Lagen om allmän försäkring (LAF) och dess samordningsbestämmelser har ute i det verkliga livet skapat problem som inte förutsågs vid införandet. Det gäller i första hand den reducering av tidigare beslutad livränta som sker vid en pensionering.
Ett exempel: Den 10 juli 1967 skadades genom olyckshändelse en arbetare varvid han miste sin vänstra arm. Han erhöll då ett skadestånd på 40 000 kr samt en kompletterande livränta på 3 000 kr. Från AFL har den skadade en livränta på 44 712 kr per år och detta utgår enligt den ''gamla'' YFL. Den 1 mars 1993 erhöll personen halv förtidspension.
Då inträffar följande: Livräntan samordnas till 3/4 med pensionen och inte till hälften vilket borde vara logiskt. Detta innebär att den endast får 25 % av den tidigare fastställda livräntan eller i pengar räknat 11 178 kr i stället för som vi förordar 22 356 kr.
Enligt vår mening är detta ett orimligt förfarande och bestämmelsen bör därför ändras så att reduceringen stämmer överens med pensionsuttaget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändring av samordningsbestämmelserna i lagen om allmän försäkring.
Stockholm den 25 januari 1994 Nils Nordh (s) Bengt Kronblad (s) Inge Carlsson (s)