Rehabiliteringsersättningen

I dag ställs krav på att rehabilitering ska vara direkt
arbetslivsinriktad med en ettårsgräns för insatsen. Detta
krav begränsar möjligheterna för människor med
funktionshinder att få del av rehabilitering i former som
stämmer med deras behov. Många med funktionshinder
kan behöva lång, kanske flerårig, socialt och psykologiskt
inriktad träning, som ett mellanled, innan den egentliga
arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan påbörjas. Sådan
träning kan med fördel ges vid folkhögskola. Många
folkhögskolor har byggt upp en kunskap om hur man kan
forma verksamhet så att den stämmer med dessa deltagares
behov. Vid några folkhögskolor har särskilda
rehabiliterings- och habiliteringsresurser byggts upp.

Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas åtgärder
som behövs för att någon ska få eller erhålla ett arbete t.ex.
arbetsprövning, arbetsträning och utbildning. Den som får
arbetslivsinriktad rehabilitering har rätt till
rehabiliteringsersättning. För att få
rehabiliteringsersättning måste man göra en ansökan hos
försäkringskassan. (Rehabiliteringsersättningen består av
två delar. 1. Rehabiliteringspenning som ska täcka den
inkomstförlust som uppstår när en person deltar i
rehabilitering och 2. särskilt bidrag som ska täcka en del av
vissa kostnader som uppstår i samband med rehabilitering.)

Den ettårsgräns som satts för rehabiliteringsinsatsen
riskerar att slå ut t.ex. dem som har hjärnskador. För dem
och många andra med stora funktionshinder tar den sociala
rehabiliteringen extra lång tid -- men den kan ge mycket
goda resultat. Flera kan klara att gå tillbaka till eller ut i
arbetslivet. De människor det gäller är inte många.
Möjligheten tilll rehabilitering med sociala inslag vid
folkhögskola kan ha avgörande betydelse för deras fortsatta
liv.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet att inom ramen för
rehabilitering inrymma längre perioder av social
rehabilitering vid folkhögskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ettårsgränsen för
rehabiliteringsinsatsen slopas för hjärnskadade och andra
med svåra funktionshinder.

Stockholm den 25 januari 1994

Kristina Svensson (s)

Lisbeth Staaf-Igelström (s)