Det finns goda förutsättningar och möjligheter att bättre
utnyttja skogsråvaror i skogslänen. Råvaran för
träförädling är unik till sin kvalitet.
Ett regionalt FoU-nätverk i samverkan med näringslivet
bör inrättas i syfte att utveckla utnyttjandet av trä och annan
skogsråvara för att långsiktigt stärka regionens tillväxt och
konkurrenskraft.
Den svenska skogsnäringen har under lång tid klarat sig
bra trots att de producerade varorna till stor del varit av
bulkkaraktär. Konkurrenskraften och lönsamheten har
ökat under de senaste åren. Returfibern börjar ersätta
färskfibern och industrier etableras därför närmare
befolkningstäta områden.
Inom skogsnäringen har man mött den hotade
konkurrensen med i första hand rationaliseringsåtgärder.
Man börjar dock närma sig vägens ände när det gäller
rationaliseringar, vilket innebär att utnyttjandet av
träråvaran måste utvecklas. Vi står i dag inför en ny
situation där tillväxten vida överstiger den årliga
avverkningsnivån. En situation där vi inte behöver allt virke
vi kan producera leder i ett första steg till sjunkande
virkespriser, i ett andra till att skogsbruket inom vissa
områden helt upphör. Detta kommer naturligtvis att slå
hårdast mot de områden som har de längsta
transportavstånden. Detta betyder att skogsbruket mycket
snart kan bli ogynnsamt för stora delar av norra Sverige
trots att råvaran är unik från kvalitativ synpunkt.
Därför räcker det inte med ökade satsningar på de två
nuvarande grenarna av skogsbaserad industri. Vi måste
utveckla nya förädlingskejdor med skogen som råvarubas.
En viktig samhällsuppgift blir att skapa förutsättningar
för att bättre ta till vara den skogliga naturresursen under
former som är anpassade till de naturliga förutsättningarna.
Ett brett statligt program med betydande insatser av
forskning och utveckling samt utbildning är nödvändigt.
Massa- och pappersindustrin
Massa- och pappersindustrin har liksom svensk och
nordisk skogsindustri att slå vakt om den färskfiberbaserade
industrin. Denna industris betydelse för landet talar för att
den statliga basen för forskning och utveckling bör stärkas
samtidigt som industrins egen FoU ökas väsentligt.
Behoven av att öka produkternas kunskapsinnehåll och
därmed dess värde är väl utredda (DS 1981:62 och SoU
1991:83).
Här behövs stärkande insatser, t.ex. riskkapital,
konkurrenskraftiga energipriser, FoU-stöd,
utvecklingsprogram för träindustrin och exportstöd. Det
bör uppdras åt en särskild utredning att föreslå nödvändiga
insatser.
Skogsbruket
Vi står i dag inför en situation där tillväxten vida
överstiger avverkningarna. En situation då vi inte behöver
allt virke leder till sjunkande virkespriser, vilket slår hårdast
mot områden med långa transportavstånd.
Skogsnäringens framtida roll för sysselsättningen,
regional balans och ekonomisk tillväxt avgör i vad mån den
kan utvecklas på ett sätt som upprätthåller
konkurrenskraften.
Den nya skogspolitiken innebär slopande av paragrafer
som bidragit till aktiviteter i inlandet samt även av de bidrag
som kompenserat för klimat och för de långa
transportavstånden. Följden av dessa beslut är att
kostnaderna för skogsbruket i inlandet blivit så höga att
man inte kan bedriva ett lönsamt skogsbruk. Därtill har
industrin infört ett avståndsrelaterat pris för råvaran vilket
gör situationen kritisk för inlandet.
Det är därför av högsta nödvändighet att på kort sikt
återinföra ett samhälleligt stöd till skogsbruket. Detta stöd
bör riktas till skogsvårdsåtgärder och skogsbilvägar för att
trygga de framtida möjligheterna att bedriva skogsbruk i
inlandet. Därför bör 100 miljoner för tre år anslås för att
stimulera till aktivitet inom privatskogsbruket i inlandet.
Stödet skall vara aktivitetsfrämjande för skogsvården,
kvalitetsskogsbruket samt stöd för att bygga miljöanpassade
skogsbilvägar med ny teknik. Det finns även behov att
snabbt utveckla nya förädlingskedjor med skogen som
råvarubas. Här bör en utredning tillsättas och ett brett
statligt program inrättas.
Träförädlande industri
Sågverken och snickeriindustrin har stor andel små och
medelstora företag och mycket svag egen FoU.
Det senaste året har speciella satsningar inletts för att
stärka träteknisk forskning och träfiberforskning i Sverige.
Dessa satsningar kommer dock främst att stärka befintlig
kompetens i Stockholmsregionen.
Bilden av träindustrin är att den har låg förädlingsgrad
och består av små företag. Dessa små företag har stor
ekonomisk betydelse för regionen. Det krävs därför en
långsiktig regional kunskapssatsning för att skapa
kontinuerlig konkurrensförmåga.
I Umeå finns Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU),
Umeå universitet, Försvarets forskningsanstalt och
Rikssågverksskolan samt branschinstitut som SkogForsk
och Träinformation. Det finns således hög kompetens och
avancerad utrustning inom såväl grundläggande som
tillämpade fysikaliska, kemiska samt estetiska och
ekonomiska och till viss del tekniska ämnen. SLU och
Umeå universitet har startat ett forskningssamarbete som
syftar till att bättre förstå det ekologiska samspelet i boreala
skogar.
Forskning inom ett antal tekniska ämnen (exempelvis
energiteknik, material och bearbetningsteknik,
maskinteknik) finns vid Högskolan i Luleå som även har en
avdelning för träteknik i Skellefteå. I Skellefteå finns
dessutom branschinstitutet Trätek.
Trots att det finns hög kompetens och avancerad
utrustning inom regionen är det mycket liten andel av FoU-
resurserna som är riktade mot träteknisk forskning,
träfiberforskning eller annan forskning med syfte att
utveckla utnyttjandet av skogsråvara. Detta kan åtgärdas
genom resursförstärkning och samverkan mellan olika
forskningsinstitutioner samt mellan näring och forskning.
Därigenom kan man bilda ett nätverk som knyter ihop
produktion och produkt.
En sådan samverkan borde möjliggöra utveckling av
skogsråvaran med bibehållen biologisk mångfald både på
kort och lång sikt.
Helt nya områden för utnyttjande kan också öppnas
genom resursförstärkningen. Ex. framställning av
drivmedel (etanol och andra oxygenater) och elektricitet ur
biomassan samt naturnära impregneringsmedel och andra
kemiska naturprodukter. En nätverkssatsning på långsiktig
kompetensuppbyggnad inom träsektorn i Umeå, Skellefteå
och Luleå bör sålunda vara mycket viktig för regionens
framtid men kräver resursförstärkning. Möjligheter till
nätverkssamarbetet med högskolorna i Sundsvall,
Härnösand, Östersund och Garpenberg bör beaktas. (Bör
landa i utredning.)
Bioenergin
Utnyttjande av skogen som energikälla är under
utveckling. Fortsatt stöd bör ges till investeringar i
anläggningar i anslutning till tätorter som kan producera
både el och värme. Även den småskaliga användningen
behöver utvecklas. Här behövs teknisk utveckling för att
möjliggöra miljövänlig, bränsleeffektiv eldning och
organisatorisk utveckling för att skapa bränsleförsörjning
för lokala marknader.
Användningen av biobaserat drivmedel måste ökas i
transportsektorn. Både skogen och nya jordbruksgrödor
kan bilda råvarubas för en ny drivmedelsindustri.
Framtiden måste förberedas nu. Bioteknikens
industriella möjligheter måste utforskas. Nya bryggor måste
slås mellan forskning och utbildning som är inriktad på
industriell utveckling och sådan som är inriktad på biologisk
areell produktion -- framtidens viktigaste industriella
råvarubas.
Frågan bör göras till föremål för en bred parlamentarisk
utredning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett
utvecklingsprogram för träindustrin och en
resursförstärkning och nätverkssatsning för
kompetensutveckling i norra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av stöd till särskilda
skogsvårdsinsatser i skogslänen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utredning för
bioteknikens industriella möjligheter samt skogsråvara för
energianvändning.
Stockholm den 25 januari 1994
Leif Marklund (s)
Georg Andersson (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Bo Holmberg (s)
Leo Persson (s)
Axel Andersson (s)
Bo Finnkvist (s)
1 Yrkande 2 hänvisat till JoU