Det råder i dag en bred enighet om att biobränslenas andel av energiförsörjningen måste öka kraftigt om de långsiktiga miljö- och energipolitiska målen skall kunna nås. En avgörande faktor är att biobränslen, till skillnad från fossila bränslen, inte anses ge något nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning.
Allmänt kan konstateras att användningen och försöksverksamheter av biobränslen är koncentrerade till områden med ett stort uppvärmningsbehov, dvs. områden med industri eller stor befolkning, med andra ord har satsningarna gått till storskaliga verksamheter. Att förändra ''energibalansen'' -- förbrukare, producenter och distribution -- är förbundet med stora investeringar och tar lång tid.
Gävleborgs län ingår som en integrerad del i det nationella energiförsörjningssystemet och har endast marginella möjligheter att gå utanför detta. Ett aktivt sätt är dock att ta lokala energislag i anspråk. Länet har gott om biobränslen och en hel del anläggningar för bioenergiproduktion. Bioenergin representerar också ett av de få områden där de lokala förutsättningarna kan påverka energiförsörjningsbalansen.
I Gävleborgs län har länsstyrelsen utarbetat en s.k. länsstrategi som är väl förankrad i Gävleborg. Där anges till delmålen:
-- Ett treårigt program startas för skogen som råvara och naturresurs, träbearbetande industri och bioenergiteknik. Målet är att skapa nya affärsområden och nya arbetstillfällen. Skogliga länsprogrammet följs upp 1995.
-- Produktionen av biobränsle för kommersiell avsättning till värme och kraft tredubblas före 1997. År 2000 skall länet svara för landets största produktion av biobränsle. Försök med att återföra aska till skogen inleds före 1995.
Gävleborgs län har allt som behövs för att producera bioenergi: råvara, kunskap och arbetskraft. Problemet med mindre anläggningar är ofta att man har överkapacitet. Här kan man koppla ihop länets besvärliga lantbrukssituation. För att bryta stagnationen behövs en ny våg av kunskapsöverföring även till lantbruket för att ta fram en mer diversifierad verksamhet på landsbygden. Experiment i växtodling, biodynamisk odling, nya grödor för t.ex. industriell användning och biobränsleanläggningar bör stimuleras i mindre skala.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biobränsleförsök i mindre skala i Gävleborgs län.
Stockholm den 12 januari 1994 Karl Hagström (s) Axel Andersson (s) Sigrid Bolkéus (s) Sinikka Bohlin (s) Widar Andersson (s) Ulrica Messing (s)