För särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) samt utbildningsbidrag med lånemedel (UBL) beräknas studiestödets storlek utifrån den a-kasseersättning den studerande är berättigad till. Är den studerande inte a- kassemedlem utgör lägsta dagpenning beräkningsgrund.
Bidragsdelen i studiestödet utgör 65 % av a-kasseersättningen. Därtill kan man välja en lånedel så att ersättningen sammanlagt, efter avdrag för preliminär skatt, motsvarar a-kasseersättningen (efter skatt).
Vad som i dag händer är att allt fler tackar nej till studiestödet. Anledningen till detta är att den ersättning studiestödet beräknas efter, a-kasseersättningen, har sänkts och att studiestödet då följde med. Ett 65-procentigt studiebidrag som grundar sig på en a-kasseersättning som skall motsvara 80 % av lönen ger ett studiebidrag motsvarande drygt 50 % av den tidigare lönen.
Någon marginal att klara av försörjningen med ett studiebidrag av denna storleksordning finns inte bland de arbetslösa. En större medvetenhet om skuldsättning har gjort att allt fler inte vågar ta lånedelen och i slutänden blir det inga studier av alls på grund av de ekonomiska villkor som bjuds!
Med dagens ersättningsnivå tvingas alltför många vuxenstuderande, av rena överlevnadsskäl, att välja att passivt ''övervintra'' på den ersättning a-kassan ger i stället för att kunna få ta del av det utbildningsutbud som skulle kunna öka möjligheterna till ett arbete.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvenserna av ersättningsnivån för studiestöden SVUX, SVUXA och UBL.
Stockholm den 21 januari 1994 Leo Persson (s) Inger Hestvik (s) Iréne Vestlund (s) Bengt-Ola Ryttar (s) Per Erik Granström (s)