För att åstadkomma en positiv näringsutveckling i Sverige måste åtgärder sättas in på bred front. Vi har i motionen ''Aktiv näringspolitik'' redovisat ett brett program för insatser som vi anser är angelägna för att få fart på industrin i vårt land. Insatserna måste vara av såväl generell som selektiv art och ske både på kort och lång sikt. Generella insatser görs genom satsningar på infrastruktur, teknisk forskning och utveckling samt kompetensutveckling. Därutöver krävs andra åtgärder för att skapa gynnsamma betingelser för att stödja och utveckla de små och medelstora företagen.
I den näringspolitik som framförallt moderaterna bedriver avvisar man av ideologiska skäl selektiva insatser såsom branschprogram. Därför har flertalet av dem numera avvecklats, till stor skada för svenskt näringsliv.
Inom EU bedrivs för närvarande en betydligt mera aktiv och mera pragmatiskt inriktad näringspolitik än vad den svenska regeringen gör. Denna utveckling står i stark motsättning till den som kan märkas i Sverige. Det gör att de svenska företagens konkurrenskraft i detta avseende försämrats jämfört med företag i andra europeiska länder.
Vi föreslår att det snarast utarbetas ett samlat näringspolitiskt program riktat till små och medelstora företag med syfte bl.a. att befrämja dessa företags export. Programmet skall utformas med ett Europa-perspektiv i två avseenden.
För det första måste en samordning ske med EU:s näringspolitik på detta område. Denna innehåller bl.a. mera aktiva satsningar på olika branschprogram.
EU:s målstyrda insatser mot branscher med problem och/eller potentiella utvecklingsmöjligheter tas explicit inte upp i EES-avtalet. Det bör dock vara ett svenskt intresse, inte minst inför ett eventuellt medlemskap, att delta i branschprogrammen. Våra ansträngningar bör i första hand inriktas på att delta i dessa program. Annars riskerar svenska företag att komma på efterkälken jämfört med företag i andra europeiska länder och utvecklingen inom EU. I det näringspolitiska program som vi nu föreslår utarbetas skall det klargöras vilka områden som under 90- talet kan komma att omfattas av EU:s olika branschprogram.
Vår näringsstruktur kan dock kräva nationella program på särskilda områden. Insatser bör bl.a. göras i branscher med lågt förädlingsvärde och där branschens struktur i sig försvårar större utvecklingsinsatser. Ett exempel är den trätekniska industrin, som har många småföretag med små möjligheter till större förnyelse. Andra viktiga områden är skogsbruk, verkstadsteknik, informationsteknologi och livsmedelsfrågor.
En av de åtgärder som, helt i linje med näringsministerns syn på selektiva insatser, genomförts är att Verkstadstekniska delegationen (VT-delegationen) lagts ner. Delegationens styrka har bl.a. varit att den fungerat som katalysator för investeringar i ny teknik i ett stort antal små och medelstora företag. Kansliet har varit litet och arbetat effektivt och obyråkratiskt. Kontakterna med verkstadsindustrin i allmänhet och bilindustrins underleverantörer i synnerhet har varit omfattande. Delegationens organisationsform kan mycket väl stå modell även för andra branschprogram, men administreras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Delegationen har även varit ett bra exempel på hur staten med små resurser kan stimulera mindre och medelstora företag att höja sin tekniknivå för en fortsatt framtida existens och därigenom skapa sysselsättning. Verkstadstekniska delegationen bör därför återskapas.
Det är också angeläget att slå vakt om vår svenska gruvindustri. För att gruvnäringen långsiktigt skall överleva måste en fortlöpande satsning ske på baskartering och mineralprospektering. Sverige har en berggrund med mycket hög potential för nya fyndigheter av malmer. Prospekteringen ger grunden för den mineralutvinning som skall bedrivas i framtiden. Staten måste ta ett stort ansvar för att baskarteringen och prospekteringen fortlever.
För det andra måste det näringspolitiska programmet innehålla förslag på konkret och handfast stöd och stimulans till små och medelstora företag att komma ut på Europa-marknaden. Det handlar om kunskapsstöd av olika slag, t.ex. hjälp med marknadsföring, utbildning för förbättrade språkkunskaper och ökad förståelse för kulturella skillnader. En annat viktigt inslag i programmet ska vara att småföretag informeras om de möjligheter som EES-avtal innebär. Det gäller bl.a. ökade möjligheter att konkurrera om uppdrag i en offentlig upphandling. I en europasatsning ingår också att underlätta för utländska företag att investera i vårt land.
Det saknas vidare ett helhetsgrepp på en fungerande kapitalförsörjning till de små och medelstora företagen. Bristen på riskkapital i de svenska småföretagen har nu även näringsministern efter två år börjat upptäcka. Några konkreta förslag på lösningar har dock ej presenterats av Näringsdepartementet. Staten måste ta på sig ett övergripande ansvar för detta, särskilt i en situation där marknaden erbjuder få eller inga lösningar på hur svenskt näringsliv skall kunna förses med erforderligt kapital. De regionala utvecklingsbolagen är här den möjlighet som borde stå till buds för småföretagen. Vi har i motion 1993/94:N12, väckt med anledning av prop. 1993/94:40 om småföretagsutveckling, närmare utvecklat vår syn på utvecklingsbolagen. Vi utgår ifrån att de nya bolagen ska kunna bedöma små företags utvecklingsmöjligheter och därmed gå i god för det enskilda företagets behov av kapital. Vi vill därför överföra 300 miljoner kronor från försäljning av aktierna i Atle och Bure till utvecklingsbolagen. Dessa medel ska kunna användas som riskkapital, s.k. mjukfinansiering, i långsiktiga kommersiella projekt.
Uppfinnarna är en viktig grupp när det gäller att finna nya produkter och att etablera nya småföretag. De måste därför få stöd och stimulans från staten. De behöver tre typer av stöd, rådgivning, riskkapital och kontakter med entreprenörer. Här kan utvecklingsbolagen ta ett stort ansvar.
I ett näringspolitiskt program måste också ingå åtgärder för att främja kvinnors företagande. Särskilda insatser bör göras för att stödja kvinnor som vill starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och medelstora företag. Detta gäller inte minst på mindre orter. NUTEK bör inom ramen för sina anslag och i samverkan med utvecklingsbolagen ge särskilt stöd för utbildning, ekonomiskt stöd, rådgivning, kapitalfrågor och bildande av nätverk för kvinnliga småföretagare.
Utvecklingsbolagen bör tillse att fler kvinnliga konsulter anlitas för att möta det kvinnliga företagandets behov av råd och stöd. Det är också av största vikt att bolagens utlåning är anpassad till de behov som är relevanta för kvinnligt företagande.
Det är också viktigt att satsa på det nyföretagande i kooperativ form som nu växer sig allt starkare. Av särskilt intresse är de kooperativa försöken i glesbygden där man kombinerar småföretagande med samhällsservice. Lagstiftning och olika former av stödåtgärder måste anpassas till de särskilda villkor som gäller för kooperativ verksamhet.
För att fullfölja de uppgifter som vi ovan presenterat behövs en kompetent och kraftfull statlig aktör. Central myndighet för näringslivet är Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). NUTEKs roll och uppgift är att främja nyföretagandet och utveckla befintliga små och medelstora företag samt att ansvara för att företagen får information och kunskaper om näringslivets villkor. NUTEK är samordnande myndighet för utvecklingsbolagen och spelar en viktig roll när det gäller kapitalförsörjningen till företag. NUTEK är också kontaktorgan för EU:s program för små och medelstora företag. Det är därför angeläget att ge NUTEK bättre möjligheter att fullfölja dessa för svenska småföretag så viktiga uppgifter.
I den näringspolitiska stödorganisationen utgör Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) en viktig resurs. För våra små företags skull är det angeläget att slå vakt om STATT.
I en separat utskottsgruppsmotion har vi utvecklat vår syn på skogsnäringen.
Mot bakgrund av vad som redovisats i motionen ''Aktiv näringspolitik'' och det som ovan anförts föreslår vi att ett samlat näringspolitiskt program med ett Europaperspektiv tas fram för små och medelstora företag. Regeringen bör senast i samband med kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att regeringen senast i samband med kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med ett förslag till ett samlat näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för småföretag innehållande bl.a. sådana åtgärder som redovisats i motionen.
Stockholm den 25 januari 1994 Birgitta Johansson (s) Hans Gustafsson (s) Axel Andersson (s) Bo Finnkvist (s) Reynoldh Furustrand (s) Leif Marklund (s) Mats Lindberg (s) Bo Bernhardsson (s) Sylvia Lindgren (s)