med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer
I regeringens proposition 1993/94:173 om bostadstillägg
till pensionärer föreslås en rad förändringar i bostadsstödet
till pensionärer. Vår motion behandlar vissa av dessa
förändringar.
Statligt bostadsstöd
Den viktigaste förändringen är, att det kommunala
bostadstillägget (KBT) fr.o.m. den 1 januari 1995 föreslås
ersatt av ett statligt bostadstillägg, som utges enligt samma
regler över hela landet. Förslaget överensstämmer i den
delen med det förslag, som lämnades i betänkandet (SOU
1992:21) Bostadsstöd till pensionärer, som den s.k. KBT-
utredningen lämnade i april 1992.
Alltsedan KBT-systemet tillkom för mer än 40 år sedan,
har det kritiserats framför allt på grund av de ibland stora
skillnader, som existerat mellan olika kommuner vad
beträffar tilläggets storlek. Detta var också ett av de
viktigaste skälen till, att den dåvarande socialdemokratiska
regeringen tillsatte en särskild utredning om den framtida
utformningen av bostadsstödet till pensionärer. Vi delar
uppfattningen, att det nuvarande bostadsstödet bör göras
om till ett system som gör reglerna lika oberoende av var i
landet pensionären är bosatt. Vi tillstyrker därför förslaget
om att KBT ersätts av ett statligt bostadsstöd.
Bostadstilläggets storlek
I propositionen föreslås, att bostadstillägg skall lämnas
med 85 % av bostadskostnaden mellan 100 och 4 000 kronor
per månad. Förslaget innebär en minskning av
ersättningsprocenten från 90 till 85 %. För pensionärer med
låga pensioner och bostadskostnader som understiger 3 700
kronor per månad innebär detta sänkta bostadstillägg, i
vissa fall med ganska betydande belopp. Pensionärer, som
lever med små ekonomiska marginaler, har svårt att klara
sådana sänkningar i den disponibla inkomsten.
Mot den bakgrunden är det viktigt, att inom den
nuvarande kostnadsramen för KBT begränsa effekterna för
den enskilde pensionären av ett enhetligt statligt
bostadsstöd. Störst betydelse för sänkningen av
bostadstilläggen har den minskade ersättningsprocenten. Vi
anser därför, att den av regeringen föreslagna procentsatsen
bör höjas från 85 till 87,5 %. En sådan höjning medför
ökade kostnader för bostadsstödet.
För att göra det möjligt att höja ersättningsprocenten
föreslår vi, att den nedre kostnadsgränsen i systemet ändras
till 165 kronor. Det är emellertid angeläget att höja den övre
kostnadsgränsen med tanke på förväntade hyreshöjningar.
Den gräns som regeringen valt, 4 000 kronor, anser vi vara
lämplig i det sammanhanget. Vårt förslag tar inte helt bort
kostnadshöjningen för de aktuella pensionärsgrupperna,
men reducerar den för de flesta med betydande belopp.
Kommunala tilläggsregler
Över hälften av landets kommuner har inte helt anpassat
sina KBT-regler till de statsbidragsregler som gäller för år
1994. Detta innebär, att en övergång till ett statligt
bostadsstöd enligt den föreslagna modellen skulle kunna
innebära kraftiga minskningar av bostadsstödet till
pensionärer i dessa kommuner. För att minska dessa
effekter föreslås i propositionen, att kommunerna skall ges
möjlighet att bevilja kompletterande bostadsstöd under en
övergångstid av fyra år, d.v.s. under åren 1995--1998.
Kostnaderna för sådant kompletterande stöd skall
respektive kommun själv svara för.
Vi anser, i likhet med regeringen, att det är nödvändigt
att mildra effekterna av förändringarna i bostadsstödet för
de aktuella pensionärsgrupperna. Övergångsreglerna bör
också successivt anpassas till de nya reglerna om
bostadsstöd. Pensionsarbetsgruppen har emellertid i sitt
nyligen avlämnade betänkande (SOU 1994:20) Reformerat
pensionssystem föreslagit nya regler på pensionsområdet.
De nya reglerna om garantipension, den pension som är
tänkt att ersätta den nuvarande folkpensionen, föreslås
träda i kraft år 2000. Reglerna om bostadsstöd för
pensionärer måste naturligtvis anpassas till de nya reglerna
på pensionsområdet i övrigt. Mot den bakgrunden anser vi,
att övergångstiden bör utsträckas med ett år för att få en
mera synkroniserad övergång till ett bostadsstöd, som är
anpassat till de nya pensionsreglerna.
Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer
Propositionen innehåller vidare förslag om att
bostadstillägg skall kunna lämnas för boende i särskilda
boendeformer under förutsättning att pensionären bor i
eneller tvåbäddsrum. Däremot skall inte bostadstillägg
kunna lämnas för boende i flerbäddsrum med flera än två
platser.
Bakgrunden till förslaget anges vara att hyressättningen
för boende i flerbäddsrum inte fungerat tillfredsställande.
Hyrorna har varit för höga och i många fall har de inte
differentierats med hänsyn till skillnader i boendestandard.
Detta har medfört att kommunerna i många fall tagit ut
betydligt större hyror relativt sett för flerbäddsrum än för
enkelrum. Man kan också ibland ifrågasätta om det handlar
om ett riktigt boende.
Vi har i vår motion 1993/94:So249 om äldreomsorgen
pekat på att en utvärdering som Socialstyrelsen gjort av den
genomsnittliga hyresnivån i sjukhem och på ålderdomshem
visar att denna redan ligger högre än vad den s.k.
Ädelavgiftsutredningen räknade med. Den genomsnittliga
hyresnivån för flerbäddsrum i sjukhem ligger visserligen
lägre än för enkelrum på ålderdomshem och sjukhem. Men
hyressättningen medför att kommunen totalt kan få in
dubbelt så stora hyresintäkter för flerbäddsrum som för
enkelrum. Vi tror att detta är en av orsakerna till att det
skapats så få enkelrum på sjukhemmen.
Situationen är mycket otillfredsställande. Den modell
regeringen valt för att komma till rätta med problemet är
emellertid enligt vår uppfattning inte acceptabel. Risken är,
att de enskilda pensionärerna drabbas i stället för de
aktuella hyresvärdarna -- kommunerna.
Våra krav, som framfördes då de nya avgifterna
infördes, kvarstår. Det är nödvändigt att se över det
samlade avgiftsuttaget. Det är orimligt att pensionärer
p.g.a. höjda avgifter och hyror skall riskera att få en
levnadsstandard som ligger under normen för socialbidrag.
Vi ifrågasätter om boende i flerbäddsrum i normalfallet
skall kunna betraktas som ett eget boende. Detta innebär
samtidigt att vi ifrågasätter om bostadstillägg skall kunna
utbetalas i sådana situationer. Mot den här bakgrunden
föreslår vi att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
återkomma med förslag angående vilka krav man bör ställa
på vad som skall betraktas som ett eget boende och
möjligheterna att få bostadstillägg i sådana sammanhang.
Omräkning av bostadstillägg vid höjd pension respektive
höjd hyra
I propositionen föreslås att bostadstillägg skall få räknas
om utan föregående underrättelse när en avtalspension eller
motsvarande pension som följer av kollektivavtal ändras.
För automatisk omräkning av bostadstillägget när hyran
höjs måste emellertid pensionären ge sitt samtycke. Båda
förslagen har tillkommit för att underlätta omräkningar
med hjälp av ADB.
Vi är positiva till att administrativa förenklingar görs när
det gäller att betala ut olika socialförsäkringsförmåner.
Båda de föreslagna åtgärderna underlättar ADB-hantering
av bostadstillägget, vilket ger en större säkerhet vid
utbetalningar. Vi har emellertid svårt att inse skillnaden
mellan de båda situationerna. Man kan inte komma ifrån
tanken, att staten som försäkringsgivare är snar att reducera
bostadstilläggets storlek när pensionärens inkomster ökar,
men betydligt försiktigare när det gäller eventuella
ökningar av bostadstillägget. Rimligen bör man förfara på
samma sätt i båda situationerna.
Vi förutsätter, att regeringen beaktar dessa synpunkter i
samband med utformningen av den lag om
socialförsäkringsregister, som enligt propositionen
förbereds inom Socialdepartementet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen, med avslag på regeringens proposition
1993/94:173 vad avser bostadstilläggets storlek, beslutar att
bostadstillägg lämnas med 87,5 % för bostadskostnad
mellan 165 kr och 4 000 kr per månad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunala tilläggsregler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bostadstillägg för boende i
särskilda boendeformer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omräkning av bostadstillägg vid
höjd pension respektive höjd hyra.
Stockholm den 17 mars 1994
Birgitta Dahl (s)
Börje Nilsson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Bengt Lindqvist (s)
Widar Andersson (s)