med anledning av prop. 1993/94:94 Mottagande av asylsökande m.m.
I regeringens proposition 1993/94:94 om mottagande av
asylsökande m.m. föreslås flera ändringar som rör
mottagandet av asylsökande och utlänningars rätt att vistas
i Sverige, bl.a. en ny lag om mottagande av asylsökande
m.m.
Vår motion behandlar vissa av de förslag som tas upp i
propositionen.
Huvudmannaskap för mottagande av asylsökande
I propositionen sägs att Invandrarverket ska vara
huvudman för mottagande av asylsökande. Vi delar den
uppfattningen.
Regeringens utgångspunkt är att mottagandet ska
organiseras så att det främjar att asylsökande i första hand
bor utanför förläggningssystemet. Vi delar inte den
uppfattningen. Vi anser att om handläggningstiderna ska
kunna hållas korta är det nödvändigt, att de asylsökande
snabbt kan nås av utredarna. Detta innebär att det inom
Invandrarverket måste finnas en grundorganisation med
utredningsslussar och ett antal fasta förläggningar.
De som vistas på förläggning ska enligt propositionen
delta i det gemensamma arbetet, annan organiserad
verksamhet samt svenskundervisning. Det är mycket
tveksamt om detta kan erbjudas dem som har eget boende
utanför förläggning. Dessutom sägs i propositionen att om
det egna boendet upphör ska Invandrarverket erbjuda plats
på förläggning. Detta innebär såvitt vi kan se att
Invandrarverket alltid måste ha ett antal platser i beredskap
om den asylsökande av olika anledningar inte längre kan
ordna egen bostad. Invandrarverket kan då inte utnyttja
sina platser maximalt. Vi befarar att följden blir ett nytt
administrativt krångligt och kostnadskrävande system.
I propositionen föreslås också att Invandrarverket i ökad
utsträckning köper tjänster av entreprenörer, företag och
föreningar och även låter entreprenörer driva
förläggningar. Vi motsätter oss inte detta, men ifrågasätter
om det är Invandrarverkets uppgift att arbeta aktivt för att
öka inslaget av entreprenad. Vi anser det däremot viktigt
att Invandrarverket formulerar grundprinciper för vad
entreprenaden ska innehålla. Invandrarverket bör också
formulera konkreta och mätbara mål för kostnad och
kvalitet för entreprenadverksamheten.
Tidsbegränsade uppehållstillstånd
Propositionen innehåller förslag om att tidsbegränsade
uppehållstillstånd skall kunna ges till personer som bedöms
ha ett tillfälligt behov av skydd här i landet. Det handlar
huvudsakligen om personer som flyr undan konflikter och
kriser som kan bedömas ha kortare varaktighet. Vi anser att
tillfälliga uppehållstillstånd också ska gälla dem som flyr
undan väpnade konflikter. Det kan också vara fråga om en
naturkatastrof eller en ekologisk katastrof.
Vi delar uppfattningen att det ska ankomma på
regeringen att avgöra när ett sådant konflikt- eller
kristillstånd inträtt. Mottagandet av personer som beviljats
tillfälliga uppehållstillstånd kan ske på ett annorlunda sätt
än vad som behövs för att personer som fått permanent
uppehållstillstånd ska integreras i det svenska samhället. En
mera genomarbetad integration kan verka märklig för den
som redan från början har för avsikt att endast stanna i
Sverige så länge skyddsbehovet kvarstår.
Ett användande av temporära uppehållstillstånd ställer
emellertid andra krav på hur mottagandet skall ske för de
flyktingar som beviljas sådana tillstånd. Vi anser, att man
måste sätta in ett aktivt program, som syftar till att
förbereda dem som fått tidsbegränsade tillstånd att
återvända till sitt land. I propositionen finns inga förslag till
insatser för återvändande och än mindre förslag om hur
sådana insatser skall förberedas och genomföras.
Mot den bakgrunden förordar vi att formerna för de
tidsbegränsade uppehållstillstånden i kombination med
utformningen av aktiva och genomarbetade
återvändarprogram utreds i särskild ordning.
Arbete på den öppna arbetsmarknaden
Propositionen innehåller vidare förslag om att
asylsökande skall ha rätt att arbeta under utredningstiden.
En förutsättning för detta är emellertid, att det bedöms ta
mer än fyra månader att utreda asylärendet. Redan nu får
en asylsökande arbetstillstånd om det beräknas att
utredningstiden sträcker sig längre än fyra månader.
Vi menar emellertid att det leder till onödig byråkrati att
utreda den förväntade längden av handläggningstiden för
asylärendet innan beslut om arbetstillstånd ges. Den
föreslagna ordningen leder till onödiga kostnader. Enligt
uppgift från Invandrarverket kan den föreslagna ordningen
beräknas medföra ett behov av fem årsarbetare hos verket,
vilket motsvarar en kostnad på drygt 1,2 miljoner kronor.
Vi anser dock att en förutsättning för ett sådant beslut
bör vara, att den asylsökande vistats på en förläggning i fyra
månader och har ett erbjudande om arbete. Vårt förslag
medför som ovan beskrivits en minskning av kostnaderna
för flyktingmottagandet med det angivna beloppet.
I propositionen framförs också, att när det gäller
sysselsättning för de asylsökande, kan Invandrarverket
uppdra åt entreprenören att träffa avtal om sysselsättning.
Vi delar inte den uppfattningen utan anser, att det är
Invandrarverket som bör träffa sådana avtal, inte privata
entreprenörer. Vi anser, att Länsarbetsnämnden alltid bör
bedöma verksamhetens art och att löntagarnas
organisationer bör få tillfälle att avge yttrande. Detta är
viktigt för att reglerna skall få en korrekt tillämpning.
Vidare skrivs i propositionen att för att underlätta
möjligheterna att finna sysselsättning utanför
förläggningarna så bör inte asylsökande betraktas som
arbetstagare i arbetsrättslig mening. Vi anser det orimligt,
att vissa delar av den arbetsrättsliga lagstiftningen inte ska
gälla asylsökande. Det skulle dessutom innebära att vi
medverkar till att asylsökande blir en andraklassens
arbetskraft.
Dagersättning för den som utan giltigt skäl vägrar att
delta i organiserad verksamhet m.m.
I regeringens proposition föreslås att dagersättningen
ska kunna sänkas för dem som utan giltigt skäl vägrar att
delta i organiserad verksamhet. Detta gäller bara för dem
som är över 18 år. Anledningen till att man satt gränsen vid
18 år är inte motiverad i propositionen men kan bero på att
man utgått från att dessa ungdomar redan har reducerat
dagbidrag. Ungdomar under 18 år erhåller idag reducerat
dagbidrag i de fall de är samboende med annan vuxen
person.
SIV bedriver speciell verksamhet för ungdomar mellan
16 och 18 år som saknar legal vårdnadshavare i landet, s.k.
ungdomsboende. Dessa ungdomar erhåller fullt dagbidrag.
Det måste anses som mycket angeläget, att dessa ungdomar
kommer i regelbunden verksamhet. Idag finns ingen annan
påtryckning än ett idogt motiveringsarbete från den
personal som arbetar med ungdomarna. Ofta är detta
tillräckligt, men tyvärr inte alltid. Det är de ungdomar som
är mest svårmotiverade som allra mest behöver en
strukturerad vardag. De är upprivna med rötterna och ofta
mycket vilsna. Vi anser, att det också bör finnas möjlighet
till nedsättning av dagbidraget för dessa ungdomar om de
utan giltigt skäl vägrar att delta i organiserad verksamhet
m.m.
Patientavgifter för asylsökandes sjukvård
Regeringsförslaget innebär beträffande asylsökandes
hälsooch sjukvård, att den asylsökande skall betala en
patientavgift för sjukvårds- och tandvårdsbesök. Han skall
även betala egenavgift för förskriven medicin. I förslaget
anges, att regeringen bedömer det som rimligt, att en
asylsökande får betala minst 50 kronor i egenavgift för
besök hos läkare eller tandläkare. Egenavgiften för
receptförskriven medicin bedöms också bli minst 50 kronor
medan sjukvårdande behandling bör kosta minst 25 kronor.
En asylsökande som har ett mera omfattande behov av akut
vård eller medicin skall kunna beviljas särskilt bidrag.
Propositionen innehåller också förslag om, att nivån på
avgifterna och att särskilt bidrag kan lämnas till en
asylsökande, när han själv har erlagt patientavgift
motsvarande ett fastställt belopp bör läggas fast av
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.
Vi anser det vara riktigt, att också de asylsökande får
betala patientavgift för sjukvård eller tandvård eller vid
medicinutköp. Det är emellertid viktigt, att en asylsökande
med stort vårdbehov ges ett högkostnadsskydd på samma
sätt som övriga personer i vårt samhälle. Regeringen bör
överväga, om det finns behov av särskilda egenavgifter för
asylsökande, bl.a. mot bakgrunden av de administrativa
komplikationer ett sådant system medför. Framför allt bör
sådana överväganden göras med hänsyn till den uttalade
målsättningen att flytta över huvudmannaskapet för de
asylsökandes hälso- och sjukvård till
sjukvårdshuvudmännen. Vi anser att möjligheten att införa
schablonbidrag eller annat ersättningssystem till
landstingen bör utredas snarast.
Myndighetsutövning och tystnadsplikt vid entreprenad
Regeringen anger som sin bedömning, att uppgifter som
innefattar myndighetsutövning bör ingå i avtal om
förläggningsverksamhet på entreprenad. Skyldighet för
personal hos privata entreprenörer att iaktta tystnadsplikt
bör enligt regeringen skrivas in i entreprenadavtalen.
Det är oundvikligt, att personalen på en förläggning i
viss utsträckning får tillgång till uppgifter, som om de fanns
hos Invandrarverket skulle vara omfattade av sekretess. Vi
delar den uppfattning som framförts i tidigare
lagstiftningsärenden om att det är en klar olägenhet att
anställda hos en entreprenör inte är bundna av
sekretesslagen. Regeringen avser att lösa denna situation
med hjälp av en avtalskonstruktion. Problemet är
emellertid, att avtalskonstruktionen innebär, att
tystnadsplikten för den som skriver på ett avtal i sådana här
sammanhang inte är straffsanktionerad.
Lagrådet har i sitt yttrande tagit upp
sekretessproblematiken. Man påpekar de brister som finns
i den tänkta konstruktionen men anser att situationen kan
avtalsregleras i avvaktan på en översyn av
sekretesslagstiftningen. Vi anser, att detta är att ta för lätt
på sekretessen för de asylsökande. Många av de personer
som söker asyl har mycket dåliga erfarenheter av hur de
blivit behandlade i sitt f.d. hemland och hur uppgifter om
dem kunnat behandlas på ett för dem mycket ofördelaktigt
sätt. Det finns därför all anledning att se till, att
sekretessfrågorna tas på största allvar, särskilt i de här
sammanhangen. Frågan om en översyn av
sekretesslagstiftningen måste därför ges högsta prioritet.
Ny ansökan
I propositionen föreslås slutligen en skärpning av
kriterierna för bifall till en förnyad ansökan om
uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning
eller utvisning. Regeringens avsikt att flytta över
avgörandet i frågor av detta slag från Invandrarverket till
Utlänningsnämnden tillstyrker vi.
Regeringens förslag till ändring av kriterierna för bifall
till en förnyad ansökan innebär en betydande skärpning.
För närvarande är det möjligt att bifalla en ny ansökan, om
det finns synnerliga skäl av humanitär art till detta. Den
formuleringen som föreslås i propositionen ändras på så
sätt, att det i stället skall krävas, att den sökandes liv är i
fara eller att det finns risk för bestående men vad beträffar
hans psykiska eller fysiska hälsa. I propositionen avses inte
fara för liv p.g.a. de politiska förhållandena i det land dit
verkställighet skall ske, utan fara för liv i medicinsk mening.
Detta innebär en betydande skärpning av reglerna.
Regeringen har inte i propositionen gjort någon analys av
konsekvenserna av denna skärpning. I avsaknad av en
sådan analys är det enligt vår uppfattning inte möjligt att
tillstyrka en ändring av kriterierna. Propositionen bör
därför avslås i denna del.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger riksdagen till känna
vad i motionen anförts om huvudmannaskap och
grundorganisation för mottagande av asylsökande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidsbegränsade
uppehållstillstånd,
3. att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:94 vad
avser 5 och 7 §§ i förslaget till lag om mottagande av
asylsökande m.fl.,
4. att riksdagen beslutar att 6 § i förslaget till lag om
mottagande av asylsökande m.fl. ges följande lydelse: Om
utlänningar skall delta i verksamhet som avses i 4 § och som
drivs av någon annan än Invandrarverket skall skriftligt
avtal om villkoren för verksamheten träffas mellan verket
och den som driver verksamheten. Innan avtal träffas skall
länsarbetsnämnd och berörd lokal facklig organisation ges
tillfälle att yttra sig,
5. att riksdagen beslutar att 10 § i förslaget till lag om
mottagande av asylsökande m.m. ges följande lydelse: För
den som fyllt 16 år och uppbär fullt dagbidrag och som utan
giltigt skäl vägrar att delta i verksamhet som avses i 4 § eller
som genom att hålla sig undan försvårar utredningen i
ärendet om uppehållstillstånd kan dagersättning enligt 17 §
sättas ned, dock inte till den del den är avsedd att täcka
utgifter för egen mathållning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om arbete på den öppna
arbetsmarknaden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om patientavgifter för asylsökandes
sjukvård,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om myndighetsutövning och
tystnadsplikt vid entreprenad,
9. att riksdagen beslutar avslå proposition 1993/94:94 vad
avser förslaget till ändring i 2 kap. 5 § utlänningslagen
(1989:529).
Stockholm den 17 december 1993
Börje Nilsson (s)
Lena Öhrsvik (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Widar Andersson (s)
Bengt Lindqvist (s)