Under de tre senaste åren har 45 000 svenska företag gått
i konkurs. Minskningen av den inhemska efterfrågan är
sannolikt den helt dominerande orsaken. Ett annat
problem, som framför allt drabbar mindre företag, är
bristen på riskvilligt kapital. Vi har mött många företagare
och produktutvecklare i Östergötland, som förgäves försökt
få kapital till nysatsningar.
I många län och kommuner pågår ett aktivt arbete för
att utveckla näringspolitiken. Länsstyrelse, regionala
utvecklingsbolag, kommunernas näringslivsenheter m.fl.
försöker hjälpa företag att komma igång och utvecklas.
Problemet är att behoven är enorma, medan resurserna är
mycket begränsade. Vi föreslår därför ett ökat stöd till det
lokala och regionala näringspolitiska arbetet.
Lokala kraftcentra
I en öppen ekonomi är det ofrånkomligt att händelser i
vår omvärld ger s.k. dominoeffekter. 80-talets gigantiska
felspekulationer och efterföljande bank- och finanskris
drabbar oundvikligen pressbyrån i Österbymo, snickeriet i
Vikingstad och frisörskan i Finspång.
Internationaliseringen är i grunden positiv. Den ger
svenska företag en möjlighet att utvecklas. Men ökad
storskalighet leder till ökade risker. Därför behövs det
lokala och regionala kraftcentra, inte minst för att mildra
dominoeffekterna. Med en decentraliserad
riskkapitalförsörjning minskar de mindre företagens
beroende av snabba och dramatiska förändringar i
omvärlden.
Nuläget
I dag finns bl.a. de regionala utvecklingsbolagen (f.d.
utvecklingsfonderna), kommunernas näringspolitiska
enheter, nyföretagarlånen och starta-eget-bidragen för att
stödja nya och gamla småföretag.
Länsstyrelsen i Östergötland satsade under 1993 totalt
12 miljoner kronor i regionalt stöd. Sex industriföretag i
Valdemarsvik fick bidrag till sina framtidsinvesteringar,
bidrag gavs till nyföretagarcentra på flera orter i länet, ett
projekt för kvinnliga företagare fick stöd etc.
Det regionala utvecklingsbolaget spelar en viktig roll för
många företag, inte minst när det gäller marknadsföring.
Även kommunerna spelar en allt aktivare roll inom
näringspolitiken. Vadstena kommun har etablerat ett
samarbete med Industri- och nyföretagarfonden. I de större
kommunerna finns kommunala näringspolitiska enheter
eller kontor.
Kommunal näringspolitik
I SOU 1993:112 ges en beskrivning av den kommunala
näringspolitiken i Danmark. Slutsatsen är att danska
kommuner har vidare ramar för sitt näringspolitiska
engagemang, och att de därför tillåts spela en större roll än
de svenska kommunerna.
Utredaren menar att det finns skäl att utreda de svenska
kommunernas näringspolitiska arbete. Vad vi förstår
efterlyser han en bred analys av nuvarande lagstiftning,
ansvarsfördelning osv.
Vi tror inte att det behövs en sådan heltäckande
utredning. Däremot är det angeläget att ge kommunerna
och landstingen, alternativt andra regionala organ, ökade
möjligheter att stödja bildandet av lokala bolag, vars
uppgift är att t.ex. hjälpa till med produktutveckling och
marknadsföring.
Riskkapital 80-talets
bank- och finanskris var som sagts ovan delvis
ett storskalighetsproblem. Pengar investerades t.ex. i
fastigheter långt bort, som ingen av de beslutande hade sett.
I längden är internationaliseringens och storskalighetens
fördelar fler än dess nackdelar. Däremot är det viktigt att
försöka begränsa nackdelarna.
Det finns enligt vår mening anledning att stödja en
decentralisering av bank- och finansinstituten. Banden
mellan bankerna och det lokala och regionala näringslivet
behöver stärkas. Det kan ske genom att staten använder sitt
inflytande av befintligt bankväsende. En annan möjlighet är
att uppmuntra nya intressenter, som har en ambition att
bygga upp lokalt och regionalt förankrade verksamheter.
EES-avtalet
EES-avtalet innehåller som bekant regler beträffande
offentlig upphandling. Ett ökat samarbete mellan
kommuner och företag behövs, dels för att öka kunskapen
om de nya villkoren, dels för att förbättra svenska företags
möjligheter att konkurrera internationellt. Vi tror att lokala
utvecklingsbolag kan spela en roll när det gäller
kunskapsuppbyggnad, marknadsföring m.m.
Våra slutsatser
Vi menar sammanfattningsvis att de lokala och regionala
näringspolitiska resurserna behöver stärkas. Det kan ske
genom att kraftigt öka de regionala utvecklingsbolagens och
länsstyrelernas möjligheter att stödja nya och etablerade
företag.
Kommunernas möjligheter att stödja företagen med
marknadsföring och produktutveckling, t.ex. i form av
utvecklingsbolag, behöver utredas.
Regeringen bör även på andra sätt bidra till skapandet
av lokala och regionala kraftcentra, vilket är viktigt inte
minst mot bakgrund av den ökande internationaliseringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till de lokala
och regionala näringspolitiska insatserna.
Stockholm den 25 januari 1994
Lars Stjernkvist (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Berit Löfstedt (s)
Inge Carlsson (s)
Viola Furubjelke (s)
Ingvar Björk (s)
Sonia Karlsson (s)