med anledning av prop. 1993/94:156 Vissa förändringar i studiestödssystemet
I regeringens proposition, 1993/94:156 Vissa
förändringar i studiestödssystemet, föreslår regeringen att
ett första steg i utvecklingen av studiestödet görs.
Regeringen redovisar även vissa utgångspunkter för en
fortsatt parlamentarisk beredning.
Vid reformeringen och utvecklingen av ett även så pass
begränsat system som studiestödssystemet finns det många
aspekter man måste ta hänsyn till. Bland annat måste man,
precis som regeringen skriver, se över och ta hänsyn till hur
olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystmet.
Idag faller studenterna många gånger mellan två stolar och
det finns ett behov av att se över studenternas totala sociala
situation. Till exempel måste ett samspel mellan
utbildningspolitiken och familjepolitiken göra det möjligt
att kombinera studier och familj.
Regeringen föreslår att studiebidraget anpassas till
studieresultaten och att den som inte uppnår fullt
studieresultat ges möjlighet att komplettera med studielån.
Regeringen skriver dock att utformningen av
prestationskraven för rätt till studiestöd bör behandlas i det
fortsatta arbetet. Den flexibilitet som finns i det delvis nya
studiestödssytemet bör utnyttjas i den fortsatta
utvecklingen av studiestödet. Man bör under en begränsad
tid kunna tillåta större förseningar än idag och ge
studenterna möjlighet att med hjälp av en högre andel lån
komma igen efter en misslyckad termin.
Precis som regeringen skriver i propositionen är det
viktigt att effekterna av den nya studieresultatsprövningen
kontinuerligt följs upp. Speciellt angeläget är att bevaka att
utbildningens kvalitet inte försämras och hur det nya
systemet samverkar med resurstilldelningssystemet.
En av de faktorer som mest avskräcker från högre
studier har visat sig vara en hög studieskuld. Man kan därför
befara att den orimligt höga skuldsättning studielånen idag
ofta medför leder till att många avstår från studier. Den
höga skulden leder också till att många studenter ger upp
hoppet och inte räknar med att betala tillbaka sina skulder.
Detta urholkar förtroendet för systemet och undergräver
känslan av personligt ansvar för sina skulder. Ett av de
viktigaste målen för en fortsatt reformering av
studiestödssystemet måste därför vara att minska den
individuella skuldsättningen.
Hemställan
Med hänsvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att se över och ta
hänsyn till hur olika trygghetssystem samspelar med
studiestödssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den flexibilitet som det delvis
nya studiestödssystemet ger möjlighet till utnyttjas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en minskad individuell
skuldsättning bör vara ett av huvudmålen för en fortsatt
reformering av studiestödssystemet.
Stockholm den 2 maj 1994
Fanny Rizell (kds)
Tuve Skånberg (kds)