I regeringens proposition 1993/94:173 om bostadstillägg till pensionärer föreslås en rad förändringar i bostadsstödet till pensionärer. Vår motion behandlar vissa av dessa förändringar.
Statligt bostadsstöd
Den viktigaste förändringen är, att det kommunala bostadstillägget (KBT) fr.o.m. den 1 januari 1995 föreslås ersatt av ett statligt bostadstillägg, som utges enligt samma regler över hela landet. Förslaget överensstämmer i den delen med det förslag, som lämnades i betänkandet (SOU 1992:21) Bostadsstöd till pensionärer, som den s.k. KBT- utredningen lämnade i april 1992.
Alltsedan KBT-systemet tillkom för mer än 40 år sedan, har det kritiserats framför allt på grund av de ibland stora skillnader, som existerat mellan olika kommuner vad beträffar tilläggets storlek. Detta var också ett av de viktigaste skälen till, att den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredning om den framtida utformningen av bostadsstödet till pensionärer. Vi delar uppfattningen, att det nuvarande bostadsstödet bör göras om till ett system som gör reglerna lika oberoende av var i landet pensionären är bosatt. Vi tillstyrker därför förslaget om att KBT ersätts av ett statligt bostadsstöd.
Bostadstilläggets storlek
I propositionen föreslås, att bostadstillägg skall lämnas med 85 % av bostadskostnaden mellan 100 och 4 000 kronor per månad. Förslaget innebär en minskning av ersättningsprocenten från 90 till 85 %. För pensionärer med låga pensioner och bostadskostnader som understiger 3 700 kronor per månad innebär detta sänkta bostadstillägg, i vissa fall med ganska betydande belopp. Pensionärer, som lever med små ekonomiska marginaler, har svårt att klara sådana sänkningar i den disponibla inkomsten.
Mot den bakgrunden är det viktigt, att inom den nuvarande kostnadsramen för KBT begränsa effekterna för den enskilde pensionären av ett enhetligt statligt bostadsstöd. Störst betydelse för sänkningen av bostadstilläggen har den minskade ersättningsprocenten. Vi anser därför, att den av regeringen föreslagna procentsatsen bör höjas från 85 till 87,5 %. En sådan höjning medför ökade kostnader för bostadsstödet.
För att göra det möjligt att höja ersättningsprocenten föreslår vi, att den nedre kostnadsgränsen i systemet ändras till 165 kronor. Det är emellertid angeläget att höja den övre kostnadsgränsen med tanke på förväntade hyreshöjningar. Den gräns som regeringen valt, 4 000 kronor, anser vi vara lämplig i det sammanhanget. Vårt förslag tar inte helt bort kostnadshöjningen för de aktuella pensionärsgrupperna, men reducerar den för de flesta med betydande belopp.
Kommunala tilläggsregler
Över hälften av landets kommuner har inte helt anpassat sina KBT-regler till de statsbidragsregler som gäller för år 1994. Detta innebär, att en övergång till ett statligt bostadsstöd enligt den föreslagna modellen skulle kunna innebära kraftiga minskningar av bostadsstödet till pensionärer i dessa kommuner. För att minska dessa effekter föreslås i propositionen, att kommunerna skall ges möjlighet att bevilja kompletterande bostadsstöd under en övergångstid av fyra år, d.v.s. under åren 1995--1998. Kostnaderna för sådant kompletterande stöd skall respektive kommun själv svara för.
Vi anser, i likhet med regeringen, att det är nödvändigt att mildra effekterna av förändringarna i bostadsstödet för de aktuella pensionärsgrupperna. Övergångsreglerna bör också successivt anpassas till de nya reglerna om bostadsstöd. Pensionsarbetsgruppen har emellertid i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1994:20) Reformerat pensionssystem föreslagit nya regler på pensionsområdet. De nya reglerna om garantipension, den pension som är tänkt att ersätta den nuvarande folkpensionen, föreslås träda i kraft år 2000. Reglerna om bostadsstöd för pensionärer måste naturligtvis anpassas till de nya reglerna på pensionsområdet i övrigt. Mot den bakgrunden anser vi, att övergångstiden bör utsträckas med ett år för att få en mera synkroniserad övergång till ett bostadsstöd, som är anpassat till de nya pensionsreglerna.
Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer
Propositionen innehåller vidare förslag om att bostadstillägg skall kunna lämnas för boende i särskilda boendeformer under förutsättning att pensionären bor i eneller tvåbäddsrum. Däremot skall inte bostadstillägg kunna lämnas för boende i flerbäddsrum med flera än två platser.
Bakgrunden till förslaget anges vara att hyressättningen för boende i flerbäddsrum inte fungerat tillfredsställande. Hyrorna har varit för höga och i många fall har de inte differentierats med hänsyn till skillnader i boendestandard. Detta har medfört att kommunerna i många fall tagit ut betydligt större hyror relativt sett för flerbäddsrum än för enkelrum. Man kan också ibland ifrågasätta om det handlar om ett riktigt boende.
Vi har i vår motion 1993/94:So249 om äldreomsorgen pekat på att en utvärdering som Socialstyrelsen gjort av den genomsnittliga hyresnivån i sjukhem och på ålderdomshem visar att denna redan ligger högre än vad den s.k. Ädelavgiftsutredningen räknade med. Den genomsnittliga hyresnivån för flerbäddsrum i sjukhem ligger visserligen lägre än för enkelrum på ålderdomshem och sjukhem. Men hyressättningen medför att kommunen totalt kan få in dubbelt så stora hyresintäkter för flerbäddsrum som för enkelrum. Vi tror att detta är en av orsakerna till att det skapats så få enkelrum på sjukhemmen.
Situationen är mycket otillfredsställande. Den modell regeringen valt för att komma till rätta med problemet är emellertid enligt vår uppfattning inte acceptabel. Risken är, att de enskilda pensionärerna drabbas i stället för de aktuella hyresvärdarna -- kommunerna.
Våra krav, som framfördes då de nya avgifterna infördes, kvarstår. Det är nödvändigt att se över det samlade avgiftsuttaget. Det är orimligt att pensionärer p.g.a. höjda avgifter och hyror skall riskera att få en levnadsstandard som ligger under normen för socialbidrag.
Vi ifrågasätter om boende i flerbäddsrum i normalfallet skall kunna betraktas som ett eget boende. Detta innebär samtidigt att vi ifrågasätter om bostadstillägg skall kunna utbetalas i sådana situationer. Mot den här bakgrunden föreslår vi att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag angående vilka krav man bör ställa på vad som skall betraktas som ett eget boende och möjligheterna att få bostadstillägg i sådana sammanhang.
Omräkning av bostadstillägg vid höjd pension respektive höjd hyra
I propositionen föreslås att bostadstillägg skall få räknas om utan föregående underrättelse när en avtalspension eller motsvarande pension som följer av kollektivavtal ändras. För automatisk omräkning av bostadstillägget när hyran höjs måste emellertid pensionären ge sitt samtycke. Båda förslagen har tillkommit för att underlätta omräkningar med hjälp av ADB.
Vi är positiva till att administrativa förenklingar görs när det gäller att betala ut olika socialförsäkringsförmåner. Båda de föreslagna åtgärderna underlättar ADB-hantering av bostadstillägget, vilket ger en större säkerhet vid utbetalningar. Vi har emellertid svårt att inse skillnaden mellan de båda situationerna. Man kan inte komma ifrån tanken, att staten som försäkringsgivare är snar att reducera bostadstilläggets storlek när pensionärens inkomster ökar, men betydligt försiktigare när det gäller eventuella ökningar av bostadstillägget. Rimligen bör man förfara på samma sätt i båda situationerna.
Vi förutsätter, att regeringen beaktar dessa synpunkter i samband med utformningen av den lag om socialförsäkringsregister, som enligt propositionen förbereds inom Socialdepartementet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen, med avslag på regeringens proposition 1993/94:173 vad avser bostadstilläggets storlek, beslutar att bostadstillägg lämnas med 87,5 % för bostadskostnad mellan 165 kr och 4 000 kr per månad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala tilläggsregler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omräkning av bostadstillägg vid höjd pension respektive höjd hyra.
Stockholm den 17 mars 1994 Birgitta Dahl (s) Börje Nilsson (s) Lena Öhrsvik (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Israelsson (s) Maud Björnemalm (s) Bengt Lindqvist (s) Widar Andersson (s)