I allt större delar av Norrlands och Svealands inland är
transportkostnaden för massaved ut till de i allmänhet
kustbelägna skogsindustrierna så hög att lönsamheten i att
avverka massaved blir mycket svag och i många fall negativ.
I ett läge med överskott på barrmassaved förstärks effekten
av höga transportkostnader.
Även samhällsekonomiskt är det självklart fördelaktigt
att optimera transportkostnaderna och därför är det inte
något självändamål att transportera all massaved från
inlandet ut till kusten om det finns alternativ i närregionen.
För närvarande finns stor efterfrågan på sågat virke och
det gör att även grövre massaved av god kvalitet i viss
utsträckning kan bli sågtimmer. Transportkostnaden för
sågat virke utgör en väsentligt lägre andel av totalpriset,
vilket ger ''inlandets'' virke förhållandevis god
konkurrenskraft även på avlägsna marknader. Än bättre
blir konkurrensförmågan om förädling kan ske till
specialsortiment och halvfabrikat. Denna utveckling pågår
och får ett visst regionalpolitiskt stöd.
Även om det är positivt att andelen sågat virke kan öka,
innebär det samtidigt en än sämre lönsamhet på den
kvarvarande massavedsdelen. Därför är det angeläget med
en alternativ användning av den kvarvarande massaveden.
En möjlighet är att utnyttja den som energiråvara. Det görs
redan i dag för värmeproduktion. Den marknaden är i dag
väl etablerad, men det finns begränsade möjligheter att
inom de aktuella regionerna öka användningen av
skogsråvara för ren värmeproduktion. Däremot finns det en
icke utnyttjad möjlighet till samproduktion av el och värme,
s.k. kraftvärmeproduktion. Lönsamheten är dock i dag
dålig. Efter hand som kärnkraften skall ersättas, krävs ökad
kraftvärmeproduktion och samhällsekonomiskt kommer då
kraftvärme baserad på inhemska förnybara bränslen att
vara mycket konkurrenskraftig.
Regional- och miljöpolitiskt finns det klara fördelar med
en ökad kraftvärmeproduktion i de aktuella områdena. Det
innebär fler arbetstillfällen, minskad negativ miljöpåverkan
och en ökad försörjningstrygghet genom att en större del av
vår energiförsörjning baseras på inhemska bränslen. Om
det blir helt olönsamt att ta ut massaved i dessa områden
och ingen alternativ användning finns, kan hela
skogsbrukets ekonomi komma i fara i dessa delar av landet.
Detta skulle få mycket negativa effekter för dessa bygder;
det skulle inte bara försvåra deras utvecklingsmöjligheter
utan också starkt undergräva deras överlevnadsmöjligheter.
I dag finns det ett investeringsstöd på 4 000 kr per kW
elproduktion som baseras på biobränslen. Av ovan angivna
skäl finns det starka motiv att ytterligare stödja etablering
av kraftvärme i de aktuella områdena.
I grunden måste det finnas en miljöanpassad beskattning
av elproduktionen, men därutöver borde övervägas ett
regionalpolitiskt produktionsstöd. I vart fall till dess att
elbeskattning och elpriser ger en acceptabel lönsamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilt stöd till
kraftvärmeproduktion baserad på biobränslen i områden
där transportkostnaderna för massaveden är mycket höga.
Stockholm den 25 januari 1994
Ivar Franzén (c)
Kjell Ericsson (c)