Målet för centerns energipolitik är att varje energikälla
anpassas till naturens eget energikretslopp. En långsiktigt
hållbar utveckling, både i ekologisk och ekonomisk mening,
förutsätter därför en omställning från fossila bränslen och
kärnkraft till förnybar och miljöanpassad energi,
effektivare energianvändning och energisparande. Det
övergripande målet är kretsloppssamhället där man är
minimalt beroende av ändliga resurser och har en långt
utvecklad teknik för användning av förnyelsebara resurser
som till exempel bioenergi.
För att uppfylla målsättningen med den svenska
energiomställningen krävs en tydlig och långsiktig
energipolitisk strategi. Detta är inte minst viktigt för att ge
klara och entydiga signaler till de olika aktörerna på
energiområdet.
De delar som enligt Centerns mening bör ingå i en
strategi för en miljöinriktad omställning av energisystemet
är:En vidareutveckling av de ekonomiska styrmedlen i
energipolitiken.En kraftfull satsning på forskning,
utveckling och introduktion av miljövänlig energiteknik.
Stimulera minskad elenergianvändning genom utveckling
av energieffektiv teknik och ett ökat energisparande.
Fördubbla användningen av biobränslebaserad
energiproduktion inom 10 år.Stimulera teknisk
utveckling och underlätta ökad elproduktion från
vindkraft.Fortsatt satsning på forskning, utveckling och
demonstration inom solenergiområdet.Åtgärder för en
snabb modernisering av äldre vattenkraftverk och
stimulansåtgärder för utbyggnad av mindre anläggningar.
Inledning
Energipolitiken har en viktig roll att fylla i arbetet med
att förverkliga ett kretsloppssamhälle. Målet är en ''hållbar
utveckling''. Den djupare innebörden i begreppet hållbar
utveckling är möjligheten till fortsatt ekonomisk tillväxt
utan att samtidigt skada miljön och naturresursernas
förmåga till förnyelse, d v s själva grunden för ekonomisk
tillväxt i ett längre perspektiv.
En tydlig och långsiktig energipolitisk strategi är
nödvändig inte minst för att ge klara signaler till de olika
aktörerna på energimarknaden.
De ekonomiska styrmedel som de senaste åren införts på
energisektorns område har gett goda resultat. Genom
införandet av miljöskatter har oljeanvändningen minskat,
utsläppen av växthusgaser och försurande ämnen har
reducerats samtidigt som användningen av förnyelsebara
energikällor ökat. Av de senare energikällorna är
bioenergin den överlägset största producenten av energi.
Den har också den största potentialen för att ersätta både
fossila bränslen och kärnkraftsproducerad el.
Införandet av miljöskatterna innebar alltså ett
avgörande framsteg för biobränslena och för arbetet för ett
hållbart samhälle. Koldioxidskatten som infördes 1991
belastar de fossila bränslena ekonomiskt för att på så sätt
styra över efterfrågan till biobränslen. Detta har också lett
till ett genombrott för efterfrågan på förädlade biobränslen.
Centern har sedan lång tid tillbaka aktivt arbetat med
energifrågorna. Utgångspunkten har hela tiden varit att det
av miljö- och resursskäl är nödvändigt att ställa om
energisystemet mot energihushållning och utnyttjande av
förnybara energiformer. Energiöverenskommelsen 1991
mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centern ligger i
linje med denna uppfattning.
I det åtföljande energipolitiska beslutet i riksdagen
angavs hur det svenska energisystemet ska anpassas till dels
kärnkraftsavveckling, dels till vad natur och miljö
långsiktigt kan bära. Tillgången till energi ska vid en sådan
anpassning tryggas med bibehållande av
konkurrenskraftiga villkor för energiproduktionen.
Regeringen fullföljer nu genom olika förslag i
budgetpropositionen (prop 1993/94:100) den aktiva
energipolitik som påbörjades hösten 1991.
Vi vill med den här motionen peka på nödvändigheten
av en långsiktig miljöinriktad energipolitisk strategi. Målet
är kretsloppssamhället, d v s ett samhälle som är minimalt
beroende av ändliga resurser och har en långt utvecklad
teknik för användning av förnyelsebara resurser som t ex
bioenergi.
Bakgrund
Miljöpåverkan
Förbränning och även brytning och distribution av
fossila energislag som olja, kol och naturgas leder till en
kraftig påverkan på miljön genom utsläpp av bl a koldioxid
(CO2), metan, kväveoxid (NOx) och svaveldioxid (SO2).
Luftföroreningarna respekterar inga gränser, och de
miljöskador som beror på dessa måste åtgärdas genom
internationell samverkan. Sverige är, och måste även
fortsättningsvis vara, pådrivande i detta arbete.
Luftföroreningarna förorsakar några av de allvarligaste
hoten mot mänskligheten. Till de mest oroande effekterna
hör uttunningen av ozonlagret och risken för
klimatförändringar. Om mängden av främst koldioxid, men
även metan och kväveoxider, blir för hög i atmosfären
hindras värmeåterstrålningen till rymden. Resultatet blir en
växthuseffekt med stora klimatförändringar som följd.
Vissa av de negativa miljöeffekter som energisektorn
bidrar med har under de senaste åren minskat framför allt
genom att förbränningen av fossila bränslen för
uppvärmning och industriproduktion minskat. Utsläppen
av koldioxid nådde i Sverige en topp 1970 på ca 100 milj ton.
Därefter minskade utsläppen fram till mitten av 1980-talet
för att sedan stabiliseras på en nivå kring 60 milj ton per år.
Detta till trots är det dock långt kvar till en situation där
nettoeffekten från energisektorn är miljömässigt hanterbar.
Enligt den internationella forskningen krävs en
minskning av växthusgaser som koldioxid och metan med
50 -- 80 %. Som ett led i denna riktning ratificerade
riksdagen våren -93 FN:s ramkonvention om
klimatförändring.
Förutom transportsektorn är energisektorn den största
källan för utsläpp av försurande ämnen som kväveoxid och
svaveldioxid. Utsläppen av svavel har dock minskat kraftigt
i Sverige genom renare bränslen, katalysatorer och minskad
oljeanvändning. Dock är utsläppsnivåerna fortfarande
betydligt högre än vad naturen långsiktigt tål. Enligt EU-
kommissionen krävs en minskning av svavel- och
kvävenedfallet med 80 -- 90 % respektive ca 75 % för att
komma tillrätta med skogsskadorna. Vi har i Sverige
ungefär motsvarande situation med skogsskadorna och
dessutom många försurade vattendrag.
Obalans i energisystemet
Det nuvarande svenska energisystemet lider av obalans.
Genom den förra socialdemokratiska regeringens ensidiga
satsning på kärnkraft har vi idag en alltför stor andel av vår
elförsörjning baserad på kärnkraft. Detta har lett till en
överkapacitet som innebär pressade elpriser. Sverige har t
ex tre gånger så hög elförbrukning per person som
genomsnittet för EU och mer än dubbelt så hög förbrukning
som Tyskland.
Vi använder i Sverige mycket el för uppvärmning. Det
innebär att produktion och distribution måste
dimensioneras efter de extrema köldtoppar som inträffar
med något års mellanrum. Trots den stora elanvändningen
har vi i Sverige ett stort elöverskott.
Under det senaste året har flera kärnkraftsreaktorer
varit avstängda samtidigt utan att allvarliga störningar i
elförsörjningen uppstått. Man kan dra slutsatsen att det
finns såväl ett energi- som effektöverskott. Detta ger
möjlighet att påbörja den beslutade kärnkraftsavvecklingen
(motion 1993/94:N418 ang kärnkraftens ansvar och
avveckling).
Växlingen från icke förnybara till förnybara energislag
De senaste åren har biobränslena nära nog fördubblat
sin andel av den totala energitillförseln. Idag bidrar
biobränslen, vattenkraft och kärnkraft med i stort sett lika
stora delar energi (se tabell).
n
Energitillförseln år 1992
(TWh)
Råolja och oljeprodukter
186
Naturgas
8
Kol
27
Biobränslen (inkl torv m m)
71
Vattenkraft (brutto)
75
Kärnkraft (brutto)
63
Spillvärme
8
Elimport-export (=nettoexport)
-- 3
Totalt
436
Källa: Energiläget 1993
Enligt NUTEK:s bedömning av utvecklingen fram till år
2005 i Energirapport 1993 ökar den totala energitillförseln
med närmare 10 % i ett lågalternativ och 20 % i ett
högalternativ. Däremot förändras inte andelen biobränslen
jämfört med fossila bränslen. Om denna prognos skulle
besannas avstannar den omställning av energisystemet som
riksdag och regering arbetat för de senaste tre åren. Det är
en utveckling som centern inte kan acceptera.
Från flera håll har allvarlig kritik riktats mot de
antaganden och förutsättningar som använts vid
prognosberäkningarna för rapporten. Det torde t ex vara
rimligt att biobränsleanvändningen inom hushålls- och
servicesektorn ökar även vid sidan av fjärrvärmen och att
biobränslena kommer att etableras också inom
drivmedelssektorn.
Den osäkerhet inför den framtida utvecklingen som
inställer sig efter att vi tagit del av Energirapport 1993
understryker vikten av en tydlig, enhetlig och långsiktig
strategi för en miljöinriktad energipolitik.
Utgångspunkter för en långsiktig energipolitisk strategi
Grunden för en samlad och långsiktig strategi för en
miljöanpassad omvandling av energisystemet utgörs av
energiöverenskommelsen 1991 som därefter följts upp av
regeringen i regeringsdeklaration, klimatproposition och
budgetproposition.
Under hösten 1993 presenterade regeringen en
proposition om den svenska upföljningen av FN:s
konferens om miljö och utveckling (UNCED) (prop
1993/94:111). I propositionen konstateras att
utgångspunkten för de energipolitiska programmen för
omställning och utveckling av energisystemet, som antogs i
samband med energiöverenskommelsen -91, väl
överensstämmer med de principer för energiområdet som
angavs i Agenda 21 vid UNCED-konferensen.
Regeringen framhåller i propositionen att hushållning
med energi och en ökad användning av förnybara
energikällor är avgörande inslag i en strategi för minskad
klimatpåverkan. Som viktiga styrmedel anges de
energipolitiska programmen för energihushållning,
främjande av biobränslen, vindkraft och solenergi.
Energibeskattningen anges också som ett viktigt styrmedel
för ökad användning av förnybara energikällor och
energihushållning.
Mål och strategi för en miljöinriktad omställning av
energisystemet
En svensk strategi bör innehålla:
1. En anpassning av ekonomiska och andra regler som
påverkar marknadens aktörer så att utvecklingen tillräckligt
beaktar mål på miljöområdet.
2. En kraftfull satsning på forskning och utveckling i
första hand av effektiv energianvändning och förnybara
energikällor.
3. Åtgärder för att underlätta introduktion av ny teknik
på marknaden genom bl a stöd till teknikutveckling,
investeringar och demonstrationsanläggningar.
Målet är en kretsloppsanpassning
Energianvändningen domineras av fossila bränslen
vilket rubbar balansen i naturen. De långsiktiga effekterna
kan bl a bli klimatförändringar med ödesdigra följder.
Enligt Statens Naturvårdsverk behöver t ex utsläppen av
kväveoxid halveras inom en femtioårsperiod.
Målet måste vara att varje energikälla anpassas till
naturens eget energikretslopp. En långsiktigt hållbar
utveckling, både i ekologisk och ekonomisk mening,
förutsätter därför en omställning till förnybar och
miljöanpassad energi, effektivare energianvändning och
energisparande. Det ger oss, som en extra fördel, ett
mindre sårbart energiförsörjningssystem.
För en effektivare energianvändning och utveckling av
förnybara energikällor är några åtgärder särskilt angelägna:
1. Stöd till energikällor som konkurrerar med förnybara
energikällor bör tas bort.
2. Prissättningen på energi bör fullt ut innehålla
produktions- och miljökostnader, t ex genom tillämpning av
miljöskatter så att energianvändaren får en riktig
uppfattning om kostnaderna för energin.
3. Utnyttjande av höjda miljöskatter gör det möjligt att
sänka skatten på arbete, d v s skatteväxling!
En energistrategi i enlighet med vad som här har
redovisats krävs enligt centerns mening för att uppfylla
målsättningen med den svenska energiomställningen.
Ekonomiska styrmedel
Idag finns en rad olika skatter och avgifter som har till
syfte att befrämja miljövänliga energiformer och samtidigt
belasta mindre miljövänliga alternativ. Detta ingår som en
viktig del i regeringens arbete med att stimulera
omställningen av energisystemet.
Exempel på miljöskatter som har haft god effekt är
kväveoxidskatten, svavelskatten, differentieringen av
bensinskatten och koldioxidskatten.
Centerns uppfattning är att de regler och skattesatser
som tillämpas inom energiområdet måste vara tydliga och
långsiktigt stabila. Detta för att aktörerna på marknaden,
både producenter och konsumenter, ska kunna göra
långsiktiga investeringsbeslut som främjar omställningen
till ett miljöanpassat energisystem.
Priset på fossila bränslen måste spegla deras skadliga
effekter. Effekterna av en sådan ekonomisk miljöstyrning
blir dels en effektivare energianvändning, dels en övergång
till biobränslen producerade inom ramen för ett uthålligt
skogs- och jordbruk.
Regeringens arbetsgrupp om kraftvärmebeskattning
lämnar inom kort sin slutrapport. Målet för arbetsgruppen
är att åstadkomma ett skattesystem som främjar
kraftproduktion i kraftvärmeverk med högt elutbyte och ett
högt energiutnyttjande och som bidrar med låga
koldioxidutsläpp genom bl a främjande av användningen av
biobränslen. Förslag till en mer miljöanpassad
energibeskattning avses föreläggas riksdagen under våren
1994.
Centern utgår från att regeringen i kommande förslag
om förändringar i energibeskattningen går vidare med att
utnyttja miljöskatterna. Därmed blir biobränslena, som
inte har samma skadliga inverkan på miljön, attraktiva
inom en större del av bränslemarknaden.
Forskning, utveckling och introduktion av ny
energiteknik
Ett viktigt styrmedel för att uppfylla det energipolitiska
målet med en omställning av energisystemet är stöden till
forskning, utveckling och demonstration (FUD). Tanken är
att när stöden bidragit till att etablera ny teknik på
marknaden kan stöden avbrytas. Då ska tekniken ha
förmågan att expandera av egen kraft.
Viktiga faktorer för att klara introduktionen av ny
teknik är kunskap om energitekniska system,
demonstrationsanläggningar, tillförlitlighet,
teknikupphandling och marknadsföring. Dessutom måste
samarbete stimuleras mellan energileverantörer,
energianvändare och utrustningstillverkare.
En kraftfull satsning på teknisk utveckling ger
möjligheter att nå betydande kostnadssänkningar i hela
biobränslekedjan från fotosyntes till färdig värme och el. På
så sätt ökar biobränslenas konkurrenskraft nationellt och
internationellt. Effekten blir en växande marknad som ger
den framtidstro som är så viktig för att branschens aktörer
ska våga investera i utvecklingsprojekt.
Vi anser att det är viktigt att även fokusera utvecklingen
av småskalig teknik på energianvändarsidan. Staten har här
en viktig roll eftersom det är frågan om små aktörer vars
möjligheter att var och en vidta åtgärder för
energieffektivisering och teknikutveckling är begränsade.
Vi vill också understryka vikten av en satsning på FUD
för att utveckla ny teknik för stora vindkraftverk, solvärme
och biobränsleeldade kraftvärmeverk med högt elutbyte.
Dessa tekniker måste utvecklas för att vi på sikt ska klara
av att genomföra energiomställningen.
Förgasning av biobränsle är en sådan teknik. Den ger
möjlighet att generera betydligt större andel el från
biobränsleeldade kraftvärmeverk än med konventionell
teknik, och dessutom billigare. NUTEK bör inta en
kraftfull och ledande roll för att stimulera en sådan
energiutveckling.
Energieffektivisering
Effektiviseringen av energianvändningen måste slå
igenom på många plan. Överföring och distribution kan
effektiviseras liksom den slutliga användningen av energi i
befintliga anläggningar. Genom ett systematiskt
utnyttjande av ny teknik kan den slutliga användningen av
energi i nya installationer, maskiner, byggnader och
anläggningar göras väsentligt effektivare och därmed
minska förbrukningen.
Om potentialen för elenergieffektivisering i hushåll och
lokaler utnyttjas innebär det år 2010 ett minskat elbehov i
denna sektor med en tredjedel. Detta kan uppnås under
förutsättning att programmet för effektivare
energianvändning fullföljs och fortsätter.
En långsiktig minskning av elanvändningen kan uppnås
genom utveckling av energieffektivare teknik och
stimulanser för ökat elenergisparande inom samtliga
samhällssektorer. Tillsammans med en kraftfull satsning på
att växla över från eluppvärmda bostäder till uppvärmning
med biobränslebaserad fjärrvärme kan behovet av att
ersätta kärnkraftsproducerad el minimeras.
Bioenergi
Bioenergi omfattar all energi där energibäraren har
biomassa som utgångsmaterial. Energibäraren kan ha
genomgått en kemisk process eller omvandling. Den kan
också ha passerat annan användning som t ex avfall.
Bioenergi är en förnybar energikälla och dessutom uthållig
om det årliga uttaget inte överstiger tillväxten. Uttaget av
såväl skogs- som torvbränsle understiger idag den årliga
tillväxten.
Biobränslena är en del i naturens eget kretslopp. När
bioenergin växer binder den lika mycket koldioxid som
frigörs när den förbränns. Det blir därför inget nettoutsläpp
av koldioxid.
Om vi menar allvar med miljömålen och målet om ett
kretsloppsanpassat samhälle krävs entydiga och långsiktiga
politiska signaler för en övergång från fossila bränslen och
kärnkraft till biobränslen och andra förnyelsebara
energikällor.
Målet måste vara att i ett framtida kretsloppssamhälle
använda biologiska råvaror i stor omfattning. Fossil olja
ersätts med biobränsle. Det kan vara skogs- eller
energiskogsflis, avlutar från massaindustrin, träbriketter,
träpulver, torv, energigräs, avfall, halm och andra
produkter från jordbruket såsom energibetor, halm och
oljeväxter m m. Kemiskt omvandlad bioenergi kan vara
biogas, etanol och växtoljor framställda ur biomassa. Diesel
kan t ex ersättas med rapsmetylester eller motoralkohol.
Den statliga biobränslekommissionen bedömde i sin
slutrapport att Sveriges användning av bioenergi skulle
kunna öka med åtminstone 60 -- 70 TWh fram till år 2010,
d v s en fördubbling jämfört med idag. Andra har bedömt
potentialen som ännu större. Med den möjlighet som finns
till ett ökat uttag av skogsbränsle och ytterligare tillskott av
energiskog, stråbränslen och biogas skulle vi långsiktigt
kunna täcka närmare 50 % av landets energibehov med
biobränslen (inkl torv). Denna ökningspotential måste
utnyttjas.
Centerns bedömning är att tiden för en fördubbling av
bioenergianvändningen (i enlighet med
biobränslekommissionens bedömning) bör kunna kortas
ned betydligt. En snabbare ökning av bioenergins andel
kräver dock starka drivkrafter i form av ekonomiska
styrmedel i enlighet med vad vi anfört ovan.
Det utrymme för ny elproduktion och konvertering till
annan energiproduktion som en successiv avveckling av
kärnkraften ger under perioden fram till år 2010 innebär
goda utvecklingsmöjligheter för bioenergin.
Biobränslebaserad kraftvärme är den teknik som har
den överlägset största elproduktionspotentialen. Med nya
kraftvärmeprocesser (förgasningsteknik) kan upp till 50 %
av biobränslenas energivärde omvandlas till el. Resten kan
utnyttjas till fjärrvärme.
Bioenergin som bränsle och fjärrvärmen som
distributionssystem är viktiga ingredienser vid en
omställning av energisystemet. Fjärrvärmen möjliggör en
fortsatt satsning på kraftvärme och underlättar en storskalig
introduktion av biobränsle.
Stora delar av det olje- och eluppvärmda
bostadsbeståndet i våra tätorter bör därför konverteras till
biobränslebaserad fjärrvärme. Effekten av detta innebär
minskad elanvändning, minskat tillskott av koldioxid och
ökat underlag för kraftvärme.
För de delar av bostadsbeståndet som av geografiska
skäl inte kan anslutas till fjärrvärme kan olika former av
småskalig teknik användas och utvecklas vidare. Genom
förädlade energitäta produkter som pelletts, briketter och
pulver kan t ex småskalig eldning göras konkurrenskraftig
med andra energiformer.
För att på sikt klara en radikal sänkning av utsläppen av
koldioxid, kolväten och kväveoxid måste också
transportsektorn ge sitt bidrag. Den står idag för över
hälften av alla miljöbelastande utsläpp. De fossila bränslena
måste bytas ut mot förnybar energi.
Biobränslen för drivmedelsbruk framställs av
jordbruksgrödor och skog, vilka ingår i naturens eget
kretslopp. Drivmedelsetanol kan tillverkas från en rad olika
råvaror. De viktigaste är skogsråvara (cellulosa) och
jordbruksprodukter som vete, potatis, sockerbetor och
vegetabiliska oljor.
Vi vill även i detta sammanhang poängtera vikten av
fortsatt teknikutveckling, byggande av
demonstrationsanläggningar och stöd till
teknikupphandling. Detta som ett viktigt led i arbetet för att
göra alternativa bränslen kommersiellt gångbara under det
närmaste årtiondet. Målet är en fördubbling av
bioenergianvändningen inom 10 år och även därefter en
fortsatt ökning.
Vind
Vindkraft är tillsammans med solenergi den mest
miljövänliga energikällan som finns på jorden. Därför finns
all anledning att på olika sätt stimulera teknisk utveckling
och ökad elproduktion från vindkraft. Staten lämnar idag
ett investeringsbidrag på 35 % för att stimulera
utbyggnaden av vindkraft.
Medelstora vindkraftverk, mellan 100 och 1000 kW,
producerar idag el för en kostnad motsvarande ny
konventionell elproduktion. Den sammanlagda installerade
effekten är fortfarande mycket liten sett ur ett nationellt
elförsörjningperspektiv.
Det krävs en kraftfull satsning på att utveckla nya stora
aggregat för att vindkraften på sikt ska ge betydande bidrag
till elförsörjningen. Parallellt med en sådan satsning kan
dock en vidareutveckling av den småskaliga
vindkraftstekniken leda till att vindkraften lokalt och
regionalt kan få stor betydelse.
Vid lokalisering av nya vindkraftverk stöter man idag på
många problem. Kollision med olika konkurrerande
markanvändningsintressen och en miljölagstiftning som
betraktar vindkraftverk som miljöfarlig verksamhet är
exempel på sådana problem (motion 1993/94:BoU505 ang
vindkraftens lokalisering).
Sol
Solenergi är en ren och miljövänlig energikälla. Det
finns flera olika sätt att utnyttja solenergin. Fotosyntesen,
d v s den process som genom solljusets inverkan bygger upp
växterna, är en förutsättning för tillgången på bioråvaror.
Användning av passiv solvärme innebär värmetillförsel till
hus genom den naturliga solinstrålningen. Vid ett medvetet
utformande av hus och husgrupper kan upp till 30 % av
uppvärmningsbehovet tillgodoses på detta sätt.
Med aktiv solvärme omvandlas solenergi till nyttig
energi med hjälp av speciellt utformad utrustning, t ex
solfångare. Solen kan också utnyttjas för direkt produktion
av elektricitet genom tre olika grundprinciper; solceller,
termiska solkraftverk eller fotokemiska processer.
Förändringar av energiskatterna kommer att förbättra
solenergins konkurrenskraft. För att möta den efterfrågan
som blir en följd av detta krävs fortsatt teknikutveckling.
Mycket talar för att både värmeproduktion och
elproduktion med hjälp av solen har god teknisk och
kommersiell potential för den framtida
energiförsörjningen.
Ett exempel på teknik som många forskare ser som en
av de mest lovande för att basera jordens energiförsörjning
på i framtiden är fotokemiska processer. Tekniken innebär
att solljusets energi utnyttjas för att dela upp kemiska
ämnen i dess komponenter, t ex vatten till syre och väte.
Komponenterna lagras och transporteras för att sedan
omvandlas, varvid energi utvinns. I exemplet vatten
transporteras vätgasen till kraftverk för att där användas till
elproduktion och därigenom har man också lyckats göra
solenergin både tranportabel och lagringsbar. Detta
understryker återigen vikten av fortsatt satsning på
forskning, utveckling och demonstration (FUD) också inom
området solenergi.
Vattenkraft
Vattenkraften står för drygt hälften av landets
elproduktion. Den bygger på gammal beprövad och väl
utvecklad teknik. Anläggningarna har lång livslängd och är
driftssäkra.
Vattenkraften är miljövänlig i den meningen att den inte
bidrar med några luftföroreningar eller något miljöfarligt
avfall. Däremot innebär stora vattenkraftverk dramatiska
ingrepp i den fysiska miljön med en mängd olika
miljöeffekter som följd. En stor andel av de älvar och
älvsträckor som idag är outbyggda har därför skyddats mot
en framtida utbyggnad.
Det finns dock en viss potential för ökad produktion av
el från vattenkraft. Det kan framför allt ske genom
modernisering och effektivisering av äldre anläggningar och
genom utbyggnader av små vattenkraftverk. En revidering
av planen för vattenkraftsutbyggnad som riksdagen
beslutade om 1984 bör genomföras. Syftet bör vara att ta
fram förslag till åtgärder för en snabb modernisering av
äldre vattenkraftverk och förslag till stimulansåtgärder för
utbyggnad av mindre anläggningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en långsiktig energipolitisk
strategi med målet att varje energikälla anpassas till
naturens eget energikretslopp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en vidareutveckling av de
ekonomiska styrmedlen i energipolitiken,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en kraftfull satsning på
forskning, utveckling och introduktion av miljövänlig
energiteknik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minskning av elanvändningen
genom utveckling av energieffektivare teknik och
stimulanser för ökat elenergisparande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det krävs entydiga och
långsiktiga politiska signaler för en övergång från fossila
bränslen och kärnkraft till biobränslen och andra
förnyelsebara energikällor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att målet är en fördubbling av
användningen av bioenergi inom 10 år,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för
vindkraftens fortsatta utveckling,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för solenergins
fortsatta utveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för
vattenkraftens fortsatta utveckling.2
Stockholm den 25 januari 1994
Lennart Brunander (c)
Elving Andersson (c)
Karin Starrin (c)
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU
2 Yrkande 9 hänvisat till BoU