Regeringen föreslår i budgetpropositionen 1994 (prop.
1993/94:100 bil. 13) att anslaget till Elsäkerhetsverket (C 8)
minskas med cirka 5 miljoner kronor till 39,6 miljoner
kronor. Motivet är främst att den obligatoriska
förhandsregistreringen av elektrisk materiel i enlighet med
EES-avtalet upphör. I fortsättningen kommer enbart
marknadskontroll av elprodukter, d.v.s. kontroll i
efterhand, att gälla. Regeringen gör bedömningen att detta
innebär att kostnaderna minskar.
För att förhindra att farliga produkter kommer ut på
marknaden måste möjligheten till marknadskontroll av
elprodukter finnas kvar och förbättras. Detta bedöms som
ännu mera angeläget då man kan räkna med att antalet
produkter från tidigare icke kända leverantörer kommer att
öka. Till detta kommer att vissa tillverkare, som under
tidigare kontrollsystem tvingats att i förhand prova
säkerheten hos produkterna, enligt erfarenhet från
omvärlden kommer att avstå från sådan provning.
I sin budgetframställning har Elsäkerhetsverket därför
räknat med en utökning av marknadskontrollen. Den
''inbesparing'' som verket gör på förhandsregistreringen,
som i sig varit en viktig del av marknadskontrollen, kommer
således att behövas för att säkerställa en effektiv och
fungerande marknadskontroll i efterhand av elprodukter
ute på marknaden.
Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak
via den avgift som tas ut av varje elabonnent. Detta ger
enligt verkets beräkningar 45 miljoner kronor i intäkter.
Verkets utgiftsram för budgetåret 1993/94 är 44,6 miljoner
kronor. För att kunna fullgöra marknadskontrollen har
verket i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95
bedömt anslagsbehovet vara 45 miljoner kronor.
Nettoeffekten i budgeten blir lika med noll, eftersom
avgifter täcker kostnaderna.
Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande
omfattningen av den framtida verksamheten, särskilt då
marknadskontrollen, förefaller det rimligt att verket får
behålla ett oförändrat anslag för budgetåret 1994/95. Detta
påverkar ju ej heller budgetsaldot.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en effektiv och
fungerande marknadskontroll av elmateriel.
Stockholm den 24 januari 1994
Bo Finnkvist (s)
Sylvia Lindgren (s)