För särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) samt
utbildningsbidrag med lånemedel (UBL) beräknas
studiestödets storlek utifrån den a-kasseersättning den
studerande är berättigad till. Är den studerande inte a-
kassemedlem utgör lägsta dagpenning beräkningsgrund.
Bidragsdelen i studiestödet utgör 65 %
av a-kasseersättningen. Därtill kan man välja en
lånedel så att ersättningen sammanlagt, efter avdrag för
preliminär skatt, motsvarar a-kasseersättningen (efter
skatt).
Vad som i dag händer är att allt fler tackar nej till
studiestödet. Anledningen till detta är att den ersättning
studiestödet beräknas efter, a-kasseersättningen, har sänkts
och att studiestödet då följde med. Ett 65-procentigt
studiebidrag som grundar sig på en a-kasseersättning som
skall motsvara 80 %
av lönen ger ett studiebidrag motsvarande drygt 50 %
av den tidigare lönen.
Någon marginal att klara av försörjningen med ett
studiebidrag av denna storleksordning finns inte bland de
arbetslösa. En större medvetenhet om skuldsättning har
gjort att allt fler inte vågar ta lånedelen och i slutänden blir
det inga studier av alls på grund av de ekonomiska villkor
som bjuds!
Med dagens ersättningsnivå tvingas alltför många
vuxenstuderande, av rena överlevnadsskäl, att välja att
passivt ''övervintra'' på den ersättning a-kassan ger i stället
för att kunna få ta del av det utbildningsutbud som skulle
kunna öka möjligheterna till ett arbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvenserna av
ersättningsnivån för studiestöden SVUX, SVUXA och
UBL.
Stockholm den 21 januari 1994
Leo Persson (s)
Inger Hestvik (s)
Iréne Vestlund (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Per Erik Granström (s)