Sverige har en berggrund med mycket hög potential för
nya fyndigheter av malmer. Inte minst i Västerbotten finns
mycket goda förutsättningar till nya fyndigheter. Många
uppslag har också hittats i norra Sverige i den mineraljakt
som bedrivits under ett antal år, och dessa fynd visar på
resurser som skulle kunna leda till att en långsiktig
malmreserv skulle kunna skapas.
Ett sätt att översiktligt visa på ett lands malmresurser,
och därmed potentialen för nya fyndigheter, är att ange
produktionen av olika metaller per kvadratkilometer
landyta. Vid en sådan jämförelse hamnar Sverige bland de
främsta i världen när det gäller ädelmetaller. Detta visar att
Sverige är ett land med mycket goda förutsättningar för
prospektering.
Värdet av den svenska malmen och mineraltillgångarna
är med andra ord mycket högt.
Gruvverksamheten är till sin natur långsiktig. Det krävs
flera aktiviteter under en följd av år för att säkerställa en
prospektering som möjliggör lönsam gruvdrift. Denna
verksamhet lämpar sig inte för kortsiktigt
lönsamhetstänkande utan kräver uthållighet. Detta krav på
långsiktighet är det främsta skälet för staten att engagera sig
i gruvnäringen och visa sin tilltro till dess framtid.
Baskartering
Det är angeläget att SGU utökar
baskarteringsverksamheten framförallt i Västebottens län.
Avsikten med denna verksamhet är att få fram ett
informationsunderlag för prospekteringsverksamheten.
Risken är ändå uppenbar att tiden är för knapp för att
prospekteringen skall kunna ge resultat, och detta medför
att gruvdriften därmed äventyras.
Prospektering
Prospekteringen skall ge grunden för den
mineralutvinning som skall bedrivas i framtiden. Generellt
sett är prospektering en långsiktig investering med ett högt
risktagande, som är svår att göra företagsekonomiskt
lönsam. Faran är därför uppenbar att malmletning som
bedrivs av företagen reduceras vid låga malmpriser och
dålig lönsamhet och att den koncentreras till prospektering
och gruvundersökningar inom den s.k. närprospekteringen
i eller i omedelbar närhet till befintliga gruvor.
Under senare delen av 80-talet har staten genom NSG i
stort sett ensam fått bedriva fältprospektering och letning
efter industrimineraler. I nästan alla länder sker någon form
av övergripande statlig prospektering och/eller
subventioner till denna verksamhet. Normalt anses det i
bästa fall ta ca 10 år från ett prospekteringsbeslut tills en
gruva kan vara i drift. Därför kan man konstatera att tiden
är knapp för att genom prospektering kunna bibehålla en
gruvindustri i Sverige med nuvarande betydelse och storlek.
Att, som regeringen nu gör, helt nedrusta statens
medverkan i prospekteringen är aningslöst.
Den statliga prospekteringen har också en mycket stor
betydelse för företag i industrimineralbranschen, en
bransch som är större än den traditionella malmbrytningen.
Dessa företag bedriver i princip ingen egen prospektering
utan är för sin framtida överlevnad helt beroende av de
statliga insatserna. Sverige har i dag ett betydande
importbehov av industrimineral trots att vår berggrund har
mycket hög potential för sådana fyndigheter.
Mot bakgrund av de snabbt minskande reserverna och
de goda förutsättningarna för nyfynd är det naturligt med
en kraftigt ökad satsning på prospektering för nya
fyndigheter. Så har emellertid inte skett. Tvärtom har den
totala prospekteringen kraftigt reducerats från ca 205
miljoner kronor 1981 till ca 120 miljoner kronor 1990
(löpande penningvärde). För att svensk gruvhantering på
sikt skall kunna överleva måste vi hitta lika mycket som vi
bryter.
Forskning
Forskningen inom svensk gruvnäring ligger på en hög
internationell nivå. Tyvärr har statens anslag till denna
forskning minskat under de senaste åren.
Det är angeläget att staten tillsammans med
gruvindustrin satsar rejält på forskning och utveckling.
Särskilt viktigt är att ett effektivt nätverk bildas mellan
högskolor och institut, både i Sverige och andra länder.
Några områden som industrins företrädare via MITU
(Stiftelsen Mineralindustrins Teknikutveckling) föreslagit
är s.k. spetsforskning inom malmgeologi, teknisk
mineralogi, energiteknik samt berg- och mineralteknik.
Mineraljakten
Mineraljakten är en organiserad pristävling med syfte att
stimulera allmänheten att, som komplement till den
yrkesmässiga prospekteringen, leta efter malm,
industrimineral och nyttosten. Vi anser att mineraljakten
skall fortsätta, men att det behövs fler aktörer. Därför bör
Norrlandsfonden få i uppgift att samordna de olika
intressenterna. Med de kontakter som Norrlandsfonden har
med företag och myndigheter skulle fonden kunna bli den
huvudman som utvecklade mineraljakten i Sverige.
Norrlandsfonden bör tillföras medel för denna samordning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av statligt engagemang i
prospekteringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökning av
baskarteringsverksamheten i Västerbottens län,
3. att riksdagen hos regeringen begär att
Norrlandsfonden ges ett samordnande ansvar för
mineraljakten.
Stockholm den 25 januari 1994
Mats Lindberg (s)
Georg Andersson (s)
Lena Boström (s)
Rinaldo Karlsson (s)
Carin Lundberg (s)