Det föds ungefär 115 000 barn varje år i Sverige. Nästan
alla barn får vara tillsammans med sina mammor under
livets inledningsskede. I dag är det mindre än hälften av alla
pappor som tar ut någonting av föräldraledigheten och
sammantaget tar papporna bara ut drygt 9 procent av tiden.
I denna motion föreslår vi att man ytterligare stimulerar
pappor att utnyttja föräldraledigheten genom att införa en
''pappamånad'' i föräldraförsäkringen.
1. Skäl för ''pappamånad''
Skälen till att pappor bör stimuleras att ta ut mer av
föräldraledigheten är flera.Barnen har rätt till bägge sina
föräldrar men har av naturliga skäl svårt att själva hävda
denna rätt. Det är framför allt pappakontakterna som
brister med i många fall allvarliga konsekvenser senare i
livet. Tidig nära kontakt är viktig för barnet och båda
föräldrarna.Även de pappor som vill ta ledigt möter ofta
mostånd hos arbetsgivare och arbetskamrater. Det är viktigt
att ge dem ett bättre stöd än vad de har i dag.
Pappor har rätt till tio dagars ledighet vid barns födelse.
Dessa är knutna till pappan och kan inte överlåtas. Ingen
ifrågasätter att de skall tas ut och 80 procent av papporna
utnyttjar dem också. Det visar på lagstiftningens
normbildande betydelse.Inte minst är det viktigt för
kvinnorna. Om de skall betraktas som jämställda med män
på arbetsmarknaden är det viktigt att ansvaret för hem och
barn fördelas mer rättvist.
Den statliga löneskillnadsutredningen som har
analyserat löneskillnaderna mellan män och kvinnor
föreslog, som en åtgärd för att komma till rätta med dessa,
att papporna skulle ta ut mer av föräldraledigheten.
Arbetsgivare måste inse att inte bara småbarnsmammor
utan också småbarnspappor har små barn.
2. Vårt förslag
Ett sätt att stimulera papporna är att förbehålla
papporna en del av föräldraförsäkringens tolv månader.
Redan i dag har vardera föräldern tre egna månader i
föräldraförsäkringen men dessa kan efter anmälan till
försäkringskassan överlåtas till den andra föräldern, vilket
sker i stor utsträckning.
Löneskillnadsutredningen föreslog att papporna bara
skulle kunna överlåta en av sina tre månader. Vi vill föreslå
att de skall få överlåta två, men att en månad skall
förbehållas pappan. På samma sätt skall en månad
förbehållas mamman.
Arbetsgruppen för översyn av vissa frågor inom
föräldraförsäkringen inom Socialdepartementet har i sin
delrapport ''Alternativa metoder att öka pappors uttag av
föräldrapenning'' (Ds 1993:87) utrett olika möjligheter att
stimulera pappor att ta ut föräldraledighet. En av
metoderna innebär just en ''pappamånad'', dvs. en
begränsning av möjligheterna att överlåta föräldrapenning
till förmån för den andra föräldern.
Arbetsgruppen har utformat lagförslag och
specialmotivering till en förändring som innebär att
föräldraförsäkringens 360 dagar delas lika mellan
föräldrarna (180/180) med en möjlighet att överlåta alla
utom 30 dagar på den andra föräldern. En förälder som
ensam har rätt till vårdnaden om barnet har rätt att själv få
hela föräldrapenningen. Om en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda
barnet har han eller hon möjlighet att överlåta hela
föräldrapenningen.
Vi menar att arbetsgruppens förslag är bra och att det
bör införas 1 juli 1994. Motionens och arbetsgruppens
förslag till lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt specialmotivering är identiska.
3. Förslag till
Lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse 4
kap.
3 § Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse
utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under
ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet,
har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under
minst 90 dagar av den i första stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har
rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid
som anges i första och andra styckena.
En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning
till förmån för den andra föräldern. Ett avstående från rätt
att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan
till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta
år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det
första skolåret.
Föreslagen lydelse 4
kap.
3 § Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse
utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under
ytterligare 90 dagar för varje barn utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet,
har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under
180 dagar av den i första stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har
rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid
som anges i första och andra styckena.
En förälder kan, med undantag för rätten till
föräldrapenning för 30 dagar, avstå rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Ett
avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom
skriftlig anmälan till försäkringskassan. En förälder som på
grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga
att vårda barnet kan dock helt avstå från sin rätt till
föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. För att
styrka den bristande förmågan att vårda barnet skall
läkarutlåtande inges.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta
år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det
första skolåret.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 2.
I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är
fött före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre
föreskrifter.
4. Specialmotivering
Förslag till Lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring
Ändringarna i första och andra styckena är betingade av
antagandet att de 90 föräldrapenningdagarna med
ersättning enligt garantinivån avskaffas. I tredje stycket
föreskrivs att när föräldrarna gemensamt har vårdnaden om
barnet har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning
under 180 dagar, dvs. under halva ersättningstiden med
föräldrapenning.
Möjligheten för en förälder att avstå från sin rätt till
föräldrapenning regleras i paragrafens femte och sjätte
stycke. Med den andra föräldern avses såväl biologisk
förälder som den som likställs med förälder i 2 § första
stycket b--c.
Femte stycket har justerats så att de ersättningsdagar
som en förälder kan avstå från till förmån för den andra
föräldern begränsas till 150 dagar för en förälder som
gemensamt med den andra föräldern har vårdnaden om
barnet och till 330 dagar för en förälder som ensam har
vårdnaden om barnet. I övrigt införs en
undantagsbestämmelse för förälder som på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda
barnet. Med begreppet varaktig avses att den bristande
förmågan att vårda barnet i princip skall vara bestående
eller att den i vart fall kan antas kvarstå under den tid som
föräldrapenning kan utges, dvs. till dess barnet har fyllt åtta
år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första
skolåret. Att föräldern på grund av sjukdom eller
handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet skall
styrkas genom ett läkarutlåtande. I utlåtandet bör anges
sjukdomens eller handikappets inverkan på förälderns
förmåga att vårda barnet.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1994.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen antar i motionen framlagt förslag till lag om
ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Stockholm den 25 januari 1994
Christer Eirefelt (fp)
Andre vice talman
Karin Pilsäter (fp)
Margitta Edgren (fp)