En bra näringspolitik måste bidra till följande mål:
Ekologiskt hållbar produktion Förnyelse och utveckling
av olika näringar Utveckling i hela landet Arbete åt
både män och kvinnor Arbete för både låg- och
högutbildade.
Vi kommer i anslutning till regeringens aviserade
proposition om regionalpolitiken att utförligt redovisa vår
syn på stöd till glesbygdsnäringar. I andra motioner tar vi
upp stöd till kvinnor och kompetensutveckling i svenskt
näringsliv.
Det behövs förvisso tillväxt i svensk ekonomi för att
häva den extremt höga arbetslösheten, men det är
nödvändigt att denna tillväxt uppnås på ekologiskt anpassat
sätt.
Världen befinner sig på den hittills brantaste
tillväxtkurvan i historien. Under detta århundrade har
världens befolkning tredubblats, den ekonomiska
aktiviteten ökat 20 gånger, förbrukningen av fossila
bränslen 30 gånger och den industriella produktionen 50
gånger. Detta har gett många länder ett välstånd som de
aldrig upplevt förr, även om välståndet varit ojämnt
fördelat. Men en stor del av detta överflöd har lånats av
kommande generationer och den branta tillväxtkurvan
innebär ett ständigt ökande hot mot själva möjligheten att
leva på jorden. Detta påpekas numera av en samstämmig
kör av miljödebattörer och sägs bl.a. av EG-kommissionen
i förslaget till nytt handlingsprogram för miljön.
Denna insikt måste också prägla all svensk politik även
efter en djup lågkonjunktur med extremt hög arbetslöshet.
Mildrade eller uppskjutna krav på miljöstörande eller
energikrävande produktion är inte förenligt med ett sådant
synsätt och undergräver det omvandlingstryck som krävs
för att åstadkomma nödvändiga förändringar. Vi delar EU-
kommissionens slutsats, att ''snarare än att försämra
konkurrensförmågan kan skärpta miljökrav faktiskt öka
denna genom att utlösa tekniska förbättringar och
innovationer''.
Företagen måste ta hänsyn till miljön. För företag och
enskilda handlar det om att bekämpa resursslöseriet.
Företagen måste se över sina energi- och råvaruuttag och de
som inte prioriterar miljön kommer att försvinna.
Forskning för nya produkter måste ha resurssnålhet som
ledstjärna. Råvaru- och materialbalanser måste upprättas
och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer måste göras.
Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och
miljökonsekvensbeskrivningar av de produkter man vill
producera. Detta skall vara lika naturligt som att göra en
vanlig ekonomisk kalkyl.
Målet måste vara att inlemma industrisamhället i ett
fungerande ekologiskt system. Tillväxt kan innebära
förnyelse av industrin och kan leda till miljöförbättringar
och ökad livskvalitet men kan också skapa en större
miljöförstörande enskild konsumtion.
Svensk industri står inför flera krävande utmaningar:
att förändra industriproduktionen i ekologiskt hållbar
riktning.att ta till vara möjligheterna för tillväxt inom
området miljöteknik.att ställa om produktionen från
linjär till cirkulär. Utsläppen från industrin måste ner
ytterligare. De verksamheter som inte klarar miljökraven
måste avvecklas och ersättas med nya.
Vi kräver att regeringen lägger fram konkreta förslag på
hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas. Vi föreslår att
medel från miljöavgifter fonderas för att skapa
arbetsplatser i nya miljövänliga verksamheter.
Från vaggan till graven
Det är hög tid för industrin att satsa på förebyggande
miljöarbete. Från -vaggan - till - graven-tänkande måste
prägla produktionen. När man gör en teknikförändring
måste man förutse konsekvenserna på alla områden, inte
bara de tekniska och ekonomiska.
Varje investering måste föregås av en allsidig
miljökonsekvensutredning. Man skall följa upp sin produkt
och till och med ställa krav på sina ev. underleverantörer att
de lever upp till företagets miljöprogram.
Det måste till ett samarbete mellan myndigheter,
miljöorganisationer, fack och industri. Den övervakande
processen måste kompletteras med externa miljörevisorer
som kan ge information till bl.a. allmänheten om hur det
står till med miljön i företaget. Vi anser att frågan om
externa miljörevisorer bör utredas särskilt med inriktning
på de små och medelstora företagens behov och problem.
Miljöteknik, en tillväxtbransch
Den globala marknaden för miljöteknologi kommer
enligt en rapport från OECD att ha en tillväxt på 5,5 % per
år under de kommande åtta åren. Marknaden hade 1990 ett
årligt värde på ca 200 miljarder dollar och kommer att öka
till 300 miljarder dollar år 2000. I dessa siffror ingår bara
direkt miljöanknutna varor och tjänster, som utrustning för
avloppsrening, behandling av miljöfarligt avfall, med mera.
Det mycket större behovet av miljövänligt utformad
grundläggande industriell utrustning eller skapande av nya
industrier kan troligen värderas till miljarder dollar.
På en rad områden har Sverige möjlighet att bli ett
ledande land när det gäller miljöanpassad produktion. Det
gäller utveckling av kollektiva färdmedel, en mer
miljöanpassad bil och utveckling av elektroniska
kommunikationsmedel, men också miljövänliga bränslen.
Behoven av investeringar i ny miljövänlig teknik och
anläggningar inom i stort sett alla områden är gigantiska
också i Östeuropa. Svenska företag kan göra viktiga insatser
för att bygga upp det nya Östeuropa om
finansieringsfrågorna kan lösas. Regeringen bör göra en
sådan översyn av reglerna för exportfinansiering att svenska
företags riskfyllda satsningar på bl.a. miljö- och
infrastrukturprojekt i östra Europa underlättas.
I länder som Japan och Tyskland satsar man stort,
framsynt och långsiktigt på miljöteknikområdet. Vi bör i
Sverige för att inte hamna på efterkälken inom den
gigantiska marknad som finns inom både miljöteknik och
arbetsmiljöteknik satsa på stora nationella program där
man kan samla storföretag, småföretag, entreprenörer,
innovatörer, universitet, NUTEK med flera aktörer till
gemensamma långsiktiga och uthålliga projekt.
Vänsterpartiet föreslår sådana program.
Satsa på utveckling
Sverige har halkat efter övriga OECD-länder när det
gäller andelen högteknologiska produkter som tillverkas i
landet. För att radikalt ändra detta krävs att samspelet
forskning--utveckling--produktion fungerar smidigt. Det är
också nödvändigt att kompetensen både höjs och breddas
inom näringslivet och att arbetsmiljön och
arbetsorganisationen ständigt förbättras.
Framtidsfond
För att utveckla svenskt näringsliv och vårda
devalveringen föreslår Vänsterpartiet att en framtidsfond
inrättas.
Denna nya framtidsfond skall finansieras genom dels en
höjning av arbetsgivaravgiften med 0,6 % från den 1 juli
1994, dels genom att ''vårda'' den devalvering som kronans
depreciering har inneburit genom att ta in de övervinster
som väntar i 1995 års bokslut för speciellt exportföretagen.
Fonden skall ha till uppgift att bidra till den
kraftansträngning som kommer att krävas av svenska
löntagare och svenska företag för att restaurera
arbetsmarknaden och göra svenska företag
konkurrenskraftiga i en alltmer konkurrensbenägen
omvärld.
Det innebär att industri- och tjänsteföretag såväl som
offentlig sektor skall kunna använda medel ur fonden för att
öka kompetensen, förändra arbetsorganisationen, utveckla
tekniken osv.
De medel som flyter in kan till 50 % användas lokalt på
den enskilda arbetsplatsen och till 50 % fördelas genom en
central fond med uppbyggnad som den nuvarande
arbetslivsfonden.
Innovationer
Svenska företag fångar inte upp nya FoU-intensiva
produkter. Svenska uppfinningar utvecklas i allt större grad
utanför landet och av utländska företag. Uppfinnare på de
stora företagen får endast en bråkdel av den vinst som deras
uppfinningar genererar, och fristående uppfinnare, som vill
utveckla sina produkter, har svårt att göra det i Sverige.
Villkoren för uppfinnare måste förbättras. Stödet till
uppfinnarföreningen får inte minskas. Vi anser att
innovationsutredningens förslag på många områden är
tänkvärda och välkomnar regeringens utfästelser om ökat
stöd till innovationer. När det gäller slutgiltig utformning
och finansiering återkommer vi i anslutning till den
aviserade propositionen.
Vi vill också understryka behovet av import av teknik
och uppfinningar. Allt behöver inte uppfinnas i Sverige!
Småföretagen
Små och medelstora företag har en central roll i svenskt
näringsliv. Mer än 99 % av alla företag har färre än 200
anställda. I takt med att storföretagen internationaliseras
alltmer kommer de små företagens betydelse för Sveriges
framtid att öka.
En viktig del av det marknadsekonomiska systemet är
etablering av nya företag. Om det är fler anställda i nya
företag än i nerlagda fungerar systemet väl på detta område.
I ett modernt industriland krävs en successiv strukturell
anpassning av industrin och att hänsyn tas till den
förändrade omvärlden. Ökningen av sysselsättningen sker
främst i småföretagen, och vid snabba förändringar i
omvärlden kan de snabbt ställa om sig och möta nya krav.
Nya produkter föds ofta och förverkligas i småföretagen.
Det är därför viktigt att näringspolitiken stimulerar
bildandet av nya företag och utvecklingen av små och
medelstora företag.
Småföretagspolitiken
Det finns en bred enighet om att små och medelstora
företag kommer att spela en central roll i utvecklingen av
den svenska ekonomin. Det räcker t.ex. att varje sådant
företag utanför jordbrukssektorn anställer en ny
medarbetare för att den öppna arbetslösheten helt skall
försvinna! Det finns också i samtliga partier en uppriktig
strävan att förbättra villkoren för dessa företag.
Regeringen har emellertid gjort ett svårt fel. I stället för
att bygga på denna samsyn och utveckla en framåtsyftande
och hållbar småföretagarpolitik har man fallit för frestelsen
att ideologiskt profilera sig i nyliberal riktning.
Utgångspunkten har varit att avveckla statliga
verksamheter, att avreglera, privatisera och sänka skatten
för kapitalägare. Regeringen har också genom att vidga de
sociala klyftorna i samhället bidragit till att skärpa
motsättningarna mellan arbetstagare och företagare. De
skärpta motsättningarna i samhället leder med stor
sannolikhet till minskad förståelse för småföretagandets
villkor.
Ideologiska låsningar även på andra områden har
motverkat en politik i småföretagarnas intresse. Regeringen
har av ideologiska skäl inte kunnat agera fullt ut som
bankägare för att genom aktiv konkurrens minska
räntegapet och öka bankernas benägenhet att låna ut till
sunda affärsprojekt. Man har också av ideologiska skäl
avvisat förslag om att stimulera inhemsk efterfrågan. Även
detta har skadat de små och medelstora företagen.
För att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och
en hållbar utveckling behövs en småföretagarpolitik som
bygger på breda majoriteter och inte på ideologiska
låsningar. Inslag i en sådan politik bör vara sänkt ränta,
minskat räntegap, åtgärder för att få bankerna att låna ut
till sunda affärsprojekt mot rimliga säkerheter. Det behövs
också ytterligare satsningar på forskning och utveckling för
småföretag; stimulans av teknik- och kunskapsöverföring;
särskilda branschprogram och stöd till samarbete mellan
företag med sikte på internationella marknader. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
Verkstadsindustri/Underleverantörer
Kraven på underleverantörer har skärpts under det
senaste decenniet. Storföretagen kräver perfekta produkter
och exakta leveranser. Man har också pressat priserna hårt
och hotat med billigare utländska konkurrenter. Många
underleverantörer klarar inte detta och man är hårt bunden
till ett eller få stora företag. Krisen i bilbranschen har slagit
hårt mot många små och medelstora företag, som är helt
beroende av leveranser till Saab och Volvo. Det är viktigt
att näringspolitiken underlättar överlevnaden och
utvecklingen i underleverantörsledet. Den s.k. VT-
delegationens tvååriga arbete har på NUTEK:s uppdrag
utvärderats av ILAB (Industriell Logistik AB i Mölndal)
1993-10-08. Sammanfattande slutsatser är att de stora
projekten varit mycket framgångsrika och gett nya
produkter och metoder som haft goda
sysselsättningseffekter. De mindre projekten är av flera skäl
svårare att värdera. Vår slutsats är emellertid att VT-
delegationen skall få återuppta sin verksamhet och bredda
den till att gälla små och medelstora företag inom
verkstadsindustrin som helhet. För detta behövs ett anslag
på 50 miljoner kronor.
Det kooperativa företaget
Producent- och konsumentkooperativa företag kan
förväntas få ökad betydelse i framtiden. Med tanke på
speciella förutsättningar som gäller för kooperativa
företagsformer bör dessa ägnas större uppmärksamhet i
näringspolitiken. Vi kommer också att återkomma till
kooperativa företag i anslutning till den regionalpolitiska
propositionen.
Riskkapitalsituationen
Företagen är beroende av att kapitalförsörjningen
fungerar tillfredsställande. Bank- och finanskrisen har fått
till följd att bankerna är överdrivet försiktiga med sin
utlåning. Detta har i sin tur medfört onödiga konkurser.
Kreditsystemet måste börja fungera på normalt sätt igen.
Staten bör direkt som bankägare och indirekt via
bankstödsnämnden kräva att bankerna bedriver normal
utlåning till företagen och att de inte genom ett stort
räntegap låter kunderna betala bankkrisen.
Det har under valperioden fattats beslut om
riskkapitalbolag och inrättande av Industri- och
nyföretagarfonden och förändring av Utvecklingsfondernas
organisation till regionala utvecklingsbolag och
moderbolag. Det är för tidigt att bedöma effekterna av
dessa förändringar, men det är viktigt att
utvecklingsfondernas kompetens bevaras och att man
undviker tempoförluster vid omorganiseringen. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
För att ytterligare öka tillgången på riskvilligt kapital
anser Vänsterpartiet att AP-fonderna bör få möjlighet att
placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier,
företrädesvis i små- och medelstora företag. Detta bör
riksdagen ge regeringen tillkänna.
Samarbete för småföretag
Inför EES-avtalets ikraftträdande saknar ofta de små
företagen resurser för att kunna konkurrera på
Europamarknaden. De stora företagen kan ha egna
försäljningskontor inom EG. Det har inte de små resurser
till. Staten bör ta initiativ till att det över hela landet bildas
nätverk där småföretag kan samarbeta om försäljning,
dataservice, forskning och utveckling.
Statliga företag
Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika
ägarformer, privat, kooperativt och samhällsägt. Det
svenska näringslivet domineras av starkt koncentrerat
privat ägande. Statligt ägande kan vara en rimlig motvikt till
denna privata maktkoncentration. Statligt ägande är främst
motiverat inom strategiska sektorer av näringslivet.
Ägandet bör vara aktivt. Anställda i statliga företag kräver
inflytande över sina arbetsplatser, men de kräver också
engagerade och aktiva ägare. Affärsverk och bolag som
Vattenfall och Telia bör förbli statliga och utvecklas i rollen
som kraftcentra för teknologisk utveckling.
Regeringen har ingen förståelse för statligt ägande. Den
vill sälja ut i första hand 35 namngivna statliga företag,
däribland stora delar av den svenska basindustrin.
Regeringen har också fått riksdagens bemyndigande att
sälja ut dessa företag när och på det sätt man finner
lämpligt. Utförsäljningen av Celsius och SSAB förskräcker.
Den var en extremt dålig affär för staten och fördelningen
av aktierna har dessutom varit djupt orättvis.
Vänsterpartiet avvisar denna utförsäljningspolitik. Vi
motsätter oss den under våren 1994 aktuella försäljningen
av den statliga skogskoncernen. Nordbanken, som också
nämnts som försäljningskandidat, bör enligt vår uppfattning
tills vidare förbli i statlig ägo och ägandet i Pharmacia
bibehållas.
Vi anser det självklart att riksdagen skall höras vid varje
större förändring av statens ägande och att riksdagens
bemyndigande därför skall återkallas.
Näringspolitik -- anslagsfrågor
Stöd till småföretag
Vänsterpartiet anser att det fortsatt är motiverat med
selektiva stöd till småföretag. Uppfinnarverksamhet,
design, innefattande stöd till Form i Malmö, kvinnligt
företagande och ansträngningar att öka kompetensen i
småföretag bör få ökat stöd. Försöket med
projektanställning av civilingenjörer i småföretag bör
fortsätta. För detta anslår vi 100 000 000 kronor utöver
regeringens förslag till småföretagsutveckling m.m.
Teknisk forskning och utveckling m.m.
Teknisk forskning och utveckling är grundläggande för
förnyelse av svenskt näringsliv. Vänsterpartiet har avsatt ett
utrymme på 250 000 000 kr utöver regeringens förslag för
huvudsakligen teknisk forskning och utveckling. 50 000 000
kr av dessa skall användas för ett nytt program för FoU och
produktutveckling inom svensk livsmedelsindustri, för
export och ökad konkurrensförmåga. Av naturliga skäl bör
tyngdpunkten ligga på sydsvensk livsmedelsindustri. Stöd
till träteknisk forskning tas upp i annan motion. NUTEK
bör i övrigt uppdras att återkomma med förslag hur
beloppet i övrigt skall användas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bra näringspolitik,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas enligt vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur
medel från miljöavgifterna kan fonderas för nya
arbetstillfällen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
externa miljörevisorer enligt vad i motionen anförts,1
5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
reglerna för exportfinansiering enligt vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag på program
om miljöteknik enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtidsfond,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om småföretagen och
småföretagspolitiken,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kooperativt företagande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kapitalförsörjningen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om AP-fonderna,
12. att riksdagen av regeringen begär förslag om att
utveckla nätverk för småföretagen enligt vad i motionen
anförts,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga företag,
14. att riksdagen beslutar återkalla bemyndigandet vad
gäller regeringens rätt att sälja statliga företag, enligt vad i
motionen anförts,
15. att riksdagen till Näringsdepartementet för
budgetåret 1994/95 till utveckling av småföretag anslår 100
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i
motionen anförts,
16. att riksdagen till industriell utveckling inom
verkstadsteknikområdet för budgetåret 1994/95 anslår 50
000 000 kr till ett nytt anslag för VT-delegationens
verksamhet, enligt vad som sägs i motionen,
17. att riksdagen till teknisk forskning och utveckling
m.m. för budgetåret 1994/95 anslår 250 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslår fördelat enligt vad som sägs i
motionen.
Stockholm den 25 januari 1994
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
1 Yrkande 4 hänvisat till JoU
2 Yrkande 7 hänvisat till FiU