Om nyföretagande skall gå en ny vår till mötes måste
trösklar och hinder bort och riskkapital finnas att tillgå.
Enligt en undersökning gjord av NUTEK ökar
kvinnounderskottet i glesbygd beroende på sämre
förutsättningar för kvinnorna att finna sin inkomst. Denna
utveckling måste motverkas.
Gävleborgs län har kommit långt i sitt arbete med ett
resurscentrum för kvinnor. Den 3 februari invigs DISA, ett
utvecklingscentrum för kvinnor. Centret har tillkommit då
erfarenheterna har visat att det mycket väl fungerande
myndighetsnätverket i länet inte är tillräckligt för att med
kraft driva kvinnofrågorna. Utbildningscentret i länet
skallbredda kvinnors utbildning öka andelen kvinnor
som utvecklas i sin yrkesroll utarbeta metoder för
utveckling av arbetslivet öka kunskapen om kvinnors
villkor utarbeta pedagogik för kvinnor ta till vara,
stödja och utveckla kvinnors yrkeserfarenheter.
Grundtanken med DISA är att bidra till att förändra
befintliga organisationers strukturer. Det behövs ett
kunskapscentrum för att arbeta med nya modeller för att
stärka kvinnors identitet och uppnå bestående förändringar.
För att underlätta kvinnors möjligheter att starta egna
företag vill vi peka på några hinder som inte kan lösas på
regional nivå.
Reglerna i glesbygdsstödet är fortfarande kopplade till
tillverkning när det gäller marknadsföring och
produktutveckling. Det innebär att bidrag till
marknadsföring och produktutveckling endast kan fås om
man samtidigt gör en investering. Kvinnliga företagare har
oftast inga stora investeringar i byggnader och maskiner.
Resurscentrum för kvinnor i Gävleborg ger stöd i form av
utbildningscheckar till kompetenshöjande insatser som på
sikt blir utvecklande för företaget. Stödet maximeras till 10 000
kr och utbildningsbidraget avses täcka högst hälften
av kurskostnaden. Detta stöd har visat sig värdefullt och
uppskattat varför det är angeläget att även statligt stöd
utgår för utbildning av kvinnliga företagare.
Nyföretagarlånet kan få kvinnor utnyttja, då för detta
krävs investering på minst 300 000
kr. Kvinnor vill oftast inte låna stora summor utan
startar i mindre skala. Därför behövs en annan låneform.
Kooperativ är en företagsform som passar många
kvinnor. Det finns tyvärr en del regler som är hinder jämfört
med andra företagsformer. Vi pekar bara på två exempel:
Riksdagsbeslutet i december 1992 om att finansiell
verksamhet endast får bedrivas i aktiebolagsform och att
den statliga bankgarantin inte skall omfatta kooperativa
sparkassor och spar-- och låneföreningar. Det andra
exemplet är riksdagsbeslut i december 1992 att kooperativa
företag utestängs från möjligheter att få nyföretagarlån.
Kvinnor är en outnyttjad resurs i regionalpolitiken. Om
deras idéer och kreativitet skall förverkligas måste
ekonomiska möjligheter tas fram och onödiga hinder tas
bort.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om borttagande av hinder för
kvinnor som vill starta företag.
Stockholm den 20 januari 1994
Sigrid Bolkéus (s)
Sinikka Bohlin (s)
Ulrica Messing (s)