I regeringens proposition, 1993/94:156 Vissa förändringar i studiestödssystemet, föreslår regeringen att ett första steg i utvecklingen av studiestödet görs. Regeringen redovisar även vissa utgångspunkter för en fortsatt parlamentarisk beredning.
Vid reformeringen och utvecklingen av ett även så pass begränsat system som studiestödssystemet finns det många aspekter man måste ta hänsyn till. Bland annat måste man, precis som regeringen skriver, se över och ta hänsyn till hur olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystmet. Idag faller studenterna många gånger mellan två stolar och det finns ett behov av att se över studenternas totala sociala situation. Till exempel måste ett samspel mellan utbildningspolitiken och familjepolitiken göra det möjligt att kombinera studier och familj.
Regeringen föreslår att studiebidraget anpassas till studieresultaten och att den som inte uppnår fullt studieresultat ges möjlighet att komplettera med studielån. Regeringen skriver dock att utformningen av prestationskraven för rätt till studiestöd bör behandlas i det fortsatta arbetet. Den flexibilitet som finns i det delvis nya studiestödssytemet bör utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av studiestödet. Man bör under en begränsad tid kunna tillåta större förseningar än idag och ge studenterna möjlighet att med hjälp av en högre andel lån komma igen efter en misslyckad termin.
Precis som regeringen skriver i propositionen är det viktigt att effekterna av den nya studieresultatsprövningen kontinuerligt följs upp. Speciellt angeläget är att bevaka att utbildningens kvalitet inte försämras och hur det nya systemet samverkar med resurstilldelningssystemet.
En av de faktorer som mest avskräcker från högre studier har visat sig vara en hög studieskuld. Man kan därför befara att den orimligt höga skuldsättning studielånen idag ofta medför leder till att många avstår från studier. Den höga skulden leder också till att många studenter ger upp hoppet och inte räknar med att betala tillbaka sina skulder. Detta urholkar förtroendet för systemet och undergräver känslan av personligt ansvar för sina skulder. Ett av de viktigaste målen för en fortsatt reformering av studiestödssystemet måste därför vara att minska den individuella skuldsättningen.
Med hänsvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att se över och ta hänsyn till hur olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den flexibilitet som det delvis nya studiestödssystemet ger möjlighet till utnyttjas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en minskad individuell skuldsättning bör vara ett av huvudmålen för en fortsatt reformering av studiestödssystemet.
Stockholm den 2 maj 1994 Fanny Rizell (kds) Tuve Skånberg (kds)