En hög utbildningsnivå är en kritisk framgångsfaktor för
svensk konkurrenskraft i framtiden. Därom råder inga
delade meningar. Ett ständigt ökande beroende av vår
omvärld ställer ständigt nya krav på utbildningens innehåll
och nivå hos den svenska arbetskraften. Häri ligger den
viktigaste orsaken till statsmakternas beslut att öka
internationaliseringen i framför allt den högre utbildningen.
Ett av de viktigaste instrumenten för att öka
internationaliseringen av den högre utbildningen, och
därmed den svenska arbetskraften, är de, i ett
internationellt perspektiv, mycket generösa reglerna för rätt
till studiemedel för studier utomlands som trädde i kraft
1989. Härigenom har utbildningsutbudet fått en bredd och
ett djup som utgör ett viktigt komplement till den inhemska
högskoleutbildningen.
Antalet ungdomar som på egen hand valt att studera
utomlands med studiemedel har därefter, glädjande nog,
ökat kraftigt (från ca 2 500 studerande 1989 till beräknat ca
17 000 budgetåret 1993/94). Till denna siffra skall också
läggas ca 5 000 studerande utomlands inom ramen för
svensk utbildning (utbytesprogram o.dyl.).
Själva idén med att samhället satsar betydande resurser
på utlandsprogrammet är naturligtvis att de ungdomar som
med svenskt studiestöd skaffar sig en utbildning utomlands
återvänder till Sverige och den svenska arbetsmaknaden
med ofta nya och spännande utbildningskombinationer. Ju
större andel som efter avslutade studier utomlands kommer
att ingå i den svenska arbetsmarknaden, desto större
effektivitet och måluppfyllelse kan programmet sägas ha.
Den som väljer att studera utomlands befinner sig i en
mängd avseenden i en betydligt mer utsatt och sårbar
situation än de studerande i Sverige. Det kan gälla språk,
kultur, socialt skyddsnät, släkt och vänner. En
omständighet som bidrar till den utsatta situationen är
bristen på kontakt med och information om Sverige.
Erfarenheterna visar dessutom att ''repatrieringen'' till
Sverige försvåras om inte en kontinuerlig kontakt med och
information om hemlandet kan upprätthållas under
utlandsvistelsen. Att på olika sätt verka för att
förutsättningarna för ett återvändande till Sverige
underlättas innebär således att samhällets investeringar i de
utlandsstuderande ger utdelning.
Enligt vad vi erfarit har Centrala Studiestödsnämnden
(CSN) genom sin basverksamhet -- att ge de ekonomiska
förutsättningarna för studier -- även kommit att spela en
viktig roll som kontaktpunkt för de studerande under
utlandsvistelsen. För många studerande utomlands har CSN
också kommit att bli den naturliga länken till hemlandet.
Oftast handlar det om rådgivning, stöd och hjälp i svåra
situationer som kan uppstå under utlandsvistelsen.
Statsmakterna fattar beslut som direkt eller indirekt har
betydelse för våra studerande ungdomar utomlands. Det
kan röra sig om beslut som avser studiestöd men också
beslut inom andra områden som har betydelse för de
studerandes villkor under studietiden eller tiden därefter
när de har återvänt till Sverige. Enligt uppgifter som vi
inhämtat har CSN länge sökt efter en effektiv väg för att
informera våra studerande utomlands om de frågor som är
angelägna och viktiga för dem. Emellertid har behovet av
kontinuerlig information varit förenad med kostnader som
CSN inte har ansett sig kunna bära. Tanken på en egen
periodisk informationskanal har därför måst avvisas.
En annan möjlighet som öppnar sig är att mera
systematiskt utnyttja våra studerande utomlands för att
''sälja'' Sverige och svensk utbildning. Hittills har
internationaliseringen av den svenska högskolan varit
relativt ensidig i den meningen att vi sänder ut betydligt fler
svenska studerande utomlands än vad vi tar emot till det
svenska utbildningsväsendet. En viktig återhållande faktor
i detta sammanhang är förvisso att de svenska universiteten
och högskolorna inte förmått anordna kurser och
utbildningar i tillräcklig omfattning på engelska. En alldeles
avgörande omständighet är dock att kunskapen hos
utländska studerande om möjligheterna för svenska
utbildningsanordnare att ta emot utländska studerande är
mycket begränsad.
Svenska studerande utomlands är generellt mycket goda
''ambassadörer'' för Sverige. De träffar naturligt nog ett
stort antal studerande från respektive studieland men även
studerande från andra länder som finns på den aktuella
skolan. Via Sverige Nytt skulle våra svenska studerande
kunna förses med informationsmaterial om svenska
utbildningar i allmänhet och/eller specifika högskolor eller
utbildningar. En sådan nära marknadsföring skulle
verksamt kunna bidra till att öka kunskapen om och
intresset för Sverige och därmed öka antalet utländska
studerande vid svenska universitet och högskolor.
I detta läge inledde CSN diskussioner med förlaget
Hummelgren & Almebäck, Förlag AB som utger
nyhetstidningen ''Sverige Nytt'', en specialskriven
nyhetstidning för svenskar verksamma utomlands.
Tidningen utkommer en gång i veckan med en
sammanfattning av veckans i huvudsak svenska nyheter.
Sverige Nytt har utkommit sedan 1948 och har ca 20 000
läsare i f.n. 157 länder. Bland prenumeranterna finns t.ex.
svenska ambassader och företag.
Dessa diskussioner ledde fram till ett avtal innebärande
att de svenska studerande som studerar utomlands erbjöds
en prenumeration på tidningen till ett pris som rabatterades
med 25 procent. Detta erbjudande skickades till samtliga
studiestödstagare utomlands, vilket ledde till att ca 1 000 (ca
10 procent av det totala antalet) beställde en
årsprenumeration. Detta anses av branschfolk som ett
extremt bra resultat för ett direktadresserat
prenumerationserbjudande. Ett normalt resultat brukar
annars ligga på 3--4 procent. Resultatet tycker vi därför
skall tolkas som att efterfrågan/behovet hos kundgruppen
är stort.
I samband med besök på ett antal olika skolor utomlands
som CSN International har genomfört under våren 1993
(huvudsakligen dock för andra syften) har frågan om
behovet av en kontinuerllig information om vad som händer
hemma i Sverige tagits upp med de svenska studerande som
CSN haft tillfälle att träffa (totalt ca 300). Reaktionerna har
varit entydiga och kan sammanfattas sålunda: ''Vi behöver
en informationskälla om vad som händer hemma i Sverige
men pengarna räcker inte.''
Som jämförelse (eller föredöme) kan vi nämna att i
Norge har norska studerande utomlands, genom ett beslut
i norska stortinget, sedan ett tiotal år tillbaka regelbundet
fått information från hemlandet genom automatisk och
gratis tillgång till ''Nytt fra Norge'', Norges motsvarighet til
Sverige Nytt. Pengarna anvisas via kirke- och
undervisningsdepartementet.
Enligt uppgift från CSN, som har haft överläggningar
med förlaget är det möjligt att åstadkomma betydligt bättre
ekonomiska villkor om prenumerantstocken kan ökas
väsentligt. En försiktig bedömning pekar mot ett pris som
ligger runt 50 procent av dagens ordinarie pris. Eftersom
själva utgiften som sådan alltid kommer att utgöra ett
hinder för somliga studerande -- i princip oavsett priset --
att skaffa sig en lättillgänglig informationskälla, så har
tankarna osökt lett till en lösning som skulle innebära ett
samhälleligt engagemang i frågan.
Om samtliga studerande utomlands, genom ett
samhälleligt engagemang, blir prenumeranter på Sverige
Nytt har förlaget, enligt vad vi inhämtat i förhandlingar med
CSN, försäkrat att tidningens innehåll kommer att anpassas
till den nya, relativt sett mycket stora, läsargruppen. CSN
lär också ha tillförsäkrat sig och, om det finns intresse, även
andra myndigheter utrymme för samhällsinformation (upp
till en sida per vecka). Förlaget har också visat sig
intresserat av att ställa upp med ett antal stipendier till
svenska studerande utomlands.
Som nämnts tidigare har CSN, genom sin
basverksamhet, kommit att spela en viktig roll även som
kontaktpunkt och företrädare för de studerande utomlands.
Även om CSN självklart ställer upp för de studerande med
rådgivning, stöd och hjälp i olika situationer, som kan
uppstå under utlandsvistelsen, så vore det i ett längre
perspektiv önskvärt om det i Sverige kunde tillskapas en
intresseorganisation för de studerande utomlands av de
studerande själva. En sådan skulle t.ex. kunna byggas upp
enligt den norska modellen ANSA (Association of
Norwegian Students Abroad), som också har statligt stöd.
Norge har för övrigt, av historiska skäl, en betydligt längre
och mer omfattande tradition och erfarenhet av att skicka
ut studerande för studier utomlands.
Enligt vår uppfattning är det uppenbart möjligt att,
genom en mycket begränsad ekonomisk insats,
åstadkomma betydande samhälleliga effekter genom att
förse studerande utomlands med fortlöpande
Sverigeinformation. Enligt vad som uppgivits från CSN
beräknas antalet studerande utomlands budgetåret 1994/95
uppgå till ca 20 000.
Vi förslår därför att riksdagen för budgetåret 1994/95
under anslaget E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål,
eller på annat lämpligt sätt inom given budgetram, avsätter
10,5 milj kr. Medlen bör disponeras av CSN för att träffa
avtal med lämpligt förlag, som kan förse svenska
studerande utomlands med fortlöpande
Sverigeinformation.
Ett sådant avtal bör dock, om möjligt, kunna utvärderas
efter en viss tid. Vi föreslår därför samtidigt att CSN får
uppdraget att redovisa effekterna av denna satsning för att
vi skall kunna utvärdera effekterna av satsade medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen under anslaget E 7 eller på annat lämpligt
sätt inom given budgetram avsätter 10,5 miljoner kronor för
information till svenska studerande utomlands,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Centrala
studiestödsnämnden får i uppdrag att träffa avtal om
information till svenska studerande utomlands med lämpligt
förlag, samt att utvärdera och redovisa effekterna av
satsade medel.
Stockholm den 21 januari 1994
Lena Öhrsvik (s)
Hans Dau (m)