I dag saknar ca 800 000 svenskar grundskolekompetens.
Betydligt fler saknar gymnasiekompetens. Många av dessa
människor är arbetslösa och löper stor risk att hamna i
långtidsarbetslöshet. 600 000 är arbetslösa. En stor del av
de arbetslösa tillhör också den ovan nämnda gruppen som
saknar grundskole- eller gymnasiekompetens.
I dag har vuxna viss möjlighet att komplettera sin
grundutbildning och få vuxenstudiestöd. Särskilt under de
två senaste åren har särskilda utbildningsinsatser gjorts för
vuxna arbetslösa. Den beviljade studietiden med SVUXA
har dock i allmänhet varit för kort för att räcka för
kompetensgivande studier.
Vuxenstudiestödet är otillräckligt
Omstruktureringen av arbetslivet gör att ett stort antal
människor behöver förnya sin utbildning för att kunna byta
arbete. Många saknar dock en allmän kompetens för detta
och behöver först studera på grund- eller gymnasienivå.
Ett rimligt studiestöd för de vuxna som saknar
gymnasiekompetens är nödvändigt för att motverka ökade
kunskapsklyftor i samhället. Undersökningar visar
dessutom med all tydlighet att studiestödets utformning
spelar en stor roll för möjligheterna att få människor att
påbörja studier.
Samhället garanterar idag gymnasieutbildning åt alla
ungdomar under 20 år. Både ur rättvisesynvinkel och med
tanke på såväl nutida som framtida behov av väl utbildade
människor, anser Vänsterpartiet att även korttidsutbildade
vuxna bör ha möjlighet att skaffa sig grundskole- och
gymnasiekompetens.
I många jämförbara länder har en högre andel av
arbetskraften gymnasieutbildning än i Sverige. Ska vi kunna
konkurrera med dessa länder är det viktigt att den allmänna
kunskapsnivån höjs.
Många människor som varit ute i arbetslivet ett antal år
har inte varit i kontakt med studier på länge. En del bär på
negativa erfarenheter från skoltiden och har ett svagt
självförtroende och dålig tilltro till den egna förmågan att
studera.
Att tvinga korttidsutbildade att låna pengar till
högskoleförberedande studier är mot bakgrund av detta en
orimlighet. Det krävs andra studiefinansieringsformer för
att de ska kunna motiveras till studier.
I tider av hög arbetslöshet är det dessutom angeläget att
inte studiestödet blir lägre än arbetslöshetsersättningen. I
annat fall blir ekonomin ett än mer avgörande skäl för att
avstå från en angelägen kompetenshöjande utbildning.
De allra flesta vuxna människor har ett
försörjningsansvar som gör det omöjligt för dem att
finanisera lån för grundläggande studier. Vuxna
kortutbildade som vill studera på grund- och gymnasieskola
måste därför ha ett förmånligare studiestöd än ungdomar,
som efter gymnasieskolan fortsätter med eftergymnasiala
studier och studier på högskolenivå. Många vuxnas högre
kostnader för boende och barn måste vägas in vid
fastställandet av studiestödsnivåerna.
SVUXA
Arbetslöshetsersättningen utgår idag med 80 procent av
den tidigare inkomsten. SVUXA (särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa) utgör i sin tur 65 procent av
arbetslöshetsersättningen.
Så länge SVUXA är lägre än arbetslöshetsersättningen
innebär det alltså inga reella merkostnader för staten att
överföra arbetslöshetsersättning till vuxenstudiestöd. I
stället ''sparar'' samhället utgifter.
Vuxenstudiegaranti
Dagens vuxenstudiesystem upplevs av många som
orättvist och är också mycket svåröverskådligt. Vissa bidrag
är t.ex. förmånligare än andra och olika praxis tillämpas på
olika länsarbetsnämnder när det gäller att bevilja
utbildningsbidrag. Huruvida en arbetslös beviljats SVUXA
har berott på när på året ansökningen har kommit in, osv.
Vänsterpartiet anser att det på sikt bör införas en
vuxenstudiestödsgaranti för grundutbildning motsvarande
treårigt gymnasium. Bidraget bör successivt höjas till
samma nivå som arbetslöshetsersättningen.
Men redan nu anser Vänsterpartiet att SVUX och
SVUXA bör höjas från 65 till 75 procent av
arbetslöshetsersättningen. Den övre åldersgränsen för att
erhålla vuxenstudiestöd bör vara 50 år, med möjlighet till
dispens. Vuxenstudiestöd bör kunna erhållas för två års
grundskolestudier och för minst två års gymnasiestudier
eller motsvarande.
I en annan motion (om Folkbildning och kommunal
vuxenutbildning) redovisar vi behovet av särskilda
utbildningsplater på folkhögskolor för arbetslösa även för
1994/95.
Vi beräknar behovet av SVUXA för budgetåret 1994/95
utifrån antagandet att riksdagen beslutar om medel för
omkring 13 000 platser på 30-veckorskurser inom
folkbildningen.
Vinsterna med en allmän höjning av kompetensnivån är
uppenbara: Det är bra med välutbildade människor, oavsett
om de är i arbete eller arbetslösa. En vuxenutbildning kan
frigöra dolda resurser hos personer som aldrig tilltrott sig
själva någon studieförmåga och få dem att söka sig vidare
till högskolestudier.
När det gäller kostnaderna för vuxenstudiestödet är det
merkostnaderna, jämfört med kostnaderna för
arbetslöshetsersättning, socialbidrag eller KAS, som är
intressanta. Samhällets, näringslivets och individernas
vinster torde vara betydande.
Vänsterpartiet anser att såväl rättviseskäl som
arbetsmarknadsskäl talar för en satsning på ett förbättrat
vuxenstudiestöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att korttidsutbildade skall ha
möjlighet att skaffa sig grundskole- och
gymnasiekompetens,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nivån på bidragsdelen för SVUX
och SVUXA,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler för SVUX och SVUXA,
4. att riksdagen hos regeringen begär att medel från
Arbetsmarknadsfonden får tas i anspråk för att täcka
särskilt vuxenstudiestöd, för den som är berättigad till
kontantstöd, enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en studiestödsgaranti för vuxna.
Stockholm den 24 januari 1994
Elisabeth Persson (v)
Björn Samuelson (v)
Hans Andersson (v)
Berith Eriksson (v)