Sverige behöver nya jobb. Det är en mycket tuff
utmaning att nu försöka finna och utnyttja de potentialer
som finns för att öka sysselsättningen.
Under andra hälften av 1980-talet tillkom 1,5 miljoner
nya jobb i Sverige. Men samtidigt försvann 1,3 miljoner och
därför blev nettotillskottet ''bara'' två hundra tusen. Den
viktigaste uppgiften under resten av 1990-talet är att
åstadkomma villkor som ger fler företag som i sin tur kan
ge ett bättre netto än på 1980-talet mellan nya jobb och jobb
som faller bort.
Både i den privata och offentliga sektorn har
arbetstillfällen försvunnit under senare år. Men det är
framför allt i den privata sektorn som de flesta nya jobben
måste skapas. I slutet av 1980-talet tillkom sju av tio nya
jobb i mindre företag. Det visar hur viktiga de är.
Ett utmärkande drag för Sverige är att nyetableringarna
i tillverkningsindustrin har minskat praktiskt taget
kontinuerligt sedan 70 år tillbaka. Nu är det dags att göra
något åt detta.
Det förutsätter ett positivt företags- och företagarklimat.
Regeringen har under mandatperioden drivit igenom en rad
åtgärder för att klimatet, i synnerhet för de mindre
företagen, skall bli bättre. Bland annat har skatter sänkts,
skattereglerna förbättrats, arbetsrätten modifierats,
försörjningen av riskkapital underlättats, avregleringar
skett, och i mars 1994 kommer man att föreslå en rad
förbättringar för innovatörer. Stora satsningar på högre
utbildning och forskning har också gjorts. Detta är frågor
som folkpartiet länge kämpat för och aktualiserat både
genom motioner och på annat sätt.
Regeringen har även sett över den nu rådande
strukturen för försörjning av riskvilligt kapital. De
regionala utvecklingsfonderna har omvandlats till bolag och
därmed fått en mer flexibel och ändamålsenlig
verksamhetsform. De beslut om återbetalning av
stiftelsekapital till statskassan som tidigare fattats har
undanröjts. Förutsättningarna för ett aktivare stöd till
nystarter och utveckling av småföretag är mycket goda.
Trots att många nya företag i etableringsfasen brottas
med problem, är nyföretagandet oerhört viktigt för att på
sikt skapa underlag för tillväxt i näringslivet som helhet.
Småföretagandet dominerar
Sverige har ca 422 000 småföretag (exklusive jord- och
skogsbruken). Nästan alla är småföretag med färre än 200
anställda. Mer än 99 procent av de privata företagen är
småföretag och det är alltså dessa som dominerar vårt
näringsliv.
Småföretagen brukar också delas upp i grupper,
nämligen över och under 50 anställda. Samma sak gäller
här -- de minsta företagen med färre än 50 anställda utgör
nästan hela gruppen småföretag. Om vi skulle använda
samma definition på storföretag som EU, det vill säga dra
gränsen vid företag med minst 500 anställda, så har Sverige
endast 425 storföretag eller mindre än 0,1 procent.
Denna statistiska bakgrund får naturligtvis inte tolkas
som en nedvärdering av de svenska storföretagen.
Storföretagens volymer och banbrytande arbete på
världsmarknaden ger Sverige gott renommé,
exportinkomster och skapar förutsättningar för många
tusentals företag här hemma.
Det är dock mindre känt att de små privata företagen
sysselsätter närmare 1,1 miljoner människor och dominerar
inom alla branscher. Denna bakgrund belyser till en del
småföretagens stora betydelse för svenskt näringsliv.
Tilläggas bör att en dynamisk småföretagssektor är
viktig inte bara för sysselsättningen, utan den har också en
avgörande betydelse för möjligheterna att bredda
näringslivsstrukturen i utsatta regioner. På många mindre
orter har småföretagen en livsavgörande betydelse för
bygden.
Marknadsekonomi
För oss liberaler är marknadsekonomin den självklara
basen i ett välfärdssamhälle. Planhushållningen har på ett
påtagligt sätt under de senaste åren visat sin oduglighet i ett
flertal länder i t ex Europa. Med endast ett fåtal undantag
har nu alla världens länder insett marknadsekonomins
fördelar.
Fritt näringsliv och enskilt ägande är ingen garanti för
demokrati. Men i länder där detta förbjuds, där den
enskilda medborgaren förhindras att i företagsform skapa
och utveckla egna idéer, saknas en grundförutsättning för en
demokratisk samhällsutveckling. Ingenstans i världen har
ekonomisk planekonomi och centralstyrning kunnat
förenas med politisk demokrati.
För att marknadsekonomin skall fungera krävs
livskraftiga små och medelstora företag. En flora av
småföretag sprider det ekonomiska inflytandet och
motverkar kartellbildningar och maktkoncentration.
Detta ger konsumenten möjlighet att genom fritt köpval
och prisjämförelser påverka och styra vad som skall
produceras. Småföretagens närhet till kunderna gör
marknadsekonomins signalsystem effektivt. Genom
flexibel, snabb och högkvalitativ tillverkning och korta
beslutsvägar kan de snabbt anpassa sig till förändrade krav.
Företagande förutsätter företagare
När man talar om ett bra företagsklimat är det viktigt att
poängtera att det inte bara är reformer som skall och kan
förbättra för företagen. Lika viktigt är att förändra
inställningen till företagandet och företagaren.
Socialdemokraterna har under lång tid haft en njugg
inställning till företagandet. Man har gynnat storföretagen
på småföretagens bekostnad. Socialdemokraterna verkar
ha svårt att inse att företagande förutsätter företagare. Om
vi skall kunna få en framgångsrik företagsamhet i Sverige
måste vi börja acceptera och uppmuntra framgångsrika
företagare.
Förändringar genom bl a lägre skatter, bättre
arbetsrättslagstiftning och en positiv attityd leder till att fler
vill driva företag. Men det krävs inte bara vilja, man måste
våga också. Våra sociala trygghetssystem är därför också en
viktig del i företagarklimatet. Fler vågar välja att starta
företag framför ett vanligt jobb om de vet att man även som
företagare omfattas av den generella välfärden.
Näringsfriheten måste skyddas
Folkpartiet liberalerna har länge arbetat för den fria
etableringsrätten. Vi menar att fri etableringsrätt är en
nödvändig förutsättning för marknadsekonomin.
Folkpartiet liberalerna har därför krävt att näringsfriheten
grundlagsskyddas. För oss är det därför mycket positivt att
regeringen nyligen lagt fram ett sådant förslag för
riksdagen.
För folkpartiet liberalerna är det en viktig princip att
företag inte får diskrimineras på grund av att de är
enmansföretag och/eller saknar kollektivavtal. När en
fackförening av det skälet motsätter sig att ett företag
anlitas anser vi att det är ett allvarligt ingrepp i
näringsfriheten. Då detta är frågor som vi länge kämpat för
är det mycket glädjande att vi kunnat vara med och driva
igenom att: den fackliga vetorätten mot entreprenader
slopas, stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag
förbjuds.
Satsa på FoU-intensiv produktion
Ett problem för industriutvecklingen i Sverige är att vi
har halkat efter vad gäller produktion som bygger på
forskning och utveckling (FoU). Från mitten av 1970-talet
och fram till mitten av 1980-talet minskade andelen
industriproduktion som härrörde från FoU-intensiva
branscher från 90 procent av genomsnittet i
industriländerna till 60 procent.
Det är nu angeläget att Sverige som ett väl utvecklat
industriland satsar mer på FoU-intensiv industri. Professor
Charles Edquist har framhållit att produktiviteten är högre
och ökar snabbare i sådana företag. Därför är lönerna högre
där och efterfrågan på produkterna växer snabbare och
priskonkurrensen med låglöneländer blir mindre hård. Det
innebär att produktionen blir mindre känslig för
konjunktursvängningar.
Kunskapsutbytet mellan universitet och högskolor, å ena
sidan, och det övriga samhället, å den andra, måste bli
bättre. Detta gäller särskit utbytet med industrin. Därför
satsar man nu på stöd till forskningsbolag och forskarbyar.
Regeringen har fattat beslut om sju teknikbrostiftelser för
samverkan mellan näringsliv och högskolor. Stiftelserna
tillförs sammanlagt 1 miljard kronor och förläggs till Lund,
Göteborg, Linköping, Stockholm, Luleå, Umeå och
Uppsala.
För jobbens och välfärdens skull är det angeläget med
ökad produktion av FoU-intensiva produkter. För att nå det
krävs en mer aktiv statlig innovationspolitik. Bland annat
behövs ökade resurser för att stödja innovatörer när nya
produkter skall utvecklas och introduceras på marknaden.
Uppfinnare och produktutvecklare
Småföretagen spelar en viktig roll för
innovationsverksamheten i näringslivet. Det gör också de
tekniker som verkar som enskilda uppfinnare.
Många av de svenska industrierna som idag är
framgångsrika på världsmarknaden är en följd av enskilda
uppfinnares tankeverksamhet. ''Amatöruppfinnare'' har
idag svårt att få del av de samlade resurserna för
innovationsverksamhet. Samtidigt går det inte i alla delar
att med politiska beslut påverka deras förutsättningar --
kreativt skapande handlar mycket om inre motivation.
Det går inte heller att kommendera fram kreativitet. Om
ett bättre stöd för uppfinnare åtföljs av krav på snabba
resultat och vinster motverkas syftet. I stället måste
insatserna gå ut på att skapa allmänna ekonomiska
förutsättningar för uppfinnare att verka.
Regeringen för i Näringsdepartementets budgetbilaga
en omfattande diskussion om hur innovationsverksamhet
kan främjas. Bland annat nämns där inrättandet av ett
innovationscentrum. I debatten förekommer även tankar
på någon form av innovationsstiftelser. En idé som vi finner
väl värd att pröva.
I budgeten nämner regeringen även att man avser att ge
NUTEK i uppdrag att lämna förslag på olika insatser för att
stimulera innovationsverksamhet. Vidare poängterar man
vikten av rådgivning, utbildning och förmedling av
kontakter.
De uppfinnare som idag har idéer som skulle kunna
utvecklas till nya företag har stora svårigheter att finna
finansiella möjligheter för att utveckla idén till ett lönsamt
företag. Den fas då en idé skall utvecklas till att bli
kommersiellt gångbar är kostsam och riskfylld. Regeringen
avser återkomma i mars 1994 med förslag på hur medel för
ändamålet skall tillföras. Detta anser vi vara mycket bra och
efterlängtade besked.
Regionalpolitisk betydelse
Småföretagens spridning underlättar regional balans
genom att ge service och arbetstillfällen åt bygder som
annars skulle ha stora svårigheter eller rent av läggas öde.
Det finns ofta en personlig känsla för hembygden i
kombination med företagarandan. Småföretagen är mer
anpassningsbara än stora företag och har en beundransvärd
förmåga att ''bita sig fast'' i bygder med små förutsättningar.
Det är av stort värde för kommunerna att ha en rik flora
av livskraftiga småföretag. För att minska arbetslösheten
och skapa nya jobb i kommunerna är det viktigt att nya
företag etableras och de små företagen stimuleras att växa.
Kommunerna har en viktig uppgift i att skapa goda
förutsättningar för företagen genom att vara öppna för nya
lösningar och visa en vilja att lösa eventuella problem.
Fri och sund konkurrens
Väl fungerande konkurrens är ett viktigt inslag i
regeringens politik för välfärd och sysselsättning.
En mångfald av företag, som bjuder ut sina varor och
tjänster i konkurrens med varandra är också viktigt av
andra skäl. Bl.a. ökar konsumenternas urval liksom deras
möjlighet att genom sitt köpval bestämma produktionen.
Effektiv konkurrens förutsätter samtidigt att inte politiker
eller myndigheter ingriper med åtgärder som riskerar att
snedvrida konkurrensen, t.ex. skatter som slår orättvist
mellan olika företagsformer, etableringshinder eller
subventioner. I det här avseendet, de grundläggande
förutsättningarna, måste olika företag och ägarformer ges
liknande villkor.
Vidare är det i konkurrens på en fri marknad som
nyskapandet stimuleras bäst. Kräsna och välinformerade
konsumenter är en grundförutsättning för att företag och
enskilda skall känna press att utveckla nya produkter. Det
handlar om samspelet mellan de många konsumenterna och
företagen, men också mellan det offentliga och näringslivet.
Stat och kommun måste också av detta skäl fortsätta att
utveckla sin upphandlingskompetens. Målet skall vara att
inte bara handla bäst och billigast, utan att medverka till att
driva fram produktförnyelse. Det gäller sedvanliga
produkter men också produktion av sociala tjänster. Om
svenska företag skall fortsätta att ligga långt fram när det
gäller nytänkande måste en av deras viktigaste kunder i
Sverige -- den offentliga sektorn -- vara medveten och
krävande i motsvarande grad.
Den nya konkurrenslagen som trädde i kraft den 1 juli
1993 innebar en angelägen skärpning. Bl.a. när det gäller
tillämpningen på jordbruksområdet föregicks lagstiftningen
emellertid av omfattande diskussioner. Främst från LRF
och de kooperativa företagen krävdes att federativt
samarbete skulle helt undantas från konkurrenslagen eller
åtminstone ges omfattande undantag. Kraven avvisades,
enligt vår uppfattning på mycket goda grunder, och
diskussionen har fortsatt. Det är viktigt att understryka att
lagens syfte aldrig har varit att förbjuda visst samarbete
mellan enskilda jordbrukare inom de s.k.
primärföreningarna. För att förtydliga detta förordar
Konkurrensverket nu en särlagstiftning, och en sådan
aviseras i budgetpropositionen. Det pågående
utredningsarbetet inför en sådan ny lag sägs omfatta sådan
samverkan inom jordbruket, trädgårdsnäringen och
skogsbruket.
Vi vill för vår del poängtera att en eventuell
särlagstiftning enbart bör omfatta samarbetet inom
primärföreningarna och att föreningarnas agerande på
marknaden således även i fortsättningen ska omfattas av
konkurrenslagen. Däremot är vi tveksamma till att
särlagstiftningen också skulle omfatta samverkan inom
primärföreningarna på skogsområdet. Vi anser, i likhet med
Konkurrensverket, att sådan samverkan bör kunna
hanteras inom ramen för konkurrenslagen. Vi återkommer
till denna fråga i samband med att förslag föreläggs
riksdagen. Också i dagligvaruhandeln är det några få
starka samarbetsblock som dominerar marknaden och det
förekommer olika former av kopplingar mellan grossist-
och detaljistleden. Även om den nya
konkurrenslagstiftningen skärper kraven också på det här
området är det befogat med fortsatt uppmärksamhet från
Konkurrensverkets sida.
Minska antalet ''bekvämlighetskonkurser''
Det är alltid förbundet med en viss risk att driva företag.
Avgörande för ett företags möjlighet att överleva är ofta
dess förmåga att hantera olika risker.
För att marknadsekonomin skall fungera är det
nödvändigt att det finns klara och tydliga regler för hur
affärsverksamhet som av olika skäl inte är
konkurrenskraftig kan avvecklas. Det är även viktigt att
aktörerna på marknaden uppfattar regelsystemet som
rättvist.
Det finns idag problem med s k
''bekvämlighetskonkurser''. Detta innebär att förre ägaren
fortsätter att bedriva samma rörelse även efter en konkurs.
Han har då själv köpt tillbaka hela eller de viktigaste
delarna av det i konkurs försatta bolagets rörelse.
Konkursen kan sägas vara ''planerad'' i så motto att den
dåvarande ägarens ekonomiska intressen och avsikt att
efter konkursen kunna driva rörelsen vidare är satta i
förgrunden. Det kan då ske med i huvudsak samma
omfattning, men med en väsentligt minskad
skuldsättningsgrad.
Ett led i en nödvändig förbättring av dagens situation
kan vara att utforma en regeländring, som innebär att
konkursförvaltaren endast skall få överlåta egendom till en
före detta ägare eller någon denne närstående person via
offentlig auktion, eller efter anbudsförfarande.
Satsa på kompetensutveckling
För att skapa den utveckling bland småföretagen som
krävs för att klara jobben är det viktigt att satsa på
kompetensutveckling. Kompetensutveckling är nyckeln till
framtidsjobben.
I framtiden kommer det att ställas allt högre krav på
anställd personal att vidareutbilda sig för att kunna vara
med och hävda sig i konkurrensen om jobben. Företagen
måste ha incitament att utveckla kompetensen hos sin
personal. Vi har därför avvisat en kraftig urholkning av
anställningsskyddet som skulle minska intresset för det och
locka företagen att lösa personalproblem genom
personalomsättning i stället för personalutveckling.
Idag ligger utbildningsnivån i Sverige under
genomsnittet för industriländerna. Också andelen
högutbildade i företagen är, internationellt sett, låg. Sverige
måste överbrygga detta gap. Både gymnasieskolan och
högskolan byggs nu därför ut. En fortsatt kraftfull
utbyggnad av högskolan är nödvändig. Vi anser även att
ytterligare ansträngningar för att bygga ut lärlingssystemet
måste göras. Det är viktigt att kvalitetsaspekterna beaktas
i samband med en utbyggnad av utbildningssystemet.
Ett fördjupat samarbete mellan det lokala näringslivet
och högskolan skapar ökade möjligheter och intresse hos
företagarna att satsa på sin egen och personalens
kompetensutveckling. Detta har man på många högskolor
tagit fasta på.
Inom gymnasieskolan finns det s k industriprogrammet.
Den utbildning som här ges skall ge företagen möjlighet att
rekrytera ungdomar med god utbildning.
Industriprogrammet har emellertid haft stora
rekryteringsproblem och även problem med avhopp. Detta
är ytterst allvarligt för industrin. Om inga drastiska
förändringar sker kommer det att få svåra återverkningar
när det gäller företagens kompetens och konkurrenskraft i
framtiden. Då tecken tyder på att någon ökning av intresset
till detta program inte är inom synhåll anser vi att det vore
av väsentlig betydelse att man snarast lät göra en översyn av
hela programmet. Detta anser vi att riksdagen bör ge
regeringen till känna.
En bättre koppling mellan teori och praktik kan vara ett
annat sätt att minska avhoppen. Intressanta exempel på
skolor som i Sverige genomfört en målmedveten integration
av teori och praktik är ABB i Västerås som inrättat en
företagsskola, SKF har en i Göteborg och VOLVO en i
Skövde. Genom att öka företagens engagemang kan man
lättare t ex få fram meningsfull praktik för eleverna.
När konjunkturen vänder är det viktigt för industrin att
det finns arbetskraft med god utbildning. Därför är det
viktigt att även företagen själva och de fackliga
organisationerna ökar sitt engagemang för att säkerställa
rekryteringen till gymnasieskolans industriprogram.
Släpp loss den kvinnliga entreprenörsandan
Det finns en tradition av företagsamhet bland
företagare. Kvinnligt företagande minskade avsevärt under
strukturförändringarna på 1950- och 1960-talen, men det
har därefter återigen expanderat. Det finns ett stort intresse
bland kvinnor för att bli egna företagare -- ett företagande
som är till stort gagn för det svenska näringslivet.
Den statistik som finns idag är bara delvis uppdelad på
kön och ger alltså inte någon bra uppfattning om hur många
kvinnliga företagare det finns. 19 procent av de enskilda
firmorna ägdes 1993 av kvinnor. Av alla som startade
företag 1992 var 17 procent kvinnor och de finns framför allt
inom tjänstenäringarna. Uppskattningsvis drevs 15 procent
av landets företag av kvinnor 1991.
I och med förändringar inom den offentliga sektorn har
kvinnors intresse och möjligheter att bilda egna företag
ökat. Bland annat är nu Lex Pysslingen avskaffad. Privata
alternativ inom barnomsorgen kan få statsbidrag på samma
villkor som de kommunala daghemmen. På samma sätt ges,
sedan den 1 juli 1992, den som vill starta friskolor likvärdiga
ekonomiska möjligheter som de offentliga skolorna, genom
att statsbidrag beviljas. Även vissa etableringshinder inom
vården har avskaffats, t ex avseende vissa läkare,
tandläkare och sjukgymnaster.
Hela samhället har intresse av att kvinnors kreativitet tas
tillvara. Inte minst därför skall enskilda alternativ inom
vård och omsorg, där många kvinnor arbetar, uppmuntras.
Exempel på områden där man borde gå vidare är t ex att
öka möjligheten för barnmorskor att bedriva sin
verksamhet som egenföretagare, genom förändringar i
regelverket så att de kan anslutas till försäkringskassan.
Det riskvilliga kapital som nu finns på marknaden, bland
annat efter beslut i riksdagen om riskkapitalbolag, anser vi
i större utsträckning bör inriktas på företagande inom
tjänstesektorn, där många kvinnor är verksamma. Inte
minst med hänsyn till de förändringar som nu sker inom den
offentliga sektorn.
Riksdagen har tidigare fattat beslut om att öka
NUTEK:s anslag med 20 miljoner kronor för att underlätta
och stimulera kvinnors företagande. Regeringen beslutade
dessutom i somras att ge NUTEK tillsammans med
utvecklingsfonder, länsstyrelser och andra offentliga organ
i uppdrag att genomföra ytterligare åtgärder för att främja
kvinnors företagande. Däribland ingår insatser för
rådgivning för kvinnor inom offentlig sektor vilka vill starta
företag. För projektet har 5 miljoner kronor anvisats för
budgetåret 93/94. Vår uppfattning är att dessa projekt är väl
värda att satsa på och att det samtidigt är viktigt att man får
en långsiktig struktur på hur man kan stödja kvinnligt
företagande.
EU och småföretagen
Frihandel är en viktig beståndsdel i en fungerande
marknadsekonomi. Sveriges ekonomiska utveckling har
uppnåtts tack vare en omfattande internationell handel.
Värdet av den export som mindre och medelstora företag
stod för under 1991 uppgick till 42 miljarder kronor.
För att det enskilt ägda näringslivet i Sverige skall kunna
växa är det viktigt att politiken tar hänsyn till företagens
ökade benägenhet att snabbt flytta produktion, FoU- samt
finansavdelningar mellan länder.
För att säkerställa att svenska företag väljer att
expandera och investera i Sverige samt att utländska företag
skall välja att lokalisera sin verksamhet hit, krävs att de
villkor som ges i Sverige är likvärdiga med andra aktuella
länder.
Med Sverige som medlem i EU blir det mer attraktivt för
svenska företag att stanna kvar i Sverige och för utländska
företag att lokalisera sig här. Detta är ett av de många skäl
som gör att vi anser att Sverige bör bli medlem i EU.
Konsekvensanalys
Det är viktigt att vi på sikt kan rädda vår välfärd. För att
klara det måste det till nya jobb, i nya och växande företag.
Därför måste vi satsa på våra småföretag. För att undvika
att politiska beslut hämmar företagandet på ett gentemot
andra oproportionerligt sätt anser vi att man bör införa en
obligatorisk, ekonomisk konsekvensanalys som analyserar
de beslut som berör företagandet eller på något annat sätt
väsentligen inverkar på förutsättningarna för att bedriva
ekonomisk verksamhet. Detta bör riksdagen ge regeringen
tillkänna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkurrenslagstiftningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konkurser,1
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att göra en översyn av industriprogrammet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnors småföretagande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av
riskkapitalbolagens utlåning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att man bör införa en
obligatorisk, ekonomisk konsekvensanalys som analyserar
de beslut som berör företagandet eller på något annat sätt
väsentligen inverkar på förutsättningarna för att bedriva
ekonomisk verksamhet.
Stockholm den 25 januari 1994
Kjell Johansson (fp)
Siw Persson (fp)
Ylva Annerstedt (fp)