Inledning
Den svenska industrin befinner sig i en svår situation. Den måste förnyas och utvecklas så att den kan möta allt starkare krav på miljöanpassning och ständigt ökande konkurrens. För detta krävs nya produkter, ny produktionsteknik, arbetsorganisation och management. I detta sammanhang har innovationer och innovatörer en central roll.
Svenska företag fångar tyvärr inte upp nya FoU- intensiva produkter. Viktiga svenska uppfinningar utvecklas i allt högre grad utanför landet och av utländska företag. Uppfinnare på större företag får endast en bråkdel av den vinst som deras uppfinningar genererar, och fristående uppfinnare som vill utveckla sina produkter har svårt att göra det i Sverige.
Denna utveckling måste vändas. Villkoren för innovationer och innovatörer måste radikalt förbättras. För detta krävs breda och mångfacetterade satsningar och ett flexibelt system. Det behövs en näringspolitik som medvetet verkar i innovationsfrämjande riktning. Staten har med andra ord ett övergripande ansvar för innovationspolitiken.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att det bildas en stiftelse, Innovationscentrum, för att främja innovationer. Denna skall tillföras ca 500 miljoner kronor av löntagarfondsmedel och samverka med befintliga organ, främst NUTEK. Med detta förslag väljer regeringen en delvis annan lösning än den som föreslås av den särskilde utredaren i innovationsutredningen. Utredaren föreslår en fristående enhet inom NUTEK. Regeringen går också emot i stort sett alla de remissinstanser som är negativa till att skapa ett nytt organ. Regeringens huvudsakliga syfte tycks än en gång främst vara att skingra löntagarfonderna och först i andra hand att skapa ändamålsenliga lösningar på innovatörernas problem.
Vänsterpartiets förslag
Riksdagen bör med hänvisning till remissinstanserna och till det följande avslå regeringens förslag om stiftelsen Innovationscentrum.
Vänsterpartiet anser att det är naturligt att utveckla de innovationsfrämjande funktioner som finns inom NUTEK, de regionala utvecklingsbolagen och Industri- och nyföretagarfonden på ett målmedvetet sätt. Det är inte ändamålsenligt att bygga upp nya byråkratier bara för att ge sken av att man gör något nytt.
I Vänsterpartiets näringspolitiska motion 1993/94:N281 föreslår vi därför att NUTEK tillförs 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag på anslaget för småföretagsutveckling för att främja uppfinnare och uppfinningar. Det gäller bl.a. uppfinnarföreningens (SUF) rådgivningsverksamhet och produktråden vid utvecklingsbolagen. Vi ställer oss också positiva till flera av de förslag om uppfinnarveckor, utbildning m.m. som presenteras i innovationsutredningen.
Vi anser att NUTEK bör göra en större satsning på sitt aviserade program för upphandling av FoU-tjänster från små och medelstora företag (SNITS) än de 10 miljoner kronor som avsatts. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Metoden att kanalisera en viss procentsats av statlig teknikupphandling till små och medelstora företag har med framgång prövats i andra länder. Detta bör även prövas i Sverige. Vi instämmer därför i utredarens förslag att minst 1 % av all statlig teknikupphandling kanaliseras till små och medelstora företag. Även detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta en stiftelse, Innovationscentrum, med löntagarfondsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s teknikupphandlingsprogram (SNITS),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minst 1 % av all statlig teknikupphandling bör kanaliseras till små och medelstora företag.
Stockholm den 18 april 1994 Rolf L Nilson (v) Hans Andersson (v) Lars Bäckström (v) Berith Eriksson (v) Johan Lönnroth (v) Eva Zetterberg (v)