Den svenska flyktingpolitiken har skärpts. Vi beklagar detta. Skärpningen har medfört att antalet asylsökande som nu kan ta sig fram till Sveriges gränser har sjunkit dramatiskt. Den främsta orsaken till detta är de visumregler som infördes av regeringen under förra året.
Utvisningarna har accelererat. Regeringen har satsat 100 miljoner kronor extra till polisen för att snabbare kunna effektuera dessa utvisningar. Vid tillståndsgivningen tas inte längre någon särskild hänsyn till hur länge den asylsökande har vistats i vårt land. Detta och en rad andra justeringar i regelsystem och praxis har samverkat till att den svenska flyktingpolitiken inte längre kan göra anspråk på att vara generösare än andra europeiska länder.
I vissa fall har den tvärtom visat sig vara mera restriktiv. Ett sådant exempel är fallet med utvisningen av en peruansk kvinna trots kraftiga protester från nationella och internationella bedömare. Sedan hon lyckades hoppa av i Holland beviljades hon flyktingstatus där. Ett annat exempel är att engelsk domstol inte ansåg att kosovoalbaner kunde återförvisas till Sverige som första asylland.
Det är viktigt att Sverige ökar sin aktivitet när det gäller att få till stånd gemensamma åtaganden från de västeuropeiska länderna för mottagande av flyktingar. Sådana åtaganden bör omfatta såväl en generösare behandling av asylsökande som ökning av antalet kvotflyktingar. En förutsättning för att Sverige med framgång skall kunna påverka andra länder i denna riktning är naturligtvis att vårt lands egen politik kan betraktas som ett föredöme. Svensk flyktingpolitik behöver också av detta skäl liberaliseras.
Kvotflyktingar
Regeringen bedömer att antalet asylsökande under nästa budgetår kommer att fortsatt ligga på en för Sverige låg nivå. Detta beror inte på att antalet flyktingar som är i behov av skydd bedöms komma att minska, utan att, som vi här framhållit, svårigheterna att ta sig hit har ökat så påtagligt.
Trots det sjunkande antalet spontanflyktingar vill regeringen inte godta ett lika högt antal kvotflyktingar som gällde för ett par år sedan. Då erbjöd sig Sverige att ta emot 2 000 flyktingar. Regeringen föreslår nu 1 800. Regeringen hänvisar till den extra kvot som beslutades för att ta emot bosnier. Beslutet om denna kvot togs för att i någon mån kompensera för det totalstopp för bosnier som visumtvånget innebar. Men inget tyder på att behovet av att kunna erbjuda kvotplatser skulle minska under den närmaste tiden. Vi anser det därför starkt motiverat att höja flyktingkvoten till 2 000.
Vistelsetidens längd
De socialdemokratiska regeringarna tillämpade med vissa variationer en praxis som innebar att den asylsökandes vistelsetid i Sverige tillmättes betydelse vid prövningen av uppehållstillstånd. Detta gällde särskilt barn som gått i svensk skola.
Denna praxis upphävdes helt av den borgerliga regeringen. Även om vi också anser att skyddsbehovet är av avgörande betydelse för erhållande av asyl, så tycker vi inte att man helt kan bortse från de omständigheter som lång väntetid medför. Vi anser att vistelsetiden av humanitära skäl måste tillmätas betydelse. Detta bör gälla när inte den asylsökande själv förorsakat att handläggningstiden blivit orimligt lång.
Avgift vid sökande av medborgarskap
Vid ansökan om svenskt medborgarskap erläggs idag en avgift om 750 kronor. Avgiftsbefriade är barn under 18 år, samt flyktingar eller statslösa. Regeringen anmäler att den kommer att höja avgiften till 1 300 kronor och att endast statslösa skall vara avgiftsbefriade. Vi tycker att detta är en anmärkningsvärt kraftig höjning. Framför allt menar vi att det är oacceptabelt att minderåriga barn till asylsökande skall drabbas av en avgift om 1 300 kronor. För stora barnfamiljer innebär detta en orimligt hög kostnad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll för att åstadkomma en liberalisering av flyktingpolitiken i Europa,
2. att riksdagen beslutar medge en överföring av 2 000 kvotflyktingar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsynstagande till vistelsetidens längd vid prövning om uppehållstillstånd för asylsökande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgift vid ansökan om svenskt medborgarskap.
Stockholm den 20 januari 1994 Georg Andersson (s) Berndt Ekholm (s) Berit Löfstedt (s) Bengt Silfverstrand (s) Lena Klevenås (s)