med anledning av prop. 1993/94:94 Mottagande av asylsökande m.m.
Propositionen
Av propositionen framgår att regeringen föreslår ett
antal ändringar som rör mottagandet av asylsökande och
utlänningars rätt att vistas i Sverige. Många förslag går i en
riktning som vi i Ny demokrati finner bra. Flera av
propositionens förslag har vi drivit hårt från vår sida utan
att dessa förslag tidigare mötts av någon större förståelse.
Vi anser dock att flertalet förslag bara är halvmesyrer och
att regeringen borde ha föreslagit kraftfullare åtgärder.
Inriktningen av den svenska flyktingpolitiken kommer
förhoppningsvis att ändras efter det att Invandrar- och
flyktingkommittén redovisat sitt arbete. Vi hoppas att det
pågående arbetet inom kommittén kommer att leda till en
förbättrad och förändrad svensk flyktingpolitik och att de
förändringar som nu inte föreslås av regeringen kan komma
att införas efter det att kommittén lagt sina förslag.
Vi anser att asylprövningen ska ske snabbt och effektivt
och att beslut i ett ärende ska föreligga inom tre månader
från det att ansökan ingavs. Regler bör skapas för att
möjliggöra snabba beslut. Det finns då ingen anledning att
i asylhanteringen ha inslag av eget boende eller
förläggningsvistelse med eget hushåll.
Den asylsökande ska lätt kunna nås i samband med
asylutredningen. Avvisning ska kunna ske utan tidsutdräkt
i de fall den asylsökande får avslag på sin ansökan. Vi finner
det angeläget att det skapas enkla och klara regler för
asylhanteringen liksom att den asylsökande genom
förläggningsboende är lätt anträffbar. För att undvika långa
utredningar angående sökandens identitet samt för att
utröna skälen för åberopat skyddsbehov är det viktigt att
sökanden kan styrka sin identitet liksom att handlingar eller
vittnesberättelser styrker skyddsbehovet. Vi anser att den
som saknar legitimation eller identitetshandling ska avvisas
redan i samband med inresan till Sverige.
En genomgång av regeringens förslag liksom Ny
demokratis motförslag lämnas nedan punkt för punkt.
Lag om mottagande av asylsökande m.fl.
Vi anser att lagtexten (4--7 §§) i sysselsättningsavsnittet
är utformat på rätt sätt. Det klargör att asylsökanden ska
delta i skötseln av förläggningen, delta i anvisad
svenskundervisning på förläggningen och också delta i
anvisade utomhusaktiviteter som landskapsvård och
kulturminnesvård. Regeringen påpekar att någon
ekonomisk ersättning självfallet inte ska utgå samt att den
asylsökande som deltar i sådan verksamhet som anges i § 4
inte ska anses vara arbetstagare.
I lagtexten till Rätt till bistånd (8--12 §§) anser vi
beträffande 10 § att det inte finns skäl att frångå det
textförslag som lämnats i lagrådsremissen. Lagrådsremissen
anger följande lagtext till 10 §: ''Den som fyllt 18 år och som
utan giltigt skäl vägrar att delta i verksamhet som avses i 4
§ eller som genom att hålla sig undan försvårar utredningen
i asylärendet har inte rätt till dagersättning enligt 17 §.''
Om bestämmelsen ska få någon praktisk betydelse anser
vi att lagen bör vara utformad som den anges i
lagrådsremissen. En tredskande asylsökande ska
naturligtvis inte nekas möjlighet att erhålla måltid men
någon rätt till dagersättning bör inte föreligga. Den som inte
får någon dagersättning erhåller lagad mat på sin
förläggning.
Lag om ändring i utlänningslagen
Vi delar utredarens uppfattning att man inte ska utöka
de tidsbegränsade uppehållstillstånden med sådana
kärnfamiljsmedlemmar som vill förena sig med den som
beviljats tidsbegränsat tillstånd. Eftersom de
tidsbegränsade tillstånden enligt regeringens förslag endast
avser en tidrymd av något år anser vi att det är ekonomiskt
oförsvarligt att svenska myndigheter ska åsamkas
ytterligare kostnader för familjemedlemmar. Dessa har ofta
mat och logi på den plats där de befinner sig. Vi åsamkas
dessutom extra kostnader i samband med kommande
hemsändande. Vi föreslår att andra stycket i 4 a § stryks.
Förläggningar för asylsökande (avsnitt 4.5)
Regeringens förslag att driften av förläggningar ska vara
öppen för entreprenad delas av Ny demokrati.
Invandrarverket ska enligt förslaget aktivt arbeta för att öka
inslaget av entreprenad. Detta är bra. Vi anser dock att den
angivna takten på tre år för att uppnå entreprenad för halva
antalet förläggningar är alldeles för långsam. Inom den av
regeringen angivna treårsperioden bör enligt vår
uppfattning i stort sett all förläggningsverksamhet vara
utlagd på entreprenad.
Vi delar regeringens uppfattning att de ideella
organisationerna bör spela en viktig roll i framtiden när det
gäller driften av förläggningar. Kommunerna bör dock inte
ha rätt att på entreprenad för Invandrarverkets räkning
driva förläggningar för asylsökande.
Vi hävdar -- liksom Riksrevisionsverket -- att det går att
uppnå fortsatt förbättrad kostnadseffektivitet vid
upphandling av förläggningsplatser. Vi delar dock inte
RRV:s uppfattning att helpensionsboende så långt möjligt
bör ersättas med boende i självhushåll i egna lägenheter.
Under utredningstiden -- som inte skall överstiga 3
månader -- bör den asylsökande erhålla billigt
helpensionsboende i baracker, logement eller dylikt.
Eget boende (avsnitt 4.6)
Vi anser att den asylsökande inte ska få rätt att bo
utanför sin förläggning. Sådant boende försvårar
asylutredningen. Vi anser att utredaren ska kunna nå
asylsökanden på förläggningen. En framtida avvisning
försvåras också om asylsökanden inte finns tillgänglig på
förläggningen. Eftersom vi anser att alla asylprövningar
skall ske inom en tremånadersperiod så innebär ett boende
utanför förläggningen enbart en mängd praktiska
komplikationer, inte minst utbetalningen av dagersättning
och boendebidrag.
Regeringen föreslår att eget boende skall ersättas med
500 kr/mån för ensamhushåll och 1 000 kr/mån för
familjehushåll. Att ytterligare utöka floran av ersättningar
anser vi omotiverat allrahelst som vi anser att ett boende
utanför förläggningen försvårar och förlänger
asylutredningen.
Arbete och sysselsättning (avsnitt 4.7)
Förslaget om att asylsökande ska deltaga i skötseln av
förläggningar och annan verksamhet som bidrar till att göra
vistelsen meningsfull är bra. Vi motsätter oss inte att viss
svenskundervisning sker på förläggningen under
asylutredningstiden men vi anser att man bör prioritera
undervisning på asylsökandens eget språk. Denna
undervisning bör i så fall ske utan att särskild ersättning
lämnas till den som förmedlar undervisningen.
Invandrarverket ska stå för behövligt arbetsmaterial.
När det gäller utomhusaktiviteter som deltagande i
landskapsvård eller kulturminnesvård så anser vi att den
asylsökande bör delta i sådan anvisad verksamhet om detta
inte innebär att man utför arbete som skulle ha utförts av
svensk arbetskraft.
Regeringen bör dock följa lagrådsremissens lagförslag
(10 §) att neka dagersättning till den som vägrar delta i
anbefalld verksamhet eller som genom att hålla sig undan
försvårar utredningen i asylärendet. Vi har tidigare
redogjort för detta under rubriken Lag om mottagande av
asylsökande m.fl.
Ekonomiskt bistånd (avsnitt 4.8)
Utredningen om mottagande av asylsökande och
flyktingar har föreslagit att nuvarande dagbidrag ska
ersättas av lån.
Eftersom vi anser att asylbeslut ska fattas snabbt -- inom
en tremånadersperiod -- saknas skäl att ersätta
dagersättningar med lån. Vi delar regeringens uppfattning
att ett lånesystem för just denna grupp skulle bli
administrativt krångligt och förhållandevis dyrt. Det är inte
rimligt att återkräva belopp för en kortvarig vistelse på
förläggning eller att införa krångliga avskrivningsregler för
utbetalade lån.
Angående nivån på dagersättningen anser vi att denna
bör reduceras kraftigt. Vi delar regeringens uppfattning att
asylsökande under utredningstiden ges en lägre ekonomisk
standard än vad som tillkommer den som är stadigvarande
bosatt i landet.
Vi föreslår att sådan dagersättning som inkluderar egen
mathållning slopas och att Invandrarverket i stället erbjuder
helpensionsboende inom förläggning. Dagersättningen --
som alltså inte ska användas för mathållning -- bör sänkas
till 15 kr/dag (nu 23 kr) för ensamstående, till 10 kr/dag (nu
18 kr) för sammanboende och till 5 kr/dag (nu 14 kr) för
barn.
För den som utan giltigt skäl vägrar deltaga i anvisad
sysselsättning eller undervisning eller som försvårar sin
asylutredning bör dagersättningen helt dragas in. Detta har
föreslagits i lagrådsremissen och vi delar den uppfattning
som där framförs. Eftersom vi föreslår helpensionsboende
under utredningstiden inträffar inte några komplikationer
med matersättning.
Vi anser att Invandrarverket -- även i framtiden -- skall
besluta om och betala ut det ekonomiska biståndet till
asylsökande. Vi avvisar de tankar som anges i propositionen
om att CSN i framtiden kan komma att svara för utbetalning
av ekonomiskt bistånd till asylsökande.
Hälso- och sjukvård för asylsökande (avsnitt 4.9)
Vi delar regeringens uppfattning om vårdens omfattning
men anser till skillnad från regeringen att patientavgiften
skall vara densamma som för svenska vårdsökande.
Regeringen föreslår att patientavgiften skall vara minst 50
kr för besök hos läkare och tandläkare samt för
receptförskriven medicin och minst 25 kr för annan
sjukvårdande behandling. Om regeringen med ordet
MINST menar samma avgift som för andra vårdsökande så
har vi inget att erinra men så skall förmodligen inte
propositionstexten uppfattas. Vi föreslår att samma
kostnader skall gälla för asylsökande som andra i vårt
samhälle -- dock bör särskilt högkostnadsskydd införas.
Om patientavgifterna sätts lågt kan man på goda grunder
räkna med att människor söker asyl främst för att få ett
vårdbehov tllgodosett. Det kan inte vara rimligt att våra
vårdresurser kommer att nyttjas av asylsökande i sådan
omfattning att svenska medborgares behov åsidosätts.
Utbildning (avsnitt 4.10)
Vi är positiva till regeringens förslag om att
Invandrarverket i stället för kommunerna ska erbjuda
svenskundervisning för invandrare (Sfi). Vi gör f.n. ingen
annan bedömning än regeringen vad avser
grundskoleundervisningen för barn eller för
gymnasieersättande studier för ungdomar.
Ideella organisationers medverkan i mottagande av
asylsökande (avsnitt 4.11)
Vi delar regeringens bedömning att det är önskvärt med
medverkan av ideella organisationer i asylmottagandet. Vi
anser att Invandrarverket bör studera
frivilligorganisationernas arbete inom övriga nordiska
länder -- främst då Danmark. I Danmark spelar Röda
Korset en stor roll i asylmottagandet.
Flyktingmottagandet i kommunerna (avsnitt 5)
Regeringen gör inledningsvis bedömningen att
nuvarande riktlinjer och ansvarsfördelning mellan stat och
kommun bör ligga fast men att ideella organisationer ska
spela en viktig roll i det kommunala flyktingmottagandet.
Vi anser liksom regeringen att ideella organisationer bör ta
ett mycket större ansvar för den enskilde flyktingens
introduktion i det svenska samhället. Vi förutsätter att
regeringen nu kommer att följa upp med förslag till aktiva
åtgärder för att stimulera organisationernas medverkan.
Schablonersättningen bör ligga på en sådan nivå att
kommunerna ser det som meningsfullt att följa upp med bra
introduktionsprogram och aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
Om kommunerna får en signal om full kostnadstäckning för
all framtid så blir det kommunala intresset för aktiva
åtgärder svagt. Detta lär komma att stå svenska
skattebetalare dyrt.
Det tillfälliga stimulansbidraget på 25 000 kr/flykting --
som ska göra kommunerna välvilligt inställda till kraftigt
ökat flyktingmottagande -- har vi motsatt oss i samband
med omröstning därom i riksdagen nyligen.
Vi finner det mycket märkligt att regeringen i
överläggningar med Kommunförbundet nu beslutat ge
kommunerna ett särskilt konjunkturtillägg för flyktingar
som togs emot i kommunerna under år 1991. Beloppet är 35
000 kr/vuxen flykting och 5 000 kr/barn och skall utbetalas
till den kommun där flyktingen är bosatt den 1 juli 1994.
Precis som stimulansbidraget är detta en ny slags muta till
kommunerna med budskapet att man inte ska oroa sig över
några ekonomiska konsekvenser. Staten betalar -- dvs
skattebetalarna.
Skattebetalarna kan förvänta sig en än dyrare räkning
för flyktingmottagandet eftersom regeringen lär komma att
föreslå nya konjunkturtillägg för de flyktingar som kom till
kommunerna under år 1992 och år 1993.
Uppehållstillstånd vid tillfälligt behov av skydd (avsnitt
6)
Regeringen föreslår att det för vissa situationer införs
särskilda vistelsetillstånd. Dessa ska gälla för människor
som rest in i Sverige från ett område där det råder väpnad
konflikt eller annan synnerligen allvarlig kris.
Vi anser att det normala inslaget i asylhanteringen -- dvs
asyl till människor som har tillfälligt skyddsbehov utanför
sitt lands gränser -- skall vara att bevilja tillfälliga
uppehållstillstånd. Bruket av tillfälliga uppehållstillstånd
för människor som flyr från inbördeskrig, natur- och
hungerkatastrofer måste vara mycket restriktivt.
När det gäller s.k. katastrofflyktingar bör hjälpen sättas
in i närområdet. Vi hjälper mångdubbelt fler människor om
hjälpen sätts in där de är i stället för där vi är.
Denna syn delas av FN:s flyktingkommissarie (UNHCR).
Den grupp människor som f n bör bli föremål för
tillfälliga uppehållstillstånd är de bosnier som nu avvaktar
beslut från Invandrarverket. Vi klandrar regeringen för att
man genom ett antal prejudicerande beslut nu låter
Invandrarverket lämna permanenta uppehållstillstånd till
42 000 bosnier.
Däremot delar vi regeringens uppfattning att det f n inte
finns skäl att företaga åtgärder vad avser tvångsmässig
rekvisition av fastigheter.
Regeringen föreslår också att tidsbegränsat
uppehållstillstånd skall kunna beviljas medlemmar av
kärnfamiljen som ansöker om att få komma till Sverige för
att förena sig med någon som beviljats tidsbegränsat
uppehållstillstånd. Vi motsätter oss regeringens förslag. Vi
anser att det i det korta tidsperspektiv man här diskuterar
inte finns anledning för Sverige att ta på sig de kostnader --
både för vistelsen här och för återsändandet -- som
föranleds av att kärnfamiljen ska återförenas.
Ny ansökan efter lagakraftvunnet beslut om avvisning
eller utvisning (avsnitt 7)
Vi hälsar med tillfredsställelse regeringens förslag att
kriterierna skärps för bifall till ny ansökan. Nuvarande
förhållande -- att underordnad instans (Invandrarverket) på
nytt skall pröva en överordnad instans
(Utlänningsnämnden) beslut -- är ju helt orimligt. Den av
regeringen föreslagna ordningen att ny ansökan om
uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning
eller utvisning ska prövas av Utlänningsnämnden anser vi
vara riktig. Vi anser att en överflyttning till kammarrätt
skulle leda till längre handläggningstider och ökade
kostnader.
Vi anser också att regeringens förslag att inskränka
möjligheterna till rättshjälp -- trots avstyrkan från
Advokatsamfundet och frivilligorganisationer -- är bra. De
nya bestämmelserna lär leda till färre överklaganden och
därmed sänkta kostnader.
Kostnadskonsekvenser (avsnitt 9)
Av propositionen framgår att en utgångspunkt i
regeringens förslag om ett reformerat mottagande av
asylsökande har varit att förslagen skall leda till minskade
kostnader. Om Ny demokratis förslag genomförs kommer
kostnaderna att pressas än mer.
Slutord
De förslag som regeringen nu lägger fram innebär endast
smärre korrigeringar -- men korrigeringar i rätt riktning --
av en felaktig flyktingpolitik. Vi kommer att fortsätta att i
debatt och inom Invandrar- och Flyktingkommittén verka
för en ny flyktingpolitik där repatrieringsfrågan liksom
frågan om kopplingen mellan bistånds- och flyktingpolitik
skjuts i förgrunden.
Grunden för svensk flyktingpolitik bör enligt Ny
demokrati vara att endast den som har ett skyddsbehov i
enlighet med FN:s Genèvekonvention ska beviljas asyl i vårt
land. Asylbeslutet bör ha formen av tillfälligt
uppehållstillstånd. Flyktingar som flyr från inbördeskrig
och naturkatastrofer ska bistås genom ekonomiskt stöd till
FN:s flyktingkommissarie.
En bättre samordning av flyktingpolitiken bör ske inom
Norden. Idag har Danmark och Sverige helt olika syn på
hur de bosniska flyktingarna ska behandlas. Danmark har
12 000 bosnier -- vi 42 000. Danmark ger tillfälliga
uppehållstillstånd -- vi permanenta. I Danmark utgår man
ifrån att alla ska återvända -- vi att alla ska stanna kvar. I
Danmark sker ingen integrering -- vi startar den
omedelbart. I Danmark för man en flyktingpolitik som har
folkets stöd -- vi för den på tvärs mot folkviljan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt
nu är i fråga, antar följande lydelse av 10 § lagen om
mottagande av asylsökande m.fl.:
Den som fyllt 18 år och som utan giltigt skäl vägrar att
delta i verksamhet som avses i 4 § eller som genom att hålla
sig undan försvårar utredningen i asylärendet har inte rätt
till dagersättning enligt 17 §.,
2. att riksdagen avslår förslaget i 2 kap. 4 a § andra
stycket lagen om ändring i utlänningslagen,
3. att riksdagen godkänner vad i motionen förordats om
förläggningar för asylsökande i stället för vad regeringen
föreslagit,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förläggningsboende skall
gälla för asylsökande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ersättning för eget boende
inte skall betalas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbete och sysselsättning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nivån på dagersättning till
asylsökande måste sänkas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att CSN inte skall svara för
utbetalning av ekonomiskt bistånd till asylsökande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om patientavgiften,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktiva åtgärder för att stimulera
frivilligorganisationernas medverkan i flyktingmottagandet
i kommunerna samt studier av organisationernas
verksamhet i övriga nordiska länder,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principerna för statlig ersättning
för mottagande av asylsökande i kommunerna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principerna för
uppehållstillstånd vid tillfälligt behov av skydd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kostnaderna för
asylmottagandet måste pressas ner med betydande belopp.
Stockholm den 17 december 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Lars Moquist (nyd)