Vuxenstudiestöd för YTH och vissa lärarutbildningar
Regeringen föreslår i prop. 1993/94:100 bil. 9 p. E5 att
vuxenstudiestödet för yrkesteknisk högskoleutbildning
skall avvecklas från den 1 juli 1994. Som motivering för
beslutet anförs att undersökningar visar att flertalet av dem
som genomgått YTH-utbildning har fått mer kvalificerade
arbetsuppgifter och högre inkomster än om de stannat kvar
i tidigare sysselsättning. Enligt regeringen finns det
anledning anta att en YTH-utbildning ger lika god
ekonomisk avkastning för den enskilde som många andra
högskoleutbildningar.
Samtidigt föreslår regeringen under p. E8 att det
särskilda vuxenstudiestödet till studerande vid vissa
lärarutbildningar skall upphöra för studier påbörjade efter
den 1 juli 1994. Regeringen anser vad gäller områdena
handel och kontor, industri och hantverk samt vård att en
god rekrytering kan upprätthållas även om de studerande
erbjuds studiemedel som finansieringsform.
YTH-utbildningen
Enligt alla erfarenheter under senare år kommer vi i
Sverige att ha ett starkt behov av att kontinuerligt öka vår
tekniska kompetens för att konkurrera på den
internationella marknaden. Industrin har i flera
sammanhang ställt krav på förstärkning av utbildningen
inom tekniska yrken.
De yrkestekniska högskoleutbildningarna runt om i
Sverige har i drygt 15 år väsentligen bidragit till
kompetensutvecklingen inom svensk industri. Många som
genomgått YTH-utbildning har förvisso fått mer
kvalificerade arbeten och i flera fall högre inkomster.
Samtidigt har industrin och andra samhällsområden fått en
välbehövlig kompetensförstärkning genom att
yrkesarbetare med lång erfarenhet från ett yrkesområde
fått teoretiska kunskaper. På så sätt har praktisk erfarenhet
och teoretisk kunskap kunnat kombineras, vilket
möjliggjort en bättre kommunikation mellan
företagsledning, arbetsledning och produktion. En del har
efter YTH-utbildningen gått vidare i utbildning (1 år) till
yrkeslärare. Därigenom har gymnasieskolans
yrkesförberedande program fått en påtaglig förstärkning.
YTH har också fungerat som ett arbetsmarknadspolitiskt
instrument av stor betydelse, eftersom många genom denna
utbildning klarat sig undan en hotande arbetslöshet.
Det särskilda vuxenstudiestödet (SVUX) har varit en
viktig, för att inte säga en avgörande, förutsättning för att
kunna rekrytera yrkesverksamma till YTH-utbildningarna.
Skulle SVUX försvinna och ersättas med studiemedel
kommer rekryteringen under alla omständigheter avsevärt
att försvåras, dels på grund av den ekonomiska situation
som de flesta av de presumtiva sökandena befinner sig i,
dels genom att en del är för gamla för att få studiemedel.
Risken är till och med uppenbar att högskolorna tvingas
lägga ner denna utbildning i brist på sökande.
Att som regeringen i propositionen hänvisa till den
förmodade goda ekonomiska avkastningen av YTH-
utbildning för den enskilde som motivering för att avveckla
vuxenstudiestödet leder lätt till felaktiga slutsatser.För
det första är den som söker YTH-utbildning i en helt annan
situation än den som söker andra högskoleutbildningar.
Genomsnittsåldern för en YTH-sökande är ca 35 år, medan
sökanden till andra utbildningsområden är omkring 20 år.
De två grupperna har således helt olika sociala
förhållanden. De flesta som läser på YTH har barn och ett
etablerat boende som är dyrare än ett studentrum. Många
har dessutom dubbelt boende, eftersom de på grund av
familj inte kan avveckla bostaden på hemorten. Det är mot
denna bakgrund osannolikt att studiemedel eller någon
annan låneform är tillräckligt för att finansiera
YTHstudierna.För det andra får den som genomgått
YTH-utbildningen inte samma ekonomiska avkastning som
de flesta andra högskolestuderande. Löneökningarna är
ofta mycket begränsade och tiden för ''intjänande'' av
utbildningskostnaderna är i genomsnitt 10--15 år kortare än
för andra högskolestuderande.För det tredje har de de
YTH-studerande ofta, utöver rent ekonomiska problem, en
annan social situation (familj och bostad på annan ort) än
de flesta andra högskolestuderande och därutöver många
gånger också studieovana.
Om samhället således fortfarande anser att den här
gruppen skall söka sig till högskolestudier måste de få ett
ekonomiskt stöd som beaktar deras sociala situation.
En särskilt bekymmersam situation kan uppstå för dem
som sökt YTH-utbildningar med start i augusti 1994.
Ansökningstiden för dessa sökande gick ut den 1 december
1993. Samtliga dessa sökande, som nu snart får sina
antagningsbesked, har alltså sökt i tron att de skall få
SVUX. Regeringen föreslår i propositionen att stödet skall
upphöra den 1 juli 1994 och att endast de som påbörjat
utbildningen före 1 juli är berättigde till fortsatt
vuxenstudiestöd för att slutföra utbildningen. Det finns en
uppenbar risk att de som sökt och kommit in på YTH-
utbildningar som börjar hösten 1994 nu känner sig svikna
och av ekonomiska skäl kommer att hoppa av utbildningen.
Sammantaget innebär regeringens förslag en väsentligen
minskad utbildningsmöjlighet för den grupp som kanske
bäst behöver vidareutbildning. Detta rimmar synnerligen
illa med samhällets tidigare uttalade målsättning om
kompetensutveckling av arbetskraften.
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar
De ekonomiska villkoren under utbildningen har stor
betydelse för de studerande och påverkar antalet sökande.
De studerandekategorier som här avses har antingen
onmfattande högskolestudier (de forskarutbildade),
högskolestudier och yrkeserfarenhet (blivande lärare i
tekniska ämnen och vårdlärare) eller omfattande
yrkeserfarenhet (blivande lärare i handel och kontor samt
industri och hantverk). De är i genomsnitt betydligt äldre
än andra lärarstuderande och innehar normalt anställningar
med lön (doktorandtjänster och andra tjänster).
Många har familj och försörjningsbörda som gör att man
får svårt att klara av de ökade utbildningskostnader som
förslaget medför. 1983/83 avskaffades det dåvarande
utbildningsarvodet för blivande lärare i yrkesämnen, vilket
medförde att betydligt färre sökte sig till dessa utbildningar.
Rekryteringen förbättrades 1987/88 då utbildningsarvodet
infördes igen. En försämring inträdde på nytt 1993/94, då
utbildningsarvodet ersattes med särskilt vuxenstudiestöd.
Det är nu svårt att fylla platserna på flertalet av dessa
utbildningar. Ett avskaffande av särskilt vuxenstudiestöd
kommer erfarenhetsmässigt att medföra en ytterligare
försämrad rekrytering.
För närvarande reformeras gymnasieskolan, vilket bl.a.
medför att alla utbildningar blir treåriga. Kvaliteten på
undervisningen skall höjas. Förutsättningen för att kunna
ge alla ungdomar en god och meningsfull utbildning under
tre år är att man har kunniga och skickliga lärare i såväl
allmänna ämnen som yrkesämnen. Gymnasieskolan har
länge haft en stor brist på lektorer, beroende på att alltför
få studerande genomgår forskarutbildning.
Gymnasiereformen och yrkeslivets utveckling medför
vidare att lärarna i yrkesämnen behöver såväl breddade
yrkeskunskaper som ökade teoretiska kunskaper, vilket för
närvarande utreds av regeringen. Det är mot denna
bakgrund oerhört väsentligt att de ekonomiska villkoren
under lärarutbildningen är sådana att kvalificerade
personer även i fortsättningen kan rekryteras till dessa
utbildningar.
Medelåldern hos gymnasielärare är hög. Ungefär hälften
av nuvarande lärarkår beräknas avgå med pension inom den
närmaste tioårsperioden. Ett avskaffande av särskilt
vuxenstudiestöd medför en mindre examination av
gymnasielärare under några år även om åtgärder senare
vidtages för att kompensera de negativa verkningarna.
Bristen på lektorer ökar och en brist på kompetenta lärare
i yrkesämnen blir sannolikt följden. Gymnasieskolan kan
därigenom få svårt att uppfylla de förväntningar som ställts
på reformen. Från bl.a. Lund och Göteborg framhålles att
avskaffandet av särskilt vuxenstudiestöd kommer att
medföra en minskning av examinationen av lärare med hög
teoretisk och/eller yrkeskompetens.
Vad ovan anförts är också i hög grad tillämpligt för
vårdlärarutbildningen. Utbildningsprogrammen har
genomgått stora förändringar under de senaste åren. Den
vårdpedagogiska forskningen har gjort att man nu kan
arbeta med en fortlöpande forskningsanknuten
ämnesteoretisk och praktisk pedagogisk utbildning. Detta
innebär att de vårdlärare som nu utbildas har en klart högre
kompetens jämfört med tidigare utbildade vårdlärare.
Det särskilda vuxenstudiestödet (SVUX) har en mycket
stor betydelse för rekryteringen till vårdlärarutbildningen.
De presumtiva lärarkandidaterna utgörs av
yrkesverksamma kvinnor med tidigare
vårdhögskoleutbildning samt många års yrkeserfarenhet.
Ur jämställdhetsperspektiv är det därför av särskild vikt att
det kvinnodominerade vård- och omsorgsområdet bereds
möjlighet till vidareutbildning och forskning.
Lärarutbildningen har gett sådana goda
vidareutbildningsmöjligheter för dessa kvinnogrupper.
Också i ett internationellt perspektiv med
kompetenshöjning genom studerandeutbyte via t.ex.
ERASMUS vore det djupt olyckligt om antalet
vårdlärarstuderande skulle minska.
I kompetensutredningen -- SOU 1992:7 -- konstateras
att: ''Arbetskraftens utbildning är otillräcklig för de
framtida kraven i arbetslivet.'' Detta är bl.a. en av
anledningarna till ''breddningen'' av gymnasieskolans
utbildningar. Regeringen har också tillsatt en utredning om
kompetenskrav för gy-lärare i yrkesämnen (Dir. 1993:79).
Vid ett seminarium på utbildningsdepartementet 1994-
01-13 framkom att yrkeslärarnas kompetens är för låg, och
allt tyder på att man kommer att öka intagningskraven till
utbildningen t.ex. genom ingenjörsutbildning, yrkesteknisk
högskoleutbildning etc.
Ett borttagande av de ekonomiska förutsättningarna för
dessa studerandegrupper samtidigt som antagningskraven
höjs kommer sannolikt att starkt försvåra rekryteringen till
de berörda utbildningarna vilket går stick i stäv med
regeringens och riksdagens tidigare klart uttalade
målsättningar för dessa utbildningar.
Mot denna bakgrund anser vi det synnerligen olyckligt
att avveckla vuxenstudiestödet under E5 och E8. Riksdagen
bör därför uppmana regeringen att återkomma med förslag
till fortsatt finansiering av dessa utbildningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om vuxenstudiestöd till yrkesteknisk
högskoleutbildning och vissa lärarutbildningar.
Stockholm den 25 januari 1994
Bengt Silfverstrand (s)
Bo Bernhardsson (s)