Näringspolitiken är navet i den svenska ekonomin. Alla
partier är nu överens om att det är tillväxten i svensk
industri som är avgörande för vårt trygghetssystem -- och
möjligheterna att få en bättre balans i statsbudgeten.
För att åstadkomma hög effektivitet i samhällsekonomin
finns inga genvägar. Det går inte att ingripa i förhållanden
i enskilda branscher eller företag. Det är de allmänna
förutsättningarna som måste vara utformade så att det finns
ett klart incitament för att starta och driva företag. Sverige
har under många år inte bara saknat detta incitament utan
till och med genomsyrats av en rent företagsfientlig
inställning. Konkurrensen har varit och är delvis
fortfarande hämmad av den enorma offentliga sektorn och
förekomsten av monopol och oligopol.
Konkurrenslagen är en klar förbättring och i och med
EESavtalet kommer nya krav generellt att ställas på
konkurrens, men fortfarande finns många snedvridande
faktorer kvar i form av olika subventioner, regelverk,
monopolistiska och korporativistiska strukturer.
Genom medverkan från Ny demokrati har regeringen
kunnat få igenom ett antal skattelättnader som främjar
företagandet -- dubbelbeskattningen av aktier slopas,
reavinstskatten halveras, periodiseringsfonder och mer lika
skatter för enskild företagare och aktiebolag, kvittning av
underskott mot inkomst av tjänst etc.
Riskkapital
På initiativ av nyd har en del av löntagarfonderna
omvandlats till riskkapitalbolag och en industrifond för
projektkapital och nyföretagande. Åtgärder som
medverkat till att få fart på Sverige.
Innovationer
Medvetenheten om att en satsning på uppfinnare och
innovatörer stimulerar den ekonomiska tillväxten har ökat
inom regering och riksdag. Baserat på bl.a. Ny demokratis
förslag om en innovationsfond och ett mer kompetent
nätverk av produktråd vid de ombildade
Utvecklingsfonderna initierade regeringen utredningen
''Innovationer för Sverige'' genomförd av professor Bengt
Arne Vedin. Regeringens förslag till åtgärder med
anledning av den aktuella utredningen resulterade i
propositionen om ''Innovationsstöd''.
Regeringen har i många stycken tagit fasta på utredarens
förslag till åtgärder. I stora delar kan Ny demokrati ansluta
sig till propositionens innehåll. Dock anser vi att
ekonomiska förstärkningar och vissa skattelättnader är
nödvändiga som ytterligare stimulansåtgärder.
Innovationsklimat
Regeringen är enig med utredaren om att det behöver
vidtagas olika åtgärder för att påverka innovationsklimatet
och inställningen till uppfinnare, men avser att senare
uppdra åt NUTEK att lämna förslag på ''olika insatser för
att inom ramen för verkets resurser stimulera till
innovationsverksamhet''.
För att få ett verkligt genomslag i målsättningen att
aktivera och intressera olika intressegrupper inom samhälle
och näringsliv för uppfinningar och nya produktidéer -- och
deras betydelse för Sverige -- krävs betydligt större insatser
än de som kan inrymmas inom NUTEKs befintliga budget.
Nyd föreslår en första satsning inom en kostnadsram på 10
miljoner för en välplanerad kampanj omfattande
mediasatsningar på TV, annonsering i dags- och fackpress,
utställning, uppfinnarpriser, stipendier,
informationsmaterial till företagare,
forskningsinstitutioner, skolor m.fl.
I såväl kommittédirektiven som i innovationsutredningen
ingår produktråden vid de regionala utvecklingsfonderna
som viktig förutsättning för den nya
innovationsverksamheten. Organisationskommittén för
utvecklingsfonderna har att enligt sina direktiv lägga fram
förslag om hur de regionala produktråden skall inordnas i
bolagens organisation.
Produktråden
Vi vet redan nu att produktråden representerar olika
kompetens och arbetsformer. De kompletteras av ca 20
uppfinnarrådgivare med anknytning till SUF (Svenska
Uppfinnarföreningen). Både produktråd och SUF-
rådgivare finansieras av NUTEK. Vi utgår ifrån att en
fortsatt utbyggd samverkan kommer att ingå i
organisationskommitténs hantering av den regionala
produktrådsverksamheten. Självklart måste även
sakkunniga från näringslivet adjungeras som medarbetare i
produktrådens fortsatta arbete.
För att skapa en för produktråden gemensam arbetsform
och kompetens måste NUTEK snarast få uppdraget att
lägga fram förslag till åtgärder, som i sig kommer att kräva
ytterligare resurser. Vi talar här bl.a. om genomförandet av
ett kompetenshöjande utbildningsprogram och eventuella
personförstärkningar vilka skall inrymmas inom en
kostnadsram av 5 miljoner kronor. Till detta kommer 3
miljoner kronor för utveckling av samarbetet med SUF:s
(svenska uppfinnares förening) lokala rådgivare.
Innovationscentrum
Utredaren och regeringen har tagit fasta på Ny
demokratis förslag om upprättande av ett
Innovationscentrum med ett årligt bidrag på 100 miljoner
kronor.
Mot bakgrund av statens successiva nedskärningar av
resurserna inom innovationssektorn, 200--300 miljoner
kronor bl.a. för olika NUTEK:s verksamheter, ser vi det
som angeläget att ytterligare förstärka den föreslagna
budgeten för ett Innovationscentrum. I första hand upp till
ett belopp av 150 miljoner kronor årligen. Detta kan
finansieras med medel från de upplösta löntagarfonderna.
För eventuell ytterligare upptrappning av kapital till
Innovationscentrum -- eller upprättande av fler
Innovationscentra finns anledning att återkomma.
Det är viktigt att detta nya fristående
Innovationscentrum representerar stor sakkunskap.
Styrelsen kan bestå av 5--7 ledamöter -- riskinvestorer,
teknikföretagare etc. -- och en representant från NUTEK.
Man skall här kunna bedöma aktuella projekt med
utgångspunkt såväl från kommersialiseringsaspekten som
innovationsverkligheten. Inriktningen bör vara att ta över
större projekt som faller utanför produktrådens
ekonomiska beslutsramar (50.000 kronor). Med föreslagen
representation från NUTEK anser vi att
Innovationscentrum bör fungera som en självständig
institution.
Garantifond tryggar bankfinansieringen
En idé och produkt som utvecklas i samverkan med
Utvecklingsfondens produktråd eller Innovationscentrum
kan föras vidare till Industri- och Nyföretagarfonden för
fortsatt finansiering av produktion och marknadsföring.
Där medverkar banken med 60 % av lånekapitalet -- fonden
30 % och 10 % är egen insats. För att säkra i första hand
bankkrediten föreslår vi att det skapas en ny Garantifond
inom den nuvarande Industri- och Nyföretagarfonden på
förslagsvis 2 miljarder kronor (finansieras i samband genom
överföring av medel från löntagarfonden 92-94). En sådan
lösning skulle tillförsäkra innovationsobjekten de
riskkapital bankerna idag inte ställer upp med.
Riskkapital till innovationsfond
För att öka tillgången på riskkapital för
innovationsprojekt föreslår vi en utredning om en
associeringsform som saknas i svensk bolagsstiftning. Det
gäller inrättande av Innovationsfonder med
skattetransparens. Kapitalplacerare med möjligheter att
placera tålmodigt kapital och förmåga att ta risker gentemot
möjligheten av hög avkastning skulle kunna utnyttja denna
nya fondkonstruktion. Fonden skulle vara öppen endast en
kortare period, ett år. Sedan är den stängd under
exempelvis 8 till 10 år. Vid slutet av fondens existens delas
kapitalet ut -- minus vid eventuell förlust, plus vid eventuell
vinst -- allt enligt avtalad kostnads- och vinstdelning. Denna
nya typ av riskkapitalfond existerar redan i flera länder bl.a.
i USA. Kostar inget att genomföra, men kan ge ett
värdefullt tillskott på riskkapital.
Skattelättnader
I propositionen ställer sig regeringen avvisande till flera
av utredarens förslag till skattelättnader med åberopande
av tidigare beslutade förändringar i skattesystemet. Nyd
delar i många stycken utredarens förslag, som kan öka
motivationen för satsningar på nya produkter. Vi föreslår
att royaltyintäkter blir skattefria under två år. Det skulle
kunna medverka till att svenska uppfinningar i större
utsträckning tillverkas i Sverige -- och inte utomlands, där
man kan utnyttja skattefrihet under ett visst antal år. Denna
skattelindring skulle troligen tillföra statskassan mer pengar
än vad den kostar.
Att göra patentkostnaderna för enskilda uppfinnare
avdragsgilla mot inkomst av tjänst skulle enligt utredarens
uppgift kosta statskassan ca 5 miljoner kronor. Nyd föreslår
ett genomförande av denna innovationsstimulerande
skattelättnad, med ett föreslaget maximerat tak på 2
basbelopp.
För riskkapitalsatsningar på innovationsprojekt och i
små företag föreslår Nyd att avdrag får göras såväl mot
inkomst av tjänst som kapital.
Som vi inledningsvis nämnde behöver vi en allmänt ökad
insikt om ett bättre innovationsklimat för att klara den
tillväxt Sverige behöver för att säkra det välfärdssystem vi
alla vill slå vakt om. Det är mot den bakgrunden vi vill
förstärka det av regeringen föreslagna innovationsstödet
enligt Ny demokratis förslag.
De tidigare av Ny demokrati och regeringen beslutade
skattelättnaderna har redan stimulerat inhemska och
utländska investerare. Nu gäller det att stimulera
innovationer och nyföretagande genom skatteändringar!
Bankerna
(Jfr separat motion 1993/94:N258)
I bankkrisen har Ny demokrati, från första stund, agerat
mycket aktivt och kritiskt och föreslagit utredningar och
åtgärder gällande såväl myndigheter som ansvariga
chefstjänstemän. (En anmälan av finans- och
näringsministerns handläggning av informationen kring
Nordbankenaffären -- till KU -- ligger obehandlad sedan 18
juni 1992!)
Bankernas obenägenhet att ge krediter och det stora
räntegapet mellan in- och utlåning är fortfarande ett stort
problem för företagen. Marknadsläget utnyttjas och
konkurrensen finns inte. Nyd kommer därför att motionera
om att Konkurrensverket undersöker oligopolsituationen
för bankerna. Råder fri konkurrens eller skönjer vi
konturerna till en bankkartell?
Konkurslagstiftningen
(Jfr separat motion 1993/94:L315)
En följd av bankernas agerande visavi företagen är det
stora antalet konkurser -- -92 ca 23.000, -93 ca 20.000 -- som
i sin tur föranlett stora leverantörsförluster. 1992
uppskattades dessa till 25 miljarder. För att motverka
dominoeffekten, dvs. att ett konkursdrabbat företag drar
sina leverantörer med sig i nya konkurser, har Ny demokrati
två gånger motionerat om att leverantörer måste ges högre
prioritet vid konkurser. Denna motion avslogs emellertid
bl.a. med hänvisning till Insolvensutredningens förslag till
ny konkurslagstiftning. Enligt uppgift kommer regeringen
att i vår endast presentera en proposition om privatpersoner
som går i konkurs. En proposition om företagskonkurser lär
skall komma tidigast hösten 1994. Dessförinnan kommer
många företag att hinna gå i konkurs! Propositionen borde
ha lagts långt tidigare!
Nyd anser att de förslag som Insolvensutredningen lagt
fram i huvudsak är bra, men föreslår nu i en separat motion
dels en ny skuldsaneringslag och dels förbättringar i
konkurslagen.
EU
Mer än 60 % av vår totala export går till länder i Europa.
Ett medlemskap i EU ser nyd som ett måste och kommer
därför att aktivt medverka till ett JA till EU i den
kommande folkomröstningen.
Exportkrediter
(Jfr separat motion 1993/94:N304)
Dagens positiva trend för exporten måste förstärkas av
exportkrediter genom EKN, enligt de riktlinjer nyd föreslår
i en aktuell motion. Speciellt gäller detta Östeuropa
(Baltikum, Polen och Ryssland). Vi föreslår också en ny,
mer näringslivsförankrad styrelse för EKN. Vi motsätter
oss sänkningen av Exportrådets anslag med 37 miljoner
enligt tidigare riksdagsbeslut och föreslår en oförändrad
budget. Samma gäller anslaget till STT (Sveriges Tekniska
Attachéer). Kronans minskade värde innebär i sig ändå en
kraftig minskning av de disponibla anslagen.
Sweden-info
(Jfr separat motion 1993/94:Kr518)
Turismen har haft framgångar under 1993 och
turistnettot -- skillnaden mellan in- och utresande turister --
har förbättrats med 5--6 miljarder, säkerligen beroende på
sänkt turistmoms och deprecieringen av kronan. De nya
organen Styrelsen för Sverigebilden och Next Stop Sweden
har ersatt Turistrådet.
Den nya samarbetsformen för marknadsföringen av
Sverige som turistland har uppenbarligen inneburit vissa
problem. Nyd föreslår därför lämpliga åtgärder.
I avvaktan på vår utredning om förslag till en samordnad
Sverigeinformation utomlands föreslår Nyd ett oförändrat
anslag på 100 miljoner kronor till Styrelsen för
Sverigebilden.
Sweden-Center
(Jfr separat motion 1993/94:U312)
Den splittrade representationen utomlands för Sverige --
av Exportråd, handelskamrarna, Svenska institutet, diverse
biståndsorganisationer, ambassader etc. har förorsakat
upprepade nyd-motioner om samordning och
effektivisering. Vi återkommer nu med förslag till utredning
om ett Sweden-Center för en samlad lokalisering av våra
olika utlandsrepresentationer.
Energi
(Jfr separat motion 1993/94:N429)
Energisektorn måste avregleras och avmonopoliseras.
En konkurrensutsatt marknad är den effektivaste
prispressen.
Halva energiproduktionen kommer i dag från
kärnkraftverken. Vi måste fortsätta att utnyttja och
utveckla kärnkraftsteknologin där svenska företag är
världsledande. Den s.k. tankeförbudslagen måste bort.
Den hämmar kreativt tänkande och motverkar satsningar
på säkerhetsförbättringar. Med den nya
transmutationstekniken kan man radikalt förkorta
förvaringstiderna från 100 000-tals år till ett 20-tal. En
utveckling som eliminerar det tyngsta skälet för en
avveckling år 2010.
Ekonomi, miljö, ny teknik talar för den fortsatta
användningen av kärnkraftverken efter år 2010. Vi anser att
tiden nu är mogen för en ny folkomröstning i
kärnkraftfrågan.
Lindbeckkommissionen
Det finns all anledning att i det här sammanhanget erinra
om Lindbeckkommissionens förslag på näringslivsområdet.
Kommissionen föreslog bl a följande:Om staten
tillfälligt blir huvudägare i en privat bank, bör denna snabbt
delas upp i en god och en dålig del, och den goda delen
snabbt (helst inom ett halvt år till ett år) säljas ut på
marknaden. De tidigare ägarna får i så fall finna sig i att de
gamla aktierna blir i stort sett värdelösa.Försök så snabbt
som möjligt få in nya aktörer, gärna utländska, i
banksektorn för att öka konkurrensen och få ner
räntorna.Garantera etablerings- och näringsfrihet
genom att undanröja återstående offentligt sanktionerade
hinder mot denna.Precisera i form av offentliga
''riktlinjer'' hur den nya konkurrenslagen skall tillämpas för
att skapa förutsägbarhet och att undvika att partintressen
styr tillämpningen.Ge Konkurrensverket vidgade
befogenheter och ökad kompetens för att bevaka
konkurrensläget i hela ekonomin.Iaktta större
försiktighet med stora ändringar i regelsystemet på kredit-
och kapitalmarknaderna än under 1980-talets
avreglering.Dela upp AP-fonden i flera självständiga
enheter för att förbättra obligationsmarknadens
funktionssätt.Det kan vara värt att överväga idén att
garantera betalningssystemet utan att garantera
långivningen. En tänkbar metod är s.k. smala
banker, som har garanterad inlåning, som endast
placerar i statspapper, men har en full uppsättning av
inlåningsräkningar, inklusive checkräkning.Underlätta
på olika sätt framväxten av ökad mångfald på
finansmarknaden, t.ex. genom att sälja (delar av) de banker
som staten tagit över till nya, svenska eller utländska ägare,
undvik dessutom att behandla privata aktieägare sämre än
institutionella ägare.Statens stöd till FoU-verksamhet
bör vara av generell, ej selektiv, natur.Statens ansvar
inom teknologiområdet bör även i framtiden främst gälla
utbildning och forskning.För att minska risken för att
basteknologierna blir underförsörjda med resurser bör
staten stödja teknologiutveckling på sådana områden.
Genomför inte åtgärder i EG-anpassningssyfte som
hämmar konkurrensen eller åsamkar samhället andra
kostnader, exempelvis genom att återinföra
exportsubventioner till jordbruk och livsmedelsindustri.
Lindbeckkommissionen pekar på behovet av snabba och
kraftfulla åtgärder.
Ny Demokrati ställer sig i huvudsak bakom
kommissionens förslag och menar att de är väl värda att
ligga till grund för statsmakternas fortsatta åtgärder på
näringspolitikens område.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om genomförande av åtgärder för att
allmänt främja innovationsklimatet i Sverige, inom en
kostnadsram på 10 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge NUTEK i uppdrag att
genomföra ett åtgärdsprogram för de lokala produktråden
i utvecklingsfonderna, inom en kostnadsram på 5 miljoner
kronor och ytterligare 3 miljoner kronor för utveckling av
samarbetet med SUF:s lokala rådgivare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett
innovationscentrum med en budget på 150 miljoner kronor
för första verksamhetsåret,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en garantifond på 2
miljarder kronor, kopplad till verksamheten inom Industri-
och nyföretagarfonden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om genomförande av en ny
associationsform i svensk bolagsstiftning -- en
innovationsfond för kapitalplacerare,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa skattefrihet för
royaltyintäkter under fem år,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av avdragsgilla
patentkostnader även för enskilda uppfinnare,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av
tjänst eller kapital för satsning i innovationsobjekt,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lägga
Lindbeckkommissionens förslag till grund för fortsatta
åtgärder inom näringspolitikens område.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Bengt Dalström (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)
Bo G Jenevall (nyd)