Årligen förbrukas i Sverige ca 180 000 ton smörj- och hydrauloljor. Den övervägande delen av dessa är fossila oljor (mineraloljor), men sedan slutet av 80-talet har användningen av vegetabiliska oljor ökat.
Av den totala förbrukningen kommer en stor del -- kanske ca 80 000 ton -- ut i omgivningen som förluster i form av läckage, spill och förbränningsrester. När dessa förluster består av mineralolja, utgör desamma allvarliga hot mot hela vår miljö.
Även den resterande smörjoljemängd som kan samlas upp innebär allvarliga miljö- och hälsoproblem. Mycket av denna oljemängd hanteras okontrollerat och hamnar i naturen, soptippar eller panncentraler.
Dessa mineraloljor innehåller svårnedbrytbara och för människor, djur och natur skadliga ämnen. De kan anrikas i näringskedjor och olika djurarter ute i naturen med de självklara risker detta innebär.
En av de få möjliga strategierna för att komma tillrätta med de här beskrivna problemen är att utveckla mindre skadliga produkter.
Det är därför glädjande att intresset för utveckling, marknadsföring men också användning av mera miljöanpassade oljor ökat i Sverige. Inte minst har svenskt skogsbruk -- där förbrukningen av oljor till maskiner och motorsågar är stor -- varit banbrytande och satsat stora resurser på utveckling av miljövänliga oljor. Det är angeläget att denna inställning till miljöanpassning bibehålles.
Det finns emellertid två faktorer som begränsar en fortsatt utbredning av dessa miljöanpassade oljor. Dels är priset på t.ex. hydraulolja framställd av vegetabilier mera än dubbelt så högt som motsvarande mineralolja. Dels uppges många maskinanvändare uppleva tekniska problem vid användning av vegetabilieoljor i hydrauliska system.
En intensifierad forskning och utveckling angående miljöanpassning av oljor är därför en viktig satsning. Vidare synes en utveckling av maskiner och utrustning vara angelägen. NUTEK, Statens Maskinprovningar, Skogsforsk m.fl. organisationer har god kompetens i detta sammanhang.
Beträffande användning av mineraloljor skulle kunna övervägas ett pantsystem för att stimulera och ge incitament till förebyggande av läckage samt en utveckling av bättre system för uppsamling av sådana oljor.
Det är ur allmän synpunkt mycket angeläget, att den påbörjade miljöanpassningen av såväl tillverkning som användning av smörj- och hydrauloljor fortsätter. Det bör ankomma på regeringen att utreda hur denna anpassning skall fortsätta och vidareutvecklas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöanpassning av smörj- och hydrauloljor.
Stockholm den 25 januari 1994 Carl G Nilsson (m) Ingvar Eriksson (m)