I enlighet med Vänsterpartiets krav om ett samhälle som
är bärkraftigt dvs. ekologiskt anpassat menar vi att
energisektorn måste ställas om. I stället för kärnkraft vars
säkerhetsproblem inte är lösta och vars tillförlitlighet
alltmer ifrågasätts och fossila bränslen vars användning
hotar vår natur och vårt klimat måste effektivare
energianvändning premieras och förnyelsebara energikällor
brukas.
I denna motion tar vi uppenergieffektivisering,
energisparande och förnyelsebara energikällor.
(I en annan energimotion tar vi upp
kärnkraftsavvecklingen.)
Energisparande och effektivisering
Energisparande och ökad energieffektivitet kan på tio år
minska det svenska behovet av energi med minst 80 TWh.
Detta är den post i landets energibalans som är viktigast att
utveckla och som kan utvecklas mest. Jämte vindkrafts- och
biobränsleutveckling är detta det som vi måste satsa på.
Energiaktörer har teoretiskt och praktiskt visat hur man
med modern energiteknik kan göra stora spar- och
effektivitetsvinster. Det som krävs är en genomtänkt och
målmedveten satsning på detta område. Programmet för
effektivare energianvändning har haft viss framgång med
att stimulera införandet av energieffektiv teknik.
Framgångarna är emellertid begränsade till områden där
förutsättningar och drivkrafter i övrigt verkar åt samma
håll. Utvecklingen går också på tok för långsamt. Insatserna
måste breddas och tempot höjas! Regeringen bör ta ett
större ansvar och upprätta en nationell
energieffektivitetsplan.
Energisparande måste särskiljas från
energieffektivisering. Energisparande betyder att man
agerar och planerar på ett sådant sätt att behovet av energi
sjunker.
Energisparande åtgärder är t.ex. att man sänker
inomhustemperaturen en aning, att man inte låter elvärmen
stå på i fritidshuset, att man samåker med grannen eller tar
bussen i stället för sin bil, att man kör sin bil lite
långsammare än vanligt, att stadsplaneraren lägger bostads-
och arbetsplatsområden i goda kollektivtrafiklägen. Dvs.
att minska vårt behov av energi.
Energieffektivisering är att byta ut gamla fönster till
högisolerande, moderna fönster, att industri inför ny teknik
som endast kräver en bråkdel av den energi som den gamla
tekniken krävde, att bilindustrin gör motorer och bilar som
drar mindre med bränsle per mil, att byta ut gamla
glödlampor till lågenergilampor, att använda kylskåp som
endast drar en femtedel så mycket energi som dagens osv.
Dvs. man tillfredsställer sitt behov av energi på ett
energisnålare sätt.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag
till hur energieffektivisering och energisparande skall
utvecklas.
Kraftöverföringsnätet bör moderniseras
För att effektivisera redan befintlig energi måste
Svenska Kraftnät påskynda uppgradering av
kraftöverföringsnätet bl.a. genom en tidigareläggning av
utbytesprogram som förbättrar verkningsgraden och
minskar förlusterna. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.
En uppgradering av små vattenkraftverk för att höja
verkningsgraden utan ökad miljöbelastning är också möjlig.
den ökade produktionen motsvarar en kärnreaktor eller 3--
4 TWh. Vi föreslår 50 miljoner kronor för budgetåret
1994/95.
Energiaspekter vid byggande
Kraven vid nyproduktion av lokaler är numera högt
ställda i byggnormer och lånevillkor vad gäller isolering och
täthet. Men vad som saknas är en helhetssyn och ett
ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i alla
led, från byggmaterialtillverkning och byggande till
användning och drift.
Det krävs ett systemtänkande där man t.ex. nyttiggör
och återanvänder solvärme i många former. Där solvärmen
till stor del kan stå för uppvärmningen av lokaler.
Regeringen bör ta fram förslag till sådan energiminimering.
Goda idéer har tagits fram men har en tendens att inte nå
ut i stor skala. Det beror på att landet översvämmas av billig
el vilket gör att många energiproducenter och
energidistributörer visar föga intresse för förslag som
minskar energikonsumtionen -- dvs. deras marknad.
NUTEK m.fl. visade t.ex. hur nya moderna fönster
radikalt sänkte energiförlusterna i uppvärmda lokaler.
Dessa och andra goda resultat har haft alldeles för liten
genomslagskraft på marknaden. Samhället måste aktivt gå
in och stödja dylika projekt, via skatter, lagstiftning och
FoU-verksamhet.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om energiminimering vid
byggande och boende.
Industrin måste stimuleras att minska energiåtgången
Regeringen sänkte våren 1992 energiskatterna för
industrin. Energiintensiv industri premieras. Det är ur
miljösynpunkt oacceptabelt och motverkar nödvändig
modernisering och omstrukturering av industrin. Miljö- och
resurshushållningsskäl talar för ett återställande av
industrins energiskatter. I årets skattemotion kräver vi att
ett sådant beslut fattas omedelbart.
Vänsterpartiet kräver att skattesystemet successivt görs
om så att det som helhet gynnar investeringar som minskar
industrins energikonsumtion. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Samhällets stöd till energiforskning bör öka och kopplas
starkare till att minska energikonsumtionen inom bl.a.
industrin.
Hushållen och servicesektorn måste minska sin
energiförbrukning
Ur hyreskontrakt: ''I hyran ingår kostnad för
eluppvärmning av fordon vid parkeringsplatsen.'' Det
innebär att bilägaren kan låta värmen stå på dygnet/ året
runt utan några merkostnader.
Detta är ett typiskt exempel på hur det inte bör vara.
Många konsumenter inom bostads- och service sektorn har
ingen uppfattning om energikostnaderna eller tror dem vara
så låga att de inte ens är värda att reflektera över.
Många har föga aning om vad elapparatur, belysning,
varmvatten drar i energi. Det behövs en lagstiftning med
krav på konsumentupplysning om energiåtgång för olika
produkter.
Det behövs högre energipriser som gör konsumenterna
mer energimedvetna. Vänsterpartiet föreslår i sin
ekonomimotion höjt elpris.
Det behövs forskning om hur energikonsumtionen skall
minska inom bostads- och servicesektorn -- inte bara rent
tekniskt utan även om våra beteendemönster vad gäller
energiaspekter.
Vi upprepar kravet på obligatorisk, kommunal
energirådgivning stödd av både stat och kommun. Den bör
av effektivitetsskäl stå fri från energiproducenter och
säljare.
Transportsektorn
Transportsektorn är den sektor av samhället som
uppvisar den negativaste bilden i landets energibalans.
Energikonsumtionen ökar inom transportsektorn och till
mer än 97 % är det fortfarande fossila energislag som
används. NUTEK konstaterar att en spontan övergång från
dagens bensin och diesel är ytterst osannolik. Även detta
måste betecknas som ett stort misslyckande för svensk
energipolitik.
Framför allt är det vägtrafiken som står för ökningen av
energiförbrukningen. Energiåtgången måste minska inom
tranportsektorn.
Detta måste åstadkommas genom en kombination av en
rad åtgärder. Regeringens höjning av bensinskatten var bra
men det räcker inte. Den energi som kommer att förbrukas
måste också till allt större del vara förnyelsebar. Vi delar
NUTEK:s uppfattning att det för Sveriges del främst är
alkoholer som kommer att ersätta de fossila bränslena.
Åtgärder;Omläggning av transportsektorn så
flertransporter kan ske med kollektiva och energisnåla
transportslag, såsom järnväg.Företagens just-in-
timetransporter måste minska eftersom de inneburit kraftig
stegring av transportbehovet.Stadsplaneringen måste
bl.a. utgå från att transportbehovet skall minimeras.
Skattelagstiftningen ska gynna låg energiförbrukning vid
transporter, t.ex. bör all skatt på vägtrafik läggas på
drivmedlet.Skattelagstiftningen ska baseras på olika
drivmedels belastning på miljön. Det innebär att t.ex.
alkoholbränslen skattebefrias.Kommunerna bör vara
aktiva, t.ex. genom att använda miljövänliga drivmedel och
sprida information etc.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om energiminimeringsåtgärder inom
transportsektorn.
Påskynda utvecklingen av de förnyelsebara energislagen
Den energi vi måste förbruka ska i allt större grad
produceras från förnyelsebara energikällor. För Sveriges
del innebär det en högre förbrukning av biobränslen,
vindkraft och solenergi. På sikt tillkommer förmodligen
andra miljövänliga energislag.
Storskalig användning och kommersiella genombrott är
nu nära i tiden för ett flertal förnyelsebara energislag.
Samhället bör på olika sätt påskynda dessa genombrott.
Vänsterpartiet vill bl.a. anslå 500 miljoner kronor utöver
regeringens förslag på utvecklingen av biobränslen,
vindkraft och solenergi.
Regeringen bör ges i uppdrag att snabbutreda vad som
nu ska göras för att få till stånd serie- och massproduktion
av förnyelsebara energisystem.
Man kan t.ex. tänka sig lagförslag om att nybyggda
lokaler åtminstone till en del ska använda sig av
förnyelsebara energislag i sin energiförsörjning. Det skulle
ge t.ex. solenergiindustrin en fast marknad.
Biobränslen
Biobränslen är en energikälla som har liten
miljöpåverkan men flera andra positiva effekter.
Biobränslen kan användas till elproduktion,
värmeproduktion och drivmedelsframställning. Många
olika grödor är aktuella beroende på vad de specifikt ska
användas till. Delar av den mark som ej behövs till
livsmedelsproduktion kan användas till energiproduktion.
Biobränslen ger i dag 60 TWh, men kan ge ytterligare 80
TWh.
Jordbruksmark som ställs om till energigrödor utgör
också ur naturvårdssynvinkel en stor förbättring eftersom
bl.a. fler arter av både växter och djur kan samsas med
energigrödan. Det är också enkelt att ställa om marken till
livsmedelsproduktion vid behov.
En stor del av ökningen av biobränsleanvändningen
kommer att komma från skogen. Åtminstone 20--30 TWh
mer kan tas ut från skogen utan att utarma markerna. Detta
gäller särskilt om man kan hitta lämpliga metoder att
återföra askan till skogsmarken.
Biobränslen har stor regional betydelse och skall
utvecklas och brukas nära sina produktionsområden.
Energiskogar ska även utnyttjas i områden där risk för
läckage av näringssalt föreligger, t.ex. runt Laholmsbukten.
Biobränsleanläggningar, som t.ex. den i Lidköping visar på
framtidsutvecklingen.
Råvaror som är aktuella är framför allt träbränsle, spill
från skogsindustri, energiskog och diverse andra grödor
såsom halm, rörflen, lucern, vass m.m.
Energigrödor har också en stor utvecklingspotential
eftersom man kan få fram grödor som binder en större del
av solljusets energi -- i dag endast 1 procent. Tack vare bl.a.
genetiska metoder är det troligt att vi i framtiden kommer
att få se helt andra varianter av energigrödor.
Stödet till biobränsleanläggningar är enligt
Naturvårdsverket och Värmeverksföreningen snart
intecknat och det finns ett uppenbart behov av ökade
insatser. Vänsterpartiet anslår därför 275 000 000 kronor
mer än regeringen till biobränsleanläggningar.
Vid utvecklingen av biobränsleproduktion skall vi
samarbeta med Östeuropa där vi i gemensamma projekt
kan arbeta för att ställa om Östeuropas energiproduktion
till miljövänligare och energieffektivare alternativ, t.ex.
modern biobränsleproduktion.
Vänsterpartiet menar att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till en målmedveten plan för ökad
användning av biobränslen.
Vindkraft
Vindkraften har två stora fördelar, den är förnyelsebar
och har ringa effekt på miljön. Dess nackdelar är att den
har en viss inverkan på landskapsbilden och avger ett visst
buller. Båda effekterna är försumbara jämfört med t.ex.
synen av och ljudet från våra vägar, järnvägar och
kraftledningsgator som skär sönder landskapen.
Medelstora anläggningar, som de danska, tycks vara de
lönsammaste. Hos oss bör de placeras bl.a. utanför de södra
kusterna.
Vi instämmer helt i den statliga Vindkraftsutredningens
förslag och kräver en utvecklingsplan för vindkraften med
målet att vindkraften ska ge minst 20 TWh år 2010.
Regeringen bör komma med förslag om lokalisering av
vindkraftverk till i första hand våra södra kuster. I dag är
vindkraftens andel i energibalansen så gott som obefintlig.
Vänsterpartiet anslår 200 000 000 kronor mer än
regeringen för att främja utvecklingen av vindkraften i
Sverige. Som framgår ovan delar vi emellertid inte
NUTEK:s och regeringens uppfattning att medel bör styras
över till storskalig produktion.
Solenergi
Solenergi i olika former har utvecklats mycket men det
finns fortfarande kvar en stor utvecklingspotential, bl.a. på
lagringssidan. Solenergin ger inga utsläpp, men kräver stora
ytor. Möjligheten att utnyttja solenergin skall beaktas vid
om- och nybyggnation av alla typer av lokaler.
Inga nya lokaler skall tillåtas att byggas utan att
möjligheterna att energisystemet till en del ska bygga på
solenergi utreds.
Särskilt tekniken att producera el direkt av solenergi bör
uppmärksammas.
Även projekt där solenergi byggs in i fjärrvärmenäten
bör stödjas. Den planerade fjärrvärmeanläggning i
Nynäshamn där man ska basera en stor del av produktionen
på solenergi måste betraktas som mycket intressant.
Riksdagen bör av regeringen kräva en utvecklingsplan
för solenergi med målet att solenergin ska ge minst 15 TWh
år 2010.
Vi föreslår också att investeringsstödet till
solenergianläggningar höjs med 25 000 000 kr för
budgetåret 1994/95 och att stödnivån för
solvärmeanläggningar i bostäder ligger kvar på 35 %.
Vågenergi
Vågenergi är liksom vindkraften förnyelsebar och har
liten inverkan på miljön. Anläggningarna är havsbaserade,
bottenförankrade och flytande. De anläggs där djupet är
30--150 m. Vågenergi kan rent tekniskt ge minst 5 TWh
utanför Sverige och 25 TWh utanför Norge. Vågenergi kan
enligt vår bedömning ge 15 TWh i Norden inom en
tioårsperiod. Den utnyttjas inte idag.
Sverige och Norge bör inleda ett samarbetsprojekt om
vågenergi.
Vi kan se möjligheten av kombinerade havsanläggningar
där vind-, våg-, solenergi och akvaprodukter (fisk, skaldjur,
osv.) framställs, ty det är samma geografiska områden som
är intressanta för de olika produkterna.
Riksdagen bör begära att regeringen tar initiativ till ett
samarbetsprojekt med Norge om utveckling av vågenergi.
Kraftvärme, bränsleceller, värmepumpar m.m.
Så länge vi till någon del är beroende av fossilenergi bör
den användas effektivt. Utveckling av kraftvärme är tyvärr
ett exempel på hur regeringens brist på konsekvent
energipolitik hindrat utvecklingen. Om kommuner och
andra intressenter får positiva och entydiga besked kommer
kraftvärmeverk att kunna bidra med en icke oansenlig del
till landets energibalans, under en övergångsperiod.
I kraftvärmeverk produceras både el och värme med en
hög verkningsgrad. I kombination med fjärrvärme blir det
högeffektiva energisystem.
Värmepumpstekniken har utvecklats oerhört positivt
och ger redan i dag väsentliga energimängder från många
olika källor. Det pågår fortfarande en omfattande
utbyggnad och utveckling av värmepumpstekniken, men
det är svårt att uppskatta hur mycket energi den kommer
att ge i framtiden.
I denna del av energiplanen räknar vi också in ''nya''
energiteknikers bidrag, t.ex. vätgasteknik och geotermisk
energi.
Vätgastekniken bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det
är viktigt att Sverige här upprätthåller en kompetens och
beredskap för att snabbt kunna tillgodogöra sig
utvecklingen inom vätgastekniken.
Tyskland har inom vätgasteknik mycket intressanta
projekt på gång som noga måste följas.
Vänsterpartiet kräver att regeringen redovisar
utvecklingsplaner för samtliga nämnda tekniker.
Övrigt
Lagstiftning som berör energimarknaden bör ses över
utifrån ett samlat miljöperspektiv, t.ex. ellagen. I denna
utredning bör även effekter av den ökade
internationaliseringen tas med.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
energieffektivisering och energisparande skall utvecklas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om uppgradering av
kraftöverföringsnätet,
3. att riksdagen anslår 50 000 000 kr till uppgradering av
små vattenkraftverk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiminimering vid byggande
och boende,1
5. att riksdagen beslutar att skattesystemet successivt
görs om så att investeringar som minskar industrins
energikonsumtion gynnas,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av kommunala
energirådgivare.1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiminimeringsåtgärder inom
transportsektorn,
8. att riksdagen anslår 275 000 000 kr utöver regeringens
förslag till biobränsleanläggningar,
9.att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med en plan för ökad användning av biobränslen,
10.att riksdagen hos regeringen begär att den
återkommer med en plan för ökad vindkraftsanvändning,
11. att riksdagen anslår 200 000 000 kr utöver regeringens
förslag för främjande av vindkraft,
12. att riksdagen hos regeringen begär att den
återkommer med en plan för att öka
solenergianvändningen,
13. att riksdagen anslår 25 000 000 kr utöver regeringens
förslag till solenergianläggningar i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen av regeringen begär initiativ till ett
svensk-norskt samarbete om vågenergi,
15. att riksdagen hos regeringen begär att
energilagstiftningen utreds utifrån ett samlat
miljöperspektiv.
Stockholm den 24 januari 1994
Rolf L Nilson (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
1 Yrkandena 4, 6 hänvisade till BoU
2 Yrkande 5 hänvisat till SkU