I regeringens budgetproposition bilaga 10 under
avsnittet biobränslen sägs följande.
Viktigt i arbetet för en hållbar utveckling är en övergång
från användning av knappa råvaror till att använda
förnybara råvaror från skogsbruket och jordbruket, både
som industriråvara och bränsle. Ett mål bör därför vara att
i de samhällssektorer som är tänkbara användare av
biobränslen stimulera till en fortsatt övergång från fossila
bränslen till biobränslen.
Det sägs ibland att det är långt mellan ord och handling,
osökt kommer detta i tanken när man läser i
budgetpropositionen om nödvändigheten av att öka
användningen av biobränsle. Knappast på något annat
område har så mycket utretts och diskuterats som just ifråga
om biobränslet, men ändå så litet gjorts med tanke på de
möjligheter som ändå finns att ur t ex skogen framställa
både bränsle och drivmedel.
Möjligheterna till att öka användningen av biobränslen
bestäms i hög grad av de generella skattevillkoren för
energiproduktionen. Vidare behövs det
samordningsåtgärder, annars blir följden att producenter
och konsumenter går och väntar på varann och så händer
inget. Tyvärr måste det nog konstateras att det i stort sett
saknas en strategi när det gäller beskattningen av
energiproduktionen samt även användningen av energin.
Det finns flera skäl till att ändra på detta och ta
nödvändiga initiativ för att påskynda en utveckling mot en
produktion och användning av bioenergi. Om bl.a.
miljöförstöringen skall kunna hejdas så måste en
omfördelning ske vad gäller användandet av fossila
bränslen kontra biobränslen.
Ett annat tungt vägande skäl för en satsning på
biobränsle är den ovisshet som råder inom skogsbruket i
Norrlands inland. På grund av långa transportavstånd till
nuvarande industrier, så har lönsamheten i skogsbruket
försämrats avsevärt. Med tanke på hur viktig skogsnäringen
är för Norrlands inland, så måste nya användningsområden
för råvaran sökas. Att använda virket till energi är både en
intressant och nödvändig utveckling för inlandsregionen.
I Norrlands inland finns nu inte marknad för att
konsumera den bioenergi som där kan produceras, det
behövs en ''export'' till andra regioner. Den marknad som
då ligger närmast är mellersta Sverige, till vilket en del
leveranser av bioenergi redan idag går. Vad som för
närvarande hindrar en snabb utveckling på det området är
transporternas höga kostnader, biobränslen blir inte
konkurrenskraftiga.
Alla tycks ju vara överens om att frågan inte är om
utan när en övergång från fossila till förnyelsebara
energislag kan ske. Det finns uppenbarligen vissa
svårigheter för marknaden att själv genomföra en övergång
till förnyelsebara energislag; det behövs nog ''hjälp'' på
vägen, åtgärder initierade av regering och riksdag. En sådan
åtgärd vore att under ett inledningsskede ge transportstöd
för frakt av biobränsle från Norrlands inland. Under en
sådan ''stödperiod'' skulle man kunna prova sig fram till
lämpliga transportmetoder samt även bygga upp ett
transportsystem som sedan skulle klara sig utan stöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om transportstöd för biobränsle från
Norrlands inland.