Motion till riksdagen
1993/94:N304
av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Exportkreditgarantier


Bakgrund
Regeringens finansplan 1994/95 bygger på den något
äventyrliga förutsättningen att BNP per capita kommer att
svänga från minus 1,9% 1993 till plus 2,4% 1994. Det krävs
vidare en årlig uthållig BNP-tillväxt på minimum 4% till
slutet på 1990-talet för att klara av regeringens målsättning
att då ha uppnått en halvering av dagens arbetslöshet, en
förutsättning för att Sverige skall kunna behålla sina
trygghetssystem något så när intakta.
För att klara av detta svåra beting måste dagens i och för
sig glädjande uppgång i exporten bli uthållig och snarast
generera industriinvesteringar. Exportuppgången 1993 har
beräknats till 7% i volym. Finansplanen räknar med 11%
för 1994, medan Industriförbundet behåller 1993 års siffra.
1995 beräknar man att effekterna av devalveringen börjar
klinga av, vilket medför att exportens tillväxttakt avtar.
Trots exportens uppgång har våra
exportmarknadsandelar under 1993 endast stigit marginellt.
Exporten till våra viktigaste marknader OECD-länderna
sjönk med 1%. Under perioden 1987 -- 1992 föll våra
exportmarknadsandelar med ej mindre än 20%. Vi måste
därför i dag satsa hårdare än någonsin på exporten och Nyd
har därför i separata motioner föreslagit en lång rad
åtgärder av vilka en av de viktigaste är att göra EKN mer
marknadsinriktad och därmed mer konkurrenskraftig.
Policy EKN
Regeringen har i prop. 89/90:44 anfört bl a, att EKN:s
garantiverksamhet borde bedrivas med målet, att den skall
gå ihop. Med en total arbetslöshet på över 600 000 personer
ter sig detta regeringens 3 år gamla direktiv orimligt och
EKN måste erhålla nya instruktioner, vari det klart måste
anges att EKN normalt skall kunna ta rimliga risker. t.o.m.
avsevärda risker, om därvid bara sysselsättning för svensk
industri kan garanteras. Det fordras därvid krafttag från
EKN:s företagsledning att inom bolaget få till stånd en mer
marknadsinriktad företagskultur, som accepterar att EKN
periodvis kan drivas med stora underskott.
Ny huvudman
För att underlätta för EKN att bli mer
försäljningsinriktad föreslår vi, att regeringen beslutar att
den nya huvudmannen blir Sveriges Exportråd, som är ett
50/50 joint venture mellan Staten och Sveriges näringsliv,
representerat av Sveriges allmänna exportförening. Vi
föreslår i en separat motion att samtliga utlandsrelaterade
statliga bolag och organisationer som t.ex. Bits, Swedecorp,
Swedefund, Sidas upphandlingsverksamhet överförs till
Exportrådet, som med sin företagsinriktade styrelse och
ledning lättare kommer att få de biståndsrelaterade
insatserna att komma det svenska näringslivet till godo.
Privatisering
Som ett framtida ytterligare steg för att få EKN än mer
företags- och affärsinriktat föreslår Nyd, att regeringen
tillsätter en utredare för att undersöka möjligheterna att
privatisera EKN:s verksamhet i första hand beträffande
garantier, som täcker i första hand korta krediter. Redan i
dag finns konkurrerande privata institut.
Avskrivning av gamla utestående fordringar
EKN har en ansenlig bunt gamla utestående
kundfordringar -- cirka 3,9 miljarder -- som löpande borde
ha avskrivits men som rullats med i EKN:s redovisning år
efter år. Regeringen bör undersöka hur dessa utestående
kundfordringar på lämpligaste sätt kan nedskrivas.
Ramar för EKN-garantier
Även om regeringen i årets budget tagit fasta på vår
hemställan i förra årets motion om en höjning av
kreditramen för exportkreditgarantier från 70 till 100
miljarder föreslog man i årets proposition endast en höjning
från 70 till 90 miljarder. Med tanke på en förhoppningsfullt
aktiverad marknadsföring av exportkreditgarantier föreslår
vi att exportkreditramen höjs till 100 miljarder.
Exportkreditgarantiram Ryssland Balticum
Regeringen uppdrog våren 1993 åt EKN att upprätta en
speciell exportkreditram för Ryssland och Balticum.
Ramen är 1 miljard kr och löper tills den är fullt utnyttjad.
En begränsning är, att endast hårdvalutarelaterade projekt
kan komma i fråga. Vi anser det felaktigt, att på detta sätt
utestänga investeringar, som endast ger avkastning i de
lokala valutorna. Då EKN hittills gjort utfästelser om
garantier för 400 miljoner, medan projekt för 1,6 miljarder
är under beredning hemställer vi att exportkreditramen
höjes till 4 miljarder. Vi följer därvid budgetpraxis och gör
en avsättning till förlustreserv på 450 miljoner eller med 15
% för varje miljard. Den totala förlustgarantireserven
kommer därvid att uppgå till 690 miljoner. För att
möjliggöra ett bättre utnyttjande av exportkreditramen
föreslår vi att Polen inkluderas bland de godkända
länderna.
Investeringsgarantier
EKN ansvarar även en investeringsgarantiram på 2
miljarder, som emellertid utnyttjats dåligt. EKN bör
aktivera sin marknadsföring till bland annat de svenska
företag, som planerar att investera i marknaderna på andra
sidan Östersjön. På grund av det dåliga utnyttjandet finns
det för tillfället ingen anledning att öka dessa garantier.
EKN:s premiepolitik
I korthet går EKN:s premiepolitik ut på att man skall
vara konkurrenskraftig på marknader med låg kreditrisk,
medan man försöker styra svenska företagare från
högriskmarknaderna genom att erbjuda högre i vissa fall
avsevärt högre premier än konkurrerande kreditinstitut.
Det finns på sista tiden exempel, som pekar på att EKN på
marknader som Indien och Sydafrika erbjudit premier, som
varit dubbelt så höga som vad som erbjudits av engelska
konkurrenter. I dagens arbetsmarknadssituation måste
EKN åläggas att minimummatcha konkurrerande
garantiinstituts premier.
Självrisk
EKN låter exportörerna normalt stå för en 10--20-
procentig självrisk samt karenstidsränta. Genom att begära
en internationellt sett för hög självrisk vältrar EKN över på
företagen risker, som man själv inte är beredd att ta.
Förhandsbesked
Finansieringen av utlandsaffärer är speciellt
komplicerad för småföretag, då affärsbankerna i dag har
exceptionellt höga fordringar på säkerheter. Småföretagen
är därför beroende av att få snabba förhandsbesked från
EKN beträffande garantier för att de med hjälp av dessa
skall kunna erhålla bankkrediter, något som ofta är en
förutsättning för att en affär skall kunna genomföras. EKN
bör med tanke på bland annat sysselsättningsaspekter vara
aktsam med att i onödan krympa framför allt storföretagens
projekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN bör ges instruktioner
om att dess verksamhet skall drivas med i vissa fall stort
risktagande speciellt när sysselsättningspolitiska skäl
föreligger,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN bör underställas
Sveriges exportråd för att få en mer marknadsinriktad
profil,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en utredningsman bör
tillsättas för att undersöka möjligheterna att inledningsvis
privatisera EKN:s korta kreditgivning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN skall föreslå regeringen
en avskrivningsplan för gamla utestående kundfordringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den totala ramen för EKN-
garantier bör höjas till 100 miljarder kronor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till
Baltikum och Ryssland bör höjas till 4 miljarder kronor och
att även garantier till Polen skall kunna inräknas i detta
belopp,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN:s premiepolitik på alla
marknader måste kunna matcha konkurrenternas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att EKN:s politik beträffande
självrisk måste vara konkurrenskraftig i jämförelse med
andra garantiinstitut,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att EKN kan
ge snabba förhandsbesked beträffande villkoren för
begärda garantier.

Stockholm den 25 januari 1994

Ian Wachtmeister (nyd)

Simon Liliedahl (nyd)

Bert Karlsson (nyd)

Bo G Jenevall (nyd)

Bengt Dalström (nyd)

Peter Kling (nyd)

Lars Moquist (nyd)
1 Yrkande 6 hänvisat till UU