Regeringen har i proposition 1993/94:206 föreslagit att en stiftelse kallad Innovationscentrum bildas. Stiftelsen föreslås tillföras 6,85 % av kapitalet från de tidigare löntagarfonderna. Medlen ska användas och i princip förbrukas under en tioårsperiod.
I motionen om utbildning och forskning har vi redovisat våra principiella synpunkter i fråga om användandet av löntagarfondsmedlen. Medlen bör ligga kvar i AP- fonderna. När det gäller innovationsåtgärder vill vi anföra följande:
Åtgärder för att förbättra innovationsverksamhet och att se till att nya tekniska idéer förs över till kommersiell tillämpning är bland de viktigaste tillväxtbefrämjande åtgärderna. Det svenska näringslivet har här ett problem. Andelen högteknologiska produkter är liten i Sverige jämfört med OECD-genomsnittet. Förklaringen till den bristande produktförnyelse som, med vissa lysande undantag, råder i svenskt näringsliv får sökas i alla de led som leder fram till en ny produkt. Nya produkter uppkommer genom en kedja som innehåller leden uppfinning, forskning och utveckling (FoU), innovering (att en uppfinnning förs ut i praktisk produktion) samt kommersialisering (existerande produkter och idéer förs ut till marknaden).
Det är viktigt att åtgärder sätts in inom alla dessa led. Vi socialdemokrater har vid flera tillfällen lagt fram förslag i riksdagen med detta syfte, senast i motionen Aktiv näringspolitik. En helhetssyn måste prägla arbetet för att öka produktförnyelsen. Enligt vår uppfattning innebär de förslag som regeringen nu har lagt fram ökade svårigheter att hålla samman arbetet med produktförnyelse. Uppfinnarna får inget ökat stöd. Forskningen, som är en viktig del i innovationssystemet, förlorar all styrkraft och överblickbarhet genom bildandet av ett otal stiftelser. Stor osäkerhet råder om vad den föreslagna innovationsstiftelsen kan åstadkomma.
Vi socialdemokrater har vid flera tillfällen efterlyst en helhetssyn från regeringen. I motionen om utbildning och forskning har vi redovisat våra ståndpunker beträffande forskningen. När det gäller stöd till uppfinnare och innovationsverksamhet menar vi att det är bättre att knyta an till existerande strukturer. NUTEK har en väl etablerad kompetens på området. Vi frågar oss varför det ska tillskapas en ny stiftelse, vilket kommer kräva att en ny administration byggs upp. Det finns en stor risk att vi förlorat tid och att stor del av medlen går till ren byråkrati.
Vi anser att det är angeläget med ökade medel för uppfinnar- och innovationsverksamhet, men menar att dessa medel bör tillskjutas över den reguljära budgeten. Det ger ökad stabilitet och bättre möjlighet till långsiktighet. NUTEK har väl fungerande kontakter med de regionala utvecklingsbolagen, vilka bör vara en viktig aktör i systemet. Vi föreslår, i likhet med vad som gjordes i motionen Aktiv näringspolitik, att det till NUTEK anslås ytterligare 50 miljoner kronor, vilket innebär ett tillskott som i realiteten är högre än vad regeringen föreslår.
För medelsfördelningen bör följande riktlinjer gälla: Uppfinnar- och innovationsverksamhet behöver tre typer av stöd, nämligen rådgivning, riskkapital och kontakter med entreprenörer.
Rådgivningen bör stärkas genom att bättre utnyttja de s.k. produktråden, som administreras av utvecklingsbolagen. Verksamheten med produktråd bör byggas ut. Det är vidare viktigt att aktivt stötta Svenska Uppfinnarföreningen, som fått sina anslag nedskurna. NUTEK bör även ha möjlighet att ge stöd i andra former till uppfinnare.
När det gäller riskkapital bör 1980-talets framgångsrika försök med NUTEK:s och Industrifondens utlåning till uppfinnare utvecklas. Genom att staten lånar pengar till uppfinnaren kan denne behålla sitt oberoende samtidigt som samhället får exportintäkter och industrijobb. Som exempel på storleksordningen kan nämnas att staten via STU/NUTEK i en grupp på 14 innovativa nya bolag under 1980-talet lånade ut 46 miljoner kronor. Dessa bolag omsätter i dag ca 1 500 miljoner kronor per år och har betalat tillbaka lånen med ränta.
Ansvaret för att stimulera till kontakter mellan uppfinnare och entreprenörer bör ligga på de regionala utvecklingsbolagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:206,
2. att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar anvisa ytterligare 50 miljoner kronor i enlighet vad som anförts i motionen.
Stockholm den 18 april 1994 Birgitta Johansson (s) Hans Gustafsson (s) Axel Andersson (s) Bo Finnkvist (s) Reynoldh Furustrand (s) Leif Marklund (s) Mats Lindberg (s) Bo Bernhardsson (s) Sylvia Lindgren (s)