Det föds ungefär 115 000 barn varje år i Sverige. Nästan alla barn får vara tillsammans med sina mammor under livets inledningsskede. I dag är det mindre än hälften av alla pappor som tar ut någonting av föräldraledigheten och sammantaget tar papporna bara ut drygt 9 procent av tiden.
I denna motion föreslår vi att man ytterligare stimulerar pappor att utnyttja föräldraledigheten genom att införa en ''pappamånad'' i föräldraförsäkringen.
1. Skäl för ''pappamånad''
Skälen till att pappor bör stimuleras att ta ut mer av föräldraledigheten är flera.Barnen har rätt till bägge sina föräldrar men har av naturliga skäl svårt att själva hävda denna rätt. Det är framför allt pappakontakterna som brister med i många fall allvarliga konsekvenser senare i livet. Tidig nära kontakt är viktig för barnet och båda föräldrarna.Även de pappor som vill ta ledigt möter ofta mostånd hos arbetsgivare och arbetskamrater. Det är viktigt att ge dem ett bättre stöd än vad de har i dag.
Pappor har rätt till tio dagars ledighet vid barns födelse. Dessa är knutna till pappan och kan inte överlåtas. Ingen ifrågasätter att de skall tas ut och 80 procent av papporna utnyttjar dem också. Det visar på lagstiftningens normbildande betydelse.Inte minst är det viktigt för kvinnorna. Om de skall betraktas som jämställda med män på arbetsmarknaden är det viktigt att ansvaret för hem och barn fördelas mer rättvist.
Den statliga löneskillnadsutredningen som har analyserat löneskillnaderna mellan män och kvinnor föreslog, som en åtgärd för att komma till rätta med dessa, att papporna skulle ta ut mer av föräldraledigheten. Arbetsgivare måste inse att inte bara småbarnsmammor utan också småbarnspappor har små barn.
2. Vårt förslag
Ett sätt att stimulera papporna är att förbehålla papporna en del av föräldraförsäkringens tolv månader. Redan i dag har vardera föräldern tre egna månader i föräldraförsäkringen men dessa kan efter anmälan till försäkringskassan överlåtas till den andra föräldern, vilket sker i stor utsträckning.
Löneskillnadsutredningen föreslog att papporna bara skulle kunna överlåta en av sina tre månader. Vi vill föreslå att de skall få överlåta två, men att en månad skall förbehållas pappan. På samma sätt skall en månad förbehållas mamman.
Arbetsgruppen för översyn av vissa frågor inom föräldraförsäkringen inom Socialdepartementet har i sin delrapport ''Alternativa metoder att öka pappors uttag av föräldrapenning'' (Ds 1993:87) utrett olika möjligheter att stimulera pappor att ta ut föräldraledighet. En av metoderna innebär just en ''pappamånad'', dvs. en begränsning av möjligheterna att överlåta föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.
Arbetsgruppen har utformat lagförslag och specialmotivering till en förändring som innebär att föräldraförsäkringens 360 dagar delas lika mellan föräldrarna (180/180) med en möjlighet att överlåta alla utom 30 dagar på den andra föräldern. En förälder som ensam har rätt till vårdnaden om barnet har rätt att själv få hela föräldrapenningen. Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet har han eller hon möjlighet att överlåta hela föräldrapenningen.
Vi menar att arbetsgruppens förslag är bra och att det bör införas 1 juli 1994. Motionens och arbetsgruppens förslag till lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt specialmotivering är identiska.
3. Förslag till
Lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse 4 kap.
3 § Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
Föreslagen lydelse 4 kap.
3 § Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 90 dagar för varje barn utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under 180 dagar av den i första stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
En förälder kan, med undantag för rätten till föräldrapenning för 30 dagar, avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan. En förälder som på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet kan dock helt avstå från sin rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. För att styrka den bristande förmågan att vårda barnet skall läkarutlåtande inges.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter.
4. Specialmotivering
Förslag till Lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
Ändringarna i första och andra styckena är betingade av antagandet att de 90 föräldrapenningdagarna med ersättning enligt garantinivån avskaffas. I tredje stycket föreskrivs att när föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under 180 dagar, dvs. under halva ersättningstiden med föräldrapenning.
Möjligheten för en förälder att avstå från sin rätt till föräldrapenning regleras i paragrafens femte och sjätte stycke. Med den andra föräldern avses såväl biologisk förälder som den som likställs med förälder i 2 § första stycket b--c.
Femte stycket har justerats så att de ersättningsdagar som en förälder kan avstå från till förmån för den andra föräldern begränsas till 150 dagar för en förälder som gemensamt med den andra föräldern har vårdnaden om barnet och till 330 dagar för en förälder som ensam har vårdnaden om barnet. I övrigt införs en undantagsbestämmelse för förälder som på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet. Med begreppet varaktig avses att den bristande förmågan att vårda barnet i princip skall vara bestående eller att den i vart fall kan antas kvarstå under den tid som föräldrapenning kan utges, dvs. till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Att föräldern på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet skall styrkas genom ett läkarutlåtande. I utlåtandet bör anges sjukdomens eller handikappets inverkan på förälderns förmåga att vårda barnet.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1994.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen antar i motionen framlagt förslag till lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Stockholm den 25 januari 1994 Christer Eirefelt (fp) Andre vice talman Karin Pilsäter (fp) Margitta Edgren (fp)