Naturgasen börjar röna förnyat intresse som energikälla i Sverige. Energidebatten har i Sverige länge varit koncentrerad på kärnkraft och biobränsle men nu börjar naturgasen bli intressant igen. Insikten om att det behövs fler energikällor i framtiden börjar vakna.
Sverige innehar fortfarande en nyckelposition då det gäller att få till stånd ett samnordiskt naturgasnät. I Finland håller man på att bygga ut kapaciteten att importera gas från Ryssland samtidigt som norrmännen skall fatta beslut om hur rörledningen från gasfältet Haltenbanken i Nordsjön skall dras. För att få Haltenbankgasen till Finland krävs att Sverige bygger ut ledningen till Stockholmsregionen. Diskussioner på området har hittills inte lett till några konkreta resultat. Detta beror till stor del på att Sverige har varit ointresserat av projektet.
Den svenska debatten ställde på 80-talet kärnkraft och naturgas mot varandra, vilket var till nackdel för naturgasen. Det gäller att se att de två inte är konkurrerande energikällor. En annan faktor som medverkat till att naturgasen som alternativ fått stå tillbaka är den kanske allt för starka tron på biobränslen.
Finland måste fatta ett beslut om utbyggnad av naturgasnät om några år. Norrmännen kommer också att inom samma tidsperiod bli tvingade att fatta beslut om åt vilket håll en naturgasledning från Haltenbanken skall dras, ned mot kontinenten, eller till den norska kusten och därifrån vidare till Sverige och Finland. Naturgas som energikälla bör därför vara ett intressant alternativ. Detta gäller inte minst för de regioner i vårt land som brukar mycket energi inom industrisektorn, t ex Mälardalsområdet.
Den framtida försörjningstryggheten är sannolikt den viktigaste energifrågan som diskuteras inom den Europeiska unionen. En fråga som är lika viktig för Sverige.
Efter oljekrisen 1973 inriktades den svenska energipolitiken på att minska vårt oljeberoende. Fram till idag har också vår oljeförbrukning minskat, samtidigt som beroendet av Mellanöstern för vår oljeimport minskat kraftigt. Vi köper idag huvuddelen av oljan från norska Nordsjön.
I Norge produceras det idag mer olja än naturgas. Men efter år 2000 kommer oljeproduktionen att minska samtidigt som naturgasen når sina högsta produktionsnivåer. Runt år 2015 tar naturgasen över oljans roll som dominerande produkt i Nordsjön. Med tanke på denna utveckling är det oroande att vi i Sverige ej har satsat mer på naturgasen. Ett fortsatt stor oljeberoende samtidigt som Norges produktion inriktas alltmer på gas innebär att Sverige återigen kommer att bli beroende av olja från politiskt instabila områden.
En satsning på naturgasimport från Norge ter sig därför synnerligen befogad. Den skulle, tillsammans med våra inhemska energislag, kunna garantera en betydande del av vår försörjningstrygghet för mycket lång tid.
Regeringen bör därför noga pröva vad en naturgasledning från Norge till Finland genom Sverige innebär. Prövningen bör inte bara omfatta avkastningen på det kapital som läggs ned utan också förutsättningarna för att etablera industrier och därmed arbetstillfällen längs ledningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en prövning av konsekvenserna av en naturgasledning genom Sverige.
Stockholm den 21 januari 1994 Hugo Bergdahl (fp)