisningar. Vid tillståndsgivningen tas inte
längre någon särskild hänsyn till hur länge den asylsökande
har vistats i vårt land. Detta och en rad andra justeringar
i regelsystem och praxis har samverkat till att den svenska
flyktingpolitiken inte längre kan göra anspråk på att vara
generösare än andra europeiska länder.
I vissa fall har den tvärtom visat sig vara mera restriktiv.
Ett sådant exempel är fallet med utvisningen av en peruansk
kvinna trots kraftiga protester från nationella och
internationella bedömare. Sedan hon lyckades hoppa av i
Holland beviljades hon flyktingstatus där. Ett annat
exempel är att engelsk domstol inte ansåg att kosovoalbaner
kunde återförvisas till Sverige som första asylland.
Det är viktigt att Sverige ökar sin aktivitet när det gäller
att få till stånd gemensamma åtaganden från de
västeuropeiska länderna för mottagande av flyktingar.
Sådana åtaganden bör omfatta såväl en generösare
behandling av asylsökande som ökning av antalet
kvotflyktingar. En förutsättning för att Sverige med
framgång skall kunna påverka andra länder i denna riktning
är naturligtvis att vårt lands egen politik kan betraktas som
ett föredöme. Svensk flyktingpolitik behöver också av detta
skäl liberaliseras.
Kvotflyktingar
Regeringen bedömer att antalet asylsökande under nästa
budgetår kommer att fortsatt ligga på en för Sverige låg
nivå. Detta beror inte på att antalet flyktingar som är i
behov av skydd bedöms komma att minska, utan att, som
vi här framhållit, svårigheterna att ta sig hit har ökat så
påtagligt.
Trots det sjunkande antalet spontanflyktingar vill
regeringen inte godta ett lika högt antal kvotflyktingar som
gällde för ett par år sedan. Då erbjöd sig Sverige att ta emot
2 000 flyktingar. Regeringen föreslår nu 1 800. Regeringen
hänvisar till den extra kvot som beslutades för att ta emot
bosnier. Beslutet om denna kvot togs för att i någon mån
kompensera för det totalstopp för bosnier som
visumtvånget innebar. Men inget tyder på att behovet av att
kunna erbjuda kvotplatser skulle minska under den
närmaste tiden. Vi anser det därför starkt motiverat att höja
flyktingkvoten till 2 000.
Vistelsetidens längd
De socialdemokratiska regeringarna tillämpade med
vissa variationer en praxis som innebar att den asylsökandes
vistelsetid i Sverige tillmättes betydelse vid prövningen av
uppehållstillstånd. Detta gällde särskilt barn som gått i
svensk skola.
Denna praxis upphävdes helt av den borgerliga
regeringen. Även om vi också anser att skyddsbehovet är av
avgörande betydelse för erhållande av asyl, så tycker vi inte
att man helt kan bortse från de omständigheter som lång
väntetid medför. Vi anser att vistelsetiden av humanitära
skäl måste tillmätas betydelse. Detta bör gälla när inte den
asylsökande själv förorsakat att handläggningstiden blivit
orimligt lång.
Avgift vid sökande av medborgarskap
Vid ansökan om svenskt medborgarskap erläggs idag en
avgift om 750 kronor. Avgiftsbefriade är barn under 18 år,
samt flyktingar eller statslösa. Regeringen anmäler att den
kommer att höja avgiften till 1 300 kronor och att endast
statslösa skall vara avgiftsbefriade. Vi tycker att detta är en
anmärkningsvärt kraftig höjning. Framför allt menar vi att
det är oacceptabelt att minderåriga barn till asylsökande
skall drabbas av en avgift om 1 300 kronor. För stora
barnfamiljer innebär detta en orimligt hög kostnad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges roll för att åstadkomma
en liberalisering av flyktingpolitiken i Europa,
2. att riksdagen beslutar medge en överföring av 2 000
kvotflyktingar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hänsynstagande till vistelsetidens
längd vid prövning om uppehållstillstånd för asylsökande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgift vid ansökan om svenskt
medborgarskap.
Stockholm den 20 januari 1994
Georg Andersson (s)
Berndt Ekholm (s)
Berit Löfstedt (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Lena Klevenås (s)